Artikelserie (del 1 av 3) - Vad har skapat den finansiella systemkraschen? Analys av bakgrunden till den nuvarande ekonomiska situationen

Artikelserie (Del 1 av 3). Denna artikelserie kommer analysera bakgrunden till den ekonomiska krisen samt undersöka kommande scenarion av inflation/deflation och dess påverkan på ädelmetallmarknaden.

Artikelserien är indelad i tre delar. Den första delen, publicerad idag, analyserar bakgrunden till den nuvarande ekonomiska situationen.

Den andra delen, nu publicerad här, behandlar huruvida vi kan förvänta oss ett inflations- eller deflationsscenario framöver.

Den tredje delen, nu publicerad här, undersöker hur den ekonomiska krisen och dess effekter påverkar ädelmetallmarknaden.

Vad har skapat den finansiella krisen?
Med det nuvarande valutasystemet bestående av "papperspengar", skapas pengar genom centralbankens och andra bankers utlåning. Det totala beloppet av utlåning motsvarar det totala beloppet pengar. Inom ramen för nuvarande system är alltså ökande utlåning (= monetär inflation) grunden till ekonomisk tillväxt. 

Diagrammet nedan visar att varje ny skapad valutaenhet (i detta fallet USD dollar) skapar mindre och mindre tillväxt (BNP) över tid. Eftersom avkastningen i form av BNP har sjunkit för varje nyskapad dollar krävs en allt högre utlåning (och därmed allt högre inflation) för att upprätthålla tillväxten.

Företagens och hushållens skuldsättning har ökat stadigt de senaste decennierna. Förhållandet mellan skulder och sparande har stigit till rekordnivåer. Diagrammet nedan visar de amerikanska hushållens skuldsättning och sparande. Från diagrammet framgår att hushållens skulder överstiger 100% av disponibel inkomst samtidigt som sparandet är nästintill obefintligt. Situation i Sverige är snarlik i den i USA och övriga västvärlden om än inte lika extrem.



De sista årens ekonomiska expansion och BNP tillväxt har alltså möjliggjorts med hjälp av ökande skuldsättning. Lån och belåning har i allt högre utsträckning använts för ökad konsumtion och för att ge hävstång till investeringar.

Det nedanstående diagrammet visar hur företagens & hushållens skuldsättning har ökat i förhållande till BNP för några av de mest betydelsefulla ekonomierna. Den observanta läsaren ser likheterna mellan den nuvarande situationen av ökande skuldsättning och situationen med ökande skuldsättning under 1920-talet som ledde fram till det finansiella kaos som präglade 1930-talet. Den största skillnaden mellan de två kriserna är att uppbyggnadsperioden av ökande skuldsättning har varit betydligt längre och kraftfullare inför nuvarande kris.     


Företagens och hushållens skuldsättning har växt till en så pass hög nivå att skuldmarknaden mättats. Då alla lånat maximalt upp till en nivå vid vilken ytterligare lån inte skulle klara att underhållas, kan lånemarknaden inte längre växa vidare eftersom det inte finns någon att föra vidare lånen till.

Goldilocks och mättnad på lånemarknaden
Samtidigt med ökande skuldsättning och inflation har banker genom medias påhejande manat på hushållen att ta nya än mer belånade positioner. Ekonomin sades för några år sedan vara i en perfekt balans av lagom tillväxt och inflation sk. goldilocks. Lågkonjunkturer sågs som något tillhörandes det förflutna. Eftersom ekonomin förutspåddes växa i all oändlighet sågs vinstpotentialen i ökad belåning som en möjlighet till högre vinster utan risk. Banksektorn såg möjligheterna i att skapa nya investeringsverktyg genom vilka de kunde köpa och sälja lån och belånade tillgångar.

I takt med att skuldmarknaden mättades allt mer fanns inte längre någon att föra lånen vidare till. En ekonomi som i grunden bygger på belåning måste hela tiden stimuleras med högre och högre skuldsättning för fortsatt tillväxt. När marknaden slutligen mättats med lån resulterar det i en snabb takt av avbelåning där tillgångar raskt måste säljas av.  

Varför har lågkonjunkturen skapat så branta fall?
Många har låtit sig förvånas av det hastiga förloppet med fallande tillgångspriser och systemkrasch som lågkonjunkturen fört med sig. För att förstå varför fallet blir så kvickt och brant är det passande att tänka sig in i en banks situation. Anta att banken har köpt fastighetsrelaterade tillgångar från en annan bank till en hävstång på 20 gånger. Så snart priset på de underliggande fastigheterna sjunkter med en futtig procent (1%) tappar investeringen hastigt 20% av dess värde. Efter en prisnedgång på 5% för fastigheterna är hela investeringsbeloppet utraderat.  

Samma typ av hävstångskonstruktioner har använts för en mängd olika tillgångsslag som exempelvis aktier. Detta har resulterat i att investerare tvingats sälja av sina investeringar hastigt då marknaden rört sig i motsatt riktning till den position investeraren tagit. När en kraftigt hävstångsbelånad aktie går ned måste positionen antingen reduceras eller helt säljas av vilket ytterligare katalyserar fallet.    

Ökande skuldsättning med konsumtion för lånade pengar tillsammans med belånade investeringar är alltså den enskilt viktigaste förklaringen till det finansiella kaos vi bevittnar idag.

Nästa veckas artikel
Den andra delen i denna artikelserie kommer analysera vad vi kan förvänta oss för inflations-/deflationsscenario framöver.