G&S: Del 16 Seigniorage - Vad är en sedel egentligen värd?

Vad är dagens pengar egentligen värda? Är en 1000-kronorssedel värd 1000kr?
Våra sedlar består av papper med tryck i form av text och siffror. Sedeln i sig självt är värd motsvarande priset för pappret, tryckkostnaden och möjligtvis distributionskostnaden. Dessa kostnader är lägre än det värde som står på sedeln. Det är alltså upp till transaktionsparterna d.v.s. köparen och säljaren att bestämma vad sedeln är värd.

Mellanskillnaden mellan sedelns upplevda värde och tillverkningskostnad kallas seigniorage. Seigniorage är centralbankens vinst på att ge ut pengar och definieras som de nya pengarnas nominella värde minus tillverknings- och hanteringskostnaderna.

Varför har en sedel ett större upplevt värde än dess egentliga inneboende värde?
Det finns egentligen ingen anledning mer än en tillit till ett gemensamt upplevt värde. Något egentligt värde finns inte så länge sedeln inte har någon uppbackning. Sveriges guldmyntfot upphörde 1931 då man övergick till pappersmyntfot medan USD internationellt var inlösenbar i guld till 1971. 

Sedelns ursprung härstammar i guld/silvermyntfoten som betydde att en sedel endast gavs ut som bevis för motsvarande värde i guld eller silver. Redan på 1700-talet förstod bankirerna att det gick att göra en vinst genom att bedrägligt ge ut fler sedlar än vad som fanns uppbackning i lagrat guld/silver så länge alla inte begärde inlösen av sitt guld/silver samtidigt. I takt med att människor förstod att bankirerna ägnade sig åt denna typ bedräglig falskmyntning uppstod s.k. "bank runs" där människor löste in sedlarna mot sina ädelmetaller. Eftersom inte alla sedlar hade täckning kunde inte bankerna hantera inlösningen och sedlarna blev således mindre värda eller värdelösa p.g.a. dess inflatering då de inte längre kunde fullgöra löftet om full uppbackning i guld/silver. Efter att inflaterade sedlar rensats ut har samma typ av falskmyntning påbörjats på nytt i cykler i takt med att effekterna av valutadestruktionen fallit i glömska och bankirerna åter jagat vinster. För en historisk tillbakablick om vår monetära ekonomiska historia rekommenderas filmen "The Money Masters".

Varför är statens papper värt mer än ditt papper?
Det finns ingen anledning till detta mer än lagstiftningen att centralbanken har ensamrätten att ge ut sedlar utan egentligt värde. Alla andra som tillverkar samma eller liknande sedlar betraktas som brottslingar och falskmyntarligor.

Centralbanken kan (falsk)mynta sedlar utan täckning i guld/silver i önskad utsträckning medan alla andra som gör detsamma betraktas som brottslingar. Dock finns ett viktigt undantag i de privata bankerna som tillåts skapa elektroniska pengar. Att ge ut elektroniska pengar i form av lån har i princip ingen kostnad och seigniorage är nära 100%. Ändå ges dessa nyskapade pengar ett värde på marknaden som motsvarar övriga pengar. Endast 3-7% av alla pengar finns i form av sedlar beroende på hur man räknar. Om det smala måttet för fysiska pengar i cirkulation, M0, delas med det breda måttet för pengar i cirkulation, M3, fås en kvot på 6,7% fysiska pengar av totalen enligt DollarDaze data. Resten av penningmängden består av elektroniska pengar.

Bankernas rätt att ge ut pengar är en mycket lönsam affär eftersom kostnaden är obefintlig och vinstmöjligheterna obegränsade eftersom ränta påförs de nyskapade elektroniska pengarna som skapats ur tomma intet genom lån. 

Om i princip alla pengar innebär en skuld och skapas genom privata banker som lån, hur kan det då finnas mer pengar till att återbetala räntan?
Svaret är att de nödvändiga pengarna för att återbetala räntan inte heller finns. Eftersom bankerna begär att få tillbaka mer pengar än de gett ut är det en omöjlig ekvation att lösa. Lånen plus räntan kan endast betalas tillbaka genom mer skuld. Ständig inflation (ökning av penningmängden) är essentiell för att systemet inte skall kollapsa. Mer och mer pengar måste skapas genom lån för att systemet skall fortsätta fungera. 

Vi är nu nära den punkt som innebär att systemet med ökande inflation och utlåning inte längre kan fungera eftersom många stater, företag och individer är fullt belånade. Med full belåning finns det lika mycket skuld d.v.s. pengar som det finns produkter, varor och tillgångar. Problemet är dock att det finns mera skuld än vad det finns produkter, varor och tillgångar. Bara USA:s utestående statsskuld och obetalda förpliktelser motsvarar $USD 62 biljoner (Eng: $USD 62 trillion) eller motsvarande  444 363 880 757 115 kr vilket är mer än hela världens totala bruttonationalprodukt (BNP).

Befria penningsystemet
I en fri och öppen ekonomi hade människor själva fått välja betalningsmedel och själva fått prägla dessa. Genom ett penningsystem där pengar mäts i vikt och metallisk renhet försvinner möjligheten att artificiellt blåsa upp bubblor med felinvesteringar som sedan kollapsar och orsakar elände och misär.

I tusentals år har människor använt sig av guld & silver som betalningsmedel p.g.a dess överlägsna metalliska och monetära egenskaper.

Tänk efter noga vilka risker som finns med att äga printat bankpapper/elektroniska pengar med 100% seigniorage och 100% potentiell värdeminskning. Äger du däremot guldmynt och silvermynt betalar du en låg seigniorage i form av präglingskostnaden på några få procent för att äga riktiga värdebevarande pengar.