G&S: Del 20 Varför uppkommer konjukturcykelns hög- och lågkonjunkturer?

I dagens del av Guld & Silverskolan fördjupar vi oss i vad som skapar konjunkturcykler med hög- och lågkonjunkturer. Vi analyserar vidare hur systemet med ouppbackad fiat-valuta leder till felallokeringer i produktion med konjunkturcykler som resultat. 

På tidningens ekonomisidor och i TV verkar det som att konjunkturcykler med lågkonjunkturer är en naturlig process som ej kan undvikas. Stämmer det att konjunkturcykeln är en självklar och naturlig cykel eller kan möjligen det Keynesianska sättet att planera ekonomin misslyckats så till den grad att iscensättarna själva inte har något annat än naturen att skylla på?

I denna artikel undersöker vi därför hur konjunkturcykeln uppkommer och hur vi med ett annat system skulle kunna undvika allt elände och lidande som lågkonjunkturer skapar.

Konjunkturcykler och affärsfluktuationer
Först och främst är det viktigt att skilja mellan konjunkturcykler och skiftande affärsklimat. Förändringar sker hela tiden i en ekonomi. Individers preferenser förändras, arbetskraften förändras, naturresurser och dess användning förfinas, teknologisk innovation förändrar förutsättningarna för produktion o.s.v. För entreprenörer och affärsidkare är det naturligt och självklart att försöka förutspå marknadsförändringar. Ju bättre affärsidkaren förutspår ändringar i affärsklimatet, desto högre vinst.

Det är fullt rationellt och normalt att affärsklimatet förändras och det behövs ingen konjunkturcykel för att förklara detta utan det räcker gott med grundläggande ekonomisk teori.

Ändrade köpvanor leder till förändringar men ej till konjunkturcykler
Många nationalekonomer hävdar att lågkonjunkturer och depressioner följer en oundviklig cykel. Vi vet sedan tidigare att affärsfluktuationer är fullt naturliga och rationella. När konsumenters efterfrågan förändras gynnas en produkt medan en annan missgynnas. Om människor slutar äta mejeriprodukter till förmån för grönsaker så blir effekten en depression i mejeribranschen men eftersom grönsaksbranschen gynnas i motsvarande utsträckning uppkommer ingen nettoeffekt.

Teorin om konjunkturcykler stipulerar däremot att det finns generella hög- och lågkonjunkturer som inte är kopplade till särskilda industrier utan är allmänna för hela ekonomin.

Eftersom pengar utgör bytesmedel för alla varor och fungerar som länk mellan all ekonomisk aktivitet måste vi analysera pengarnas roll i ekonomin för att få en ledtråd om vad som händer vid konjunkturförändringar.

Köpkraftsförändringar förklarar ej konjunkturcykeln
Ponera åter att efterfrågan på grönsaker ökar medan efterfrågan på mejeriprodukter minskar. När efterfrågan på grönsaker ökar, allt annat lika, stiger priset på grönsaker. Samtidigt sjunker priset på mejeriprodukter eftersom efterfrågan på dessa har minskat.

Om däremot priset på båda (alla) varorna stiger eller sjunker måste någon monetär förändring skett. Endast förändrad efterfrågan eller förändrat utbud på pengar kan förorsaka generella prisändringar. Om utbudet av pengar ökar medan efterfrågan är konstant minskar köpkraften för pengarna med effekt att priserna stiger. Motsatsvis, om utbudet av pengar minskar, allt annat lika, så ökar köpkraften för pengarna med effekt att priserna sjunker.

För efterfrågan på pengar gäller att när människor önskar hålla mer pengar i reserv ökar pengarnas köpkraft till dess att efterfrågan åter balanserats. När efterfrågan på att hålla pengar i reserv minskar så minskar pengarnas köpkraft till dess att jämvikt nås.

Köpkraften för pengar är således konstant så länge utbudet och efterfrågan på pengar befinner sig i jämvikt. Men även om utbud och efterfrågan förändras förklarar det inte i sig orsakerna till konjunkturcykeln. Varför skulle en förändring i köpkraft leda till en lågkonjunktur? Affärsidkarens arbete är att förutspå förändringar i preferenser, utbud och efterfrågan. Hur kan det då komma sig att nästan alla affärsidkare, trots sin träning, och incitament att göra vinster, plötsligt misslyckas samtidigt i en lågkonjunktur?

Räntesättning i en marknadsekonomi
På en fri marknad skulle inte alla entreprenörer och affärsidkare göra samma misstag samtidigt. Den ”boom-bust” cykel med högkonjunktur följt av lågkonjunktur vi upplever idag genereras p.g.a. monetära interventioner som penningmängdsökning genom bankers kreditgivning och planekonomiskt styrda räntor.

Anta att en ekonomi har en viss mängd pengar i cirkulation. En del av pengarna används för konsumtion, resten sparas och investeras som kapital. Proportionen av pengarna som konsumeras (istället för att sparas) bestäms av individers tidspreferens. Tidspreferensen avgör i vilken utsträckning individer föredrar nutida konsumtion framför framtida konsumtion. Ju mindre individer föredrar nutida konsumtion desto lägre är deras tidspreferensnivå. Ju lägre tidspreferensnivå desto lägre är den naturliga räntan eftersom det finns mer kapital tillgängligt för utlåning.

Räntan i ett marknadsekonomiskt system bestäms således av i vilken utsträckning individer föredrar nutida konsumtion jämfört med framtida konsumtion. Vid låg tidspreferensnivå är således sparandet högt och räntenivån låg.

Räntesättning i ett planekonomiskt planerat samhälle
Många lever idag i illusionen att vi har ett marknadsekonomiskt system trots att centralbanker, banker och politiker påverkar marknaden genom interventioner. De flesta känner till att den s.k. styrräntan sätts enligt planekonomisk modell av centralbanken. Det är dock betydligt färre som känner till att banker kan skapa pengar ur tomma intet genom utlåning till stater, företag och individer. När banken skapar nya pengar på lånemarknaden sänks kostnaden för att låna d.v.s. räntan sjunker. Med ett marknadsekonomiskt system kan räntor endast sjunka när tidspreferensnivån sjunker och det finns mycket kapital tillgängligt för utlåning. I vårt planekonomiska system tar istället kreditgivningen denna roll. Nyskapad kredit tar artificiellt formen som kapital med sjunkande ränta som effekt.  

Nyskapade pengar genom kreditgivning i ett system med fraktionella reserver är inte detsamma som kapital. Kapital är sparade medel som investeras. Nyskapad kredit är pengar som skapats ur tomma intet  

Fiat-valuta som kredit
Ouppbackad fiat-valuta som nyskapad kredit rör sig över tid alltid mot sitt naturliga inneboende värde d.v.s. 0. Detta medan guld och silver som prissätts i fiat-valutan rör sig i motsatt riktning – mot oändlighet. Denna artikel ger en bra överblick över hur ouppbackade fiat-valutor sällan överlever mer än några decennier innan de destrueras i hyperinflation, krig eller på annat sätt. I motsats har guld och silver haft ett bestående värde under tusentals år.

Slutsatser
Konjunkturcykler med hög- och lågkonjunkturer ("boom-bust") uppkommer p.g.a. ett artificiellt skapande av kredit som sänker räntorna och därmed skapar felallokeringar i produktion. I takt med att skuldmarknaden mättas finns inte längre någon att föra lånen vidare till. En ekonomi som i grunden bygger på belåning måste hela tiden stimuleras med högre skuldsättning för fortsatt tillväxt. När marknaden slutligen mättats med lån resulterar det i en avbelåning där tillgångar måste säljas av med prisfall på olika tillgångsslag som följd.

Med ett system av uppbackad valuta kan inte kredit eller kapital skapas ur tomma intet. Pengar kan endast lånas ut när någon har avsatt dessa som en besparing och inte behöver tillgång till dem under en viss tid. På så vis balanseras inkomster och kostnader i samhället i stort.