Guld som investering

Låt oss därför titta på hur mycket lönerna har förändrats under ungefär 100 år. Lönerna har stigit, men inte särskilt mycket om vi mäter ökningen i guld. (Ökningen är cirka 34,74 % från 1907 till idag.) Den största ökningen i vårt välstånd sedan den tiden handlar inte om att vi tjänar ”mer pengar”, utan om att varorna har blivit rejält mycket billigare.

Det här kan enkelt visas genom att titta på en svensk tiokrona i guld från ungefär hundra år sedan. Då bestod varje tiokrona av 90 % guld, närmare bestämt 4,03 gram. Vad kunde detta köpa år 1907 och vad köper samma mynt idag? Vi kan också jämföra med vad man får för en "vanlig" modern tiokrona.

Vi ser alltså att våra moderna svenska kronor är väldigt mycket mindre värda än de gamla tiokronerna i guld. De gamla tiokronerna i guld har istället bevarat eller stärkt sin köpkraft. Det skall också sägas att inte alla varor har blivit billigare under 100 år. Sill har till exempel stigit kraftigt i pris, och hyrorna på lägenheter har fördubblats, men på det stora hela skulle det gå att klara sig gott på en genomsnittslön från år 1907 (cirka 22 700 kronor i månaden i dagens penningvärde)!

3. Guldet har bevarat sin köpkraft

Eftersom det ständigt finns en efterfrågan på guld, och mängden är mycket begränsad, är ”priset” på guld inte det mest intressanta. Guldpriset mäts i så kallad pappersvaluta (såsom moderna svenska kronor) som saknar egentligt värde. När mängden pengar i omlopp ökar, kommer detta betyda att priserna på varor och tjänster i ekonomin stiger (de stiger dessutom betydligt snabbare än officiella siffror antyder). Detta inkluderar även guld. I slutändan blir det därför mindre intressant hur mycket guldet ”kostar”. Istället bör man titta på vad guldet kan köpa utan att använda pappersvalutorna som dollar eller kronor för omräkning.

När man tittar på ett antal utvalda varor som har allmän användning kan man se om priserna på varor stiger eller sjunker mätt i guld. Oljepriset har till exempel inte stigit nämnvärt under de senaste femtio åren.

Men även svenska varor har haft ett stabilt pris mätt i guld. Ser man över en 30 års-period blir det tydligt att priset på svenska hus inte heller har stigit mätt i guld. Den som har lite mer än 200 guldmynt på 1 oz, såsom exempelvis Krugerrands, kan idag köpa ett hus till ungefär samma pris som år 1975 (eller 1995).

Tittar vi på börsvärdet i USA ser vi också samma mönster, om man mäter guldprisets förhållande till det samlade genomsnittet på Dow Jones Industrial Average.

4. Likviditet

Kontanter är per definition det mest likvida, eller ”säljbara”, medlet som finns. Alla accepterar, i varje fall idag, kontanter i form av sedlar eller elektroniska tillgångar. Den stora nackdelen med kontanter är att de stadigt förlorar sitt värde, och att våra moderna pengar förlitar sig på att folk har förtroende för att de är värda något – ett förtroende som kan försvinna snabbt! Guld är, efter kontanter, en av de mest likvida tillgångarna som finns. Guld accepteras överallt och nästan dygnet runt. Marknadspriset förändras bara under veckodagarna, men guldet kan köpas av och säljas till en handlare (och såklart mellan två privatpersoner) över hela världen.

Investeringsguld finns i många olika former och storlekar, från mynt och tackor på några gram till tackor på ett kilo eller större. Tack vare det stora utbudet går det att köpa en variation av mynt och tackor. Det blir därför lätt att sälja sitt guld för ett önskat belopp. Det kan snabbt omsättas i kronor eller vilken annan valuta som helst, med relativt låga kostnader vid växlingen. Jämför detta med en annan tillgång med stabilt värde: fastigheter. Att sälja dessa kräver annonsering, rätt köpare, tid för finansiering, och ofta också ett mäklararvode.

5. Guldet har stigit kraftigt i pris under de senaste tolv åren

Även om man skall vara försiktig med att spå vad en vara kommer att kosta baserat på vad den har kostat, är det intressant att se guldprisets starka utveckling under de senaste tolv åren.

Trots denna imponerande utveckling, är det viktigt att påpeka att ”snabba klipp” inte är någon klok inställning vid köp av guld. Däremot kan det för den långsiktige spararen finnas all anledning att undersöka vilka faktorer som driver prisuppgången. När vi med denna bakgrund tittar på hur priset kan komma att utvecklas, ser vi att faktorerna som talar för en fortsatt uppgång är lika starka som de har varit under de senaste åren:

• Flykten till säkra tillgångar: Guldet ses som en ”trygg hamn” i osäkra tider. Detta kunde ses inte minst år 2009 när investerare och sparare hade förlorat mycket av sitt förtroende för börsen.
   
• Bristen på alternativ: Idag konkurrerar guldet med andra valutor som en säker placering. När dessa (den amerikanska dollarn, japanska yenen och schweiziska francen) ses som lika osäkra som övriga valutor, kommer det bara att finnas en tillgång som accepteras överallt och som är säker: ädelmetaller som guld och silver.
   
• Fortsatt stark tillväxt i länder med stor efterfrågan på guld, såsom Indien och Kina.
   
• Centralbanker köper numer stora mängder guld, istället för att sälja som de har gjort under många år.
   
• Insikten om det finansiella systemets bräcklighet sprider sig och ökar intresset för guld.
   
• Inflation: Centralbanker världen över har sedan år 2008 skapat stora mängder nya pengar som har forsat in i det finansiella systemet. När dessa nya pengar används kommer priserna på varor att stiga kraftigt, och befintliga pengar kommer att tappa i värde.

6. Efterfrågan på guld stiger och produktionen faller

Guld efterfrågas dels för sitt utseende och dels för sina praktiska egenskaper. Under tusentals år har guld använts, först som dekoration, sedan som pengar, och idag också för industriella ändamål. I takt med att fler och fler människor kan lägga pengar på annat än det mest nödvändiga, ökar efterfrågan på guld i länder som Indien och Kina. Det här gäller både guld till smycken, som står för hälften av efterfrågan, och för investering som står för lite mindre än hälften. Samtidigt ökar hela tiden antalet industriella, och medicinska, användningsområden för guld. Allt detta pekar på att guldet kommer att fortsätta värderas högt, oavsett problem i ekonomin.

Produktionen har däremot under de senaste decennierna inte ökat mycket alls. Medan framställningen av andra metaller och varor har ökat kraftigt under de senaste 50 åren, har guldet inte hängt med. Anledningen är att det blir svårare och svårare (och därför dyrare och dyrare) att bryta nytt guld. De rika gruvorna med koncentrerat guld är nästan helt borta. De gruvor som öppnas för att ersätta de gamla gruvorna kräver större ansträngning för att få ut samma mängd guld, och priset blir därför högre.

7. Guld som pengar

Guld började användas som pengar för lite drygt 2 500 år sedan. Sedan dess har det fortsatt att användas som pengar, förutom under korta perioder med papperspengar (fiat). Alla dessa perioder har slutat på samma sätt, genom att papperspengarna har blivit värdelösa, och människor har fått återgå till att använda guld som pengar. Faktum är att den genomsnittliga åldern på en pappersvaluta (som våra svenska kronor) inte är mer än 27 år. Våra moderna pappersvalutor (inklusive den svenska kronan) har i egentlig mening funnits sedan år 1971, då all koppling till guld och silver försvann. Våra svenska kronor har sedan dess förlorat stora delar av sitt värde gentemot guld.

Anledningen till att guld började användas som pengar är enkelt: ädelmetaller, som guld och silver, är de överlägset bästa pengarna som finns. Ekonomier som har använt guld som pengar har upplevt mycket mindre svängningar i konjunkturen. Det hänger ihop med att mängden pengar är begränsad när guldet används som valuta. Politiker var förr i tiden begränsade i hur mycket de kunde ”stimulera” ekonomin. Guld går inte att trolla fram, och därför kunde inte nya pengar trollas fram. I dessa dagar kan pengar skapas genom att skriva in en siffra i en dator. Förmågan att skapa nya pengar för att ”sätta fart” på ekonomin är alltså obegränsad! Det är dessa stimulanser som skapar överdrivna konjunkturuppgångar (och därför konjunkturnedgångar) och som skapar bubblor.

8.Guldet har många användningsområden, de fortsätter att öka

Det finns ett flertal praktiska användningsområden för guld däribland industriella och medicinska. Guld används industriellt inom elektronik, där guld är en utmärkt elektrisk ledare som inte rostar eller reagerar med andra ämnen. Tack vare att guldet kan läggas på i extremt tunna lager kan det användas som plätering på till exempel kontakter.

Guld kan också användas som solskydd, i solceller, och i vattenrenare. Inom medicinen kan guldet användas som olika implantat och finfördelat i olika mediciner. Guld är bakteriedödande och agerar därför "sterilt" när det sätts in i människokroppen. Användningsområdena för metallen är talrika. Det som ofta begränsar användningen är den höga kostnaden.

9. Guld saknar motpartsrisk

Motpartsrisk innebär att det inte finns någon risk för att motparten (banken, aktiebolaget eller staten) ska ställa in sina betalningar (eller gå i konkurs). För fysiskt guld saknas denna risk, eftersom du själv håller i tillgången. 

Bland de som har insett att guld är en god investering med låg risk, tenderar många att vända sig till värdepapper för att köpa sitt guld. Kortfattat innebär det att man köper ett certifikat (bevis) på att man innehar en viss mängd guld. Av flera anledningar är det är ingen god idé.

Ett certifikat är ett ägarbevis för en viss mängd guld, dock oftast inte på specifika mynt eller tackor. Det har lett till att misstänkt mycket guld har utlovats genom certifikat, i förhållande till vad som rimligtvis kan finnas i fysisk form. Av den här anledningen finns en motpartsrisk i att köpa ”pappersguld”, till skillnad från den fysiska varan. 

Om bristen på fysiskt guld upptäcks och blir påtaglig, kan det leda till att papperstillgångarna på guld förlorar sitt värde, på samma sätt som ett presentkort i en butik blir värdelöst vid en konkurs. Om det inte finns några varor att hämta för värdecheckarna, blir de värdelösa. De som däremot har fysiskt guld i sin hand kan istället se priset stiga kraftigt.