Räntepolitik Sjunkande räntor garanterar djupare depression

Räntesänkningar och räntehistorik
Igår sänkte Riksbanken reporäntan till 0,5%. Med tanke på medias påhejande av räntesänkningarna kan man förledas tro att sjunkande räntor är bra, genom att de påstås öka investeringar och konsumtion som i sin tur påstås öka BNP tillväxten.

Av diagrammet längre ned på sidan framgår att den korta svenska marknadsräntan sjunkit gradvis under den illustrerade tidsperioden och särskilt sedan det misslyckade svenska kronkursförsvaret 1992. Sedan 1992 har vi upplevt såväl keynesianska bubblor (sk. högkonjunktur) som spruckna bubblor (sk. lågkonjunktur). Trots sällan skådade tillgångsbubblor som IT-bubblor, fastighetsbubblan och aktiebubblorna har räntorna sänkts till historiskt låga nivåer. 

Måste inte något vara fel i medias och politikers keynesianska koppling mellan sjunkande räntor och välstånd? Vi har idag de lägsta räntorna någonsin samtidigt som vi sannolikt är på väg mot den värsta depressionen sedan romarrikets fall.

Sjunkande räntor garanterar djupare depression
Intuitivt kan det verka bra med sjunkande räntor för att investeringar påstås öka i takt med att räntorna sjunker. I själva verket är det tvärtom. När det finns en ständig förväntan om att räntorna kommer sjunka ytterligare ökar kostnaden för att likvidera skulder. Enkelt förklarat är det ingen som vill investera idag eftersom kostnaden för att investera imorgon förväntas vara billigare än idag. 

Hur lågt kan räntan sjunka och vad händer när botten är nådd?
Räntan kan sjunka till 0% eller t.o.m. strax under 0% vilket tidvis varit fallet för korta amerikanska obligationer. Därefter är räntesänkningar som penningpolitiskt styrmedel förbrukat och centralbankerna vänder sig mot mer drastiska åtgärder som pengaprinting (sk. kvantitativ penningpolitisk politik).

Går det verkligen att printa sig ur krisen?
Grundproblemet är inte att det saknas likviditet eller att de penningpolitiska verktygen som räntesänkningar och pengaprintning används si eller så. Problemet är att ett system med ouppbackad pappersvaluta aldrig är hållbart i längden. Hur pappersvalutan styrs genom räntesänkningar och penningpolitik är mindre viktigt.

I ett reservkvotssystem (sk. Fractional-reserve banking) med ouppbackade papperspengar kan pengar endast skapas genom skuld. I ett samhällssystem som använder pappersvaluta för transaktioner blir skuldökning och därmed inflation (penningexpansion) själva förutsättningen för tillväxt. Tillväxt kan, i ett system baserat på pappersvaluta, bara skapas så länge skuldsättningen och därmed penningexpansionen ökar. För att skuldsättningen skall kunna öka krävs att skulder omfinansieras genom nya skulder i en cykel som fortsätter tills dess att skuldmättnad uppnås. När skuldmättnad uppnåtts kan inte längre stater, företag och individer låna mera utan att försätta sig i en situation där lånen inte längre kan underhållas. 

För att denna cykel av lån och mera lån skall kunna bibehållas så länge som möjligt krävs att räntorna artificiellt sätts lägre och lägre för att på så vis blåsa upp nya större och större bubblor för att upprätthålla kreditexpansionen.

Tillväxt genom skuld
Eftersom endast ökad skuldsättning kan skapa tillväxt med vårt pappersbaserade penningssystem är det viktigt att undersöka kvaliteten på vår skuldsättning. Det viktigaste förhållandet att undersöka är, som Antal Fekete påpekar, marginalnyttan av skuld d.v.s. hur mycket ökar BNP för varje ny krona i skuldsättning. I denna artikel visar Fekete hur marginalnyttan av ökad skuldsättning minskat i USA enligt följande.

- 1950 skapade varje ny dollar (1 USD) över 3 USD i BNP.

- 1971 när USA släppte på kopplingen mellan USD och guld skapade varje ny dollar strax under 1 USD i BNP. Notera att varje ny dollar ändock ökade BNP.

- I slutet av 2006 nåddes, enligt Fekete, den kritiska nivån då varje ny dollar inte längre skapade någon tillväxt i BNP.

När marginalnyttan av skuld övergår till att bli negativ minskar BNP för varje ny dollar som skapas. Ju mer skuld, desto lägre BNP. Ju lägre artificiella räntor, ju flera likviditetsinjektioner och räddningspaket, desto längre och djupare depression jämfört med om ekonomin själv fått rensa ut de senaste decenniernas felallokerade investeringar och börja om med en sund tillväxt i framtidsbranscher.  

Diagrammet nedan visar kort svensk ränta (30-dagars statsskuldväxel) från 1980 och framåt.



Egenproducerat diagram med data från Riksbanken

Papper som pengar är det största bedrägeri mänskligheten utsatts för i vår tid vilket medfört en mängd elände däribland;                          

• Felaktigt allokerad produktion och konsumtion
   
• Snedvridning av välstånd från sparande och producerande länder till belånade skuldsatta länder. De skuldsatta länderna konsumerar produktionen och betalar med papper. Ex. Vi får en bil - Du får en bunt papper (som du aldrig kommer att kunna realisera till något reellt eftersom resterande papper då genast skulle bli värdelösa)
   
• Inflation och missgynnande av sparande (=ständigt minskande tillgångar genom att pengar skapas som skuld ur tomma intet och sedan krävs tillbaks med ränta som också måste skapas ur tomma intet)
   
• Konjunkturcyklar som innebär misär för många människor

Investera inte i papper - Investera i fysiskt silver & guld