G&S: Del 38 Analys kring beskattningssituationen på bullionmynt av silver i Sverige

Investeringsguld är sedan den 1:a januari 2000 befriat från moms enligt Mervärdesskattelagen (1994:200) 3 kap. 10 a§. Märkligt nog görs dock skillnad juridiskt mellan investeringsguld och ädelmetallerna silver, platina och palladium som generellt är momsbelagda.

Silver som valuta

Silver har historiskt och traditionellt, under tusentals år, framgångsrikt fungerat som valuta. Valutasystem baserat på en "pappersstandard" utan något som helst inneboende värde eller någon fysisk uppbackning har däremot alltid destruerats genom överutbud, hyperinflation, krig eller upplösning.

Vårt nuvarande papperssystem där skuld, skapad ur tomma intet, cirkulerar som pengar torde vara det sämsta tänkbara valutasystemet eftersom ett samhälle aldrig kan bli skuldfritt. Eftersom alla pengar har lånats ut av någon och skall återbetalas med en ränta som inte finns krävs det att skulden hela tiden växer exponentiellt för att undvika en total systemkollaps. Konsekvenserna av detta är en ständig inflation fram tills dess att samhället når en skuldmättnad och inte kan anta ytterligare skuld utan att underhålla den existerande skulden. När lånebubblorna i olika lånebaserade tillgångsslag är så hög som vi upplever idag är den oundvikliga följden en djup depression med misär och elände när belåningen rullas tillbaka.

Vi kan därmed fastslå att det ur moralisk synvinkel är förkastligt med moms på silver. Det juridiska systemet följer dock som bekant inte logik eller moral ur ett frihetligt perspektiv. Undertecknad har därför författat en ansökan om förhandsbesked till Skatterättsnämnden, med en branschkollega som sökande, för att bringa klarhet i huruvida bullionmynt, tillika lagligt betalningsmedel, skall påföras moms.

Mervärdesskattelagens lydelse om lagligt betalningsmedel

Mervärdesskattelagen 3 kap. 23 § stipulerar vilka varor och tjänster som undantas moms. Av 3 kap. 23§ 1 pt. framgår att omsättningen av följande är undantagen moms: "sedlar och mynt som är lagligt betalningsmedel, med undantag av samlarföremål, det vill säga guld-, silver- eller andra metallmynt eller sedlar som normalt inte används som lagligt betalningsmedel eller som är av numismatiskt intresse"

Nominell valör för bullionmynt

Ett flertal bullionmynt bestående av silver, platina och palladium däribland Amerikanska Eagles, kanadensiska Maples och österrikiska Philharmonics är lagligt betalningsmedel med ett präglat nominellt värde. Silver Eagles är lagligt betalningsmedel med USD 1, Silver Maples med CAD 5 och Silver Philharnomics med EURO 1,5. Samtliga av dessa bullionmynt, som är lagligt betalningsmedel, har präglats av officiella statliga myntverk där centralbanken har fastslagit myntens status som lagligt betalningsmedel och dess nominella värde.

Juridiska argument för momsbefrielse

Låt oss undersöka de juridiska argumenten för momsbefrielse på mynt i enlighet med lydelsen av den svenska lagtexten. Lagtexten stipulerar att "samlarföremål det vill säga guld-, silver eller andra metallmynt eller sedlar som normalt inte används som lagligt betalningsmedel ej är momsbefriade."

Bullionmynt kan alltid användas som lagligt betalningsmedel. Huruvida de de facto används som lagligt betalningsmedel avgörs av metallvärdet i jämförelse med den nominella valören. I det fall metallvärdet motsvarar eller understiger den nominella valören skulle mynten frekvent cirkuleras och användas som lagligt betalningsmedel. Om mynten däremot, i enlighet med alla typer av cirkulerande mynt, har ett högre metallvärde än dess valör som lagligt betalningsmedel drivs de ur cirkulation i enlighet med Greshams lag.

Bullionmynt kan ej betraktas som samlarföremål eller numismatiska föremål då de ej har något nämnvärt numismatiskt värde eller samlarvärde. Tvärtom präglas ofta bullionmynt baserat på efterfrågan och köps i höga kvantiteter till ett pris motsvarande det fysiska silverpriset plus präglingskostnader och omkostnader. 

Dessutom är det ur ett likabehandlingsperspektiv märkligt att papperssilver som certifikat, börshandlade fonder, terminer, derivat och optioner som antingen utger sig för att ha backning av råvaruterminer eller fysiskt silver är momsbefriade till skillnad från fysiskt silver.

Konsekvensen av momspåförsel för bullionmynt som handlas till ett belopp högre än det nominella värdet riskerar bli märkliga. Den nuvarande svenska 1-kronan, vars prägling efter 1976 innehåller 75 % koppar och 25 % nickel med en vikt av 7 gram har som högst haft ett metallvärde motsvarande 0,94 kr (Maj 2007) när basmetallpriserna stod som högst. Om metallvärdet på en svensk 1-krona skulle överstiga det nominella värdet skulle 1-kronorna snabbt drivas ur cirkulation och normalt inte användas som lagligt betalningsmedel. Menar då lagstiftarna att 1-kronorna skall momsbeläggas så fort metallvärdet överstiger det nominella värdet?

Juridiska argument för momspåförsel

Det skulle kunna hävdas att man med "normalt inte används som lagligt betalningsmedel" syftar till mynt som inte ursprungligen har cirkulerat som bruksmynt. Någon sådan skrivning finns dock ej i lagtexten. Lagtexten berör endast det "normala användandet" som givetvis beror på jämförelsen mellan metallvärdet och den nominella valören. Lagtexten differentierar inte mellan handel för cirkulerande/cirkulerade mynt och andra typer av mynt.  

Ansökan om förhandsbesked till Skatterättsnämnden

Den inskickade ansökan till skatterättsnämnden om Förhandsbeskeded i frågeställningen om momspåförsel för bullionmynt hittas här.

Begäran om komplettering från Skatterättsnämnden

Efter det att ansökan insänts återkom Skatterättsnämnden med en begäran om komplettering som hittas här.

Skatterättsnämnden hänvisade till att undantaget från moms för betalningsmedel i mervärdesskattelagen motsvaras av artikel 135.1.e i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG. I tillämpningsdirektivet, enligt artikel 15 i Rådets förordning (EG) nr 1777/2005 av den 17 oktober 2005, för EU:s mervärdesskattedirektiv framgår att undantaget från skatteplikt inte skall vara tillämpligt för Platinum nobels som är lagligt betalningsmedel på Isle of Man. 

Det framgår från Skatterättsnämndens begäran om komplettering att Sverige inte har någon självbestämmanderätt över huruvida moms skall påföras eller inte. Det är istället så att Sverige är bundna att i sin egna lagstiftning införliva EU:s direktiv. Till EU:s direktiv finns tillämpningsföreskrifter. Tillämpningsföreskriften för EU-direktivet som Skatterättsnämnden hänvisar till är en tidigare artikel, nämligen artikel 13 B d.4 i sjätte direktivet (77/388/EEG), som numera motsvaras av 135.1.e i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG.

Med andra ord exemplifieras Isle of Man:s Platinum nobles som en typ av mynt som EU i sitt tillämpningsdirektiv menar är momsbelagda. Skatterättsnämnden efterfrågar därför vad som skiljer andra typer av bullionmynt från Platinum nobles.

Om EU:s tillämpningsföreskrift exemplifierat direktivet med ett bullionmynt med en nominell valör som präglats efter efterfrågan, som t.ex. Silver Eagles, hade det varit tydligt att bullionmynt i silver generellt skulle momspåföras.

Komplettering till ansökan om Förhandsbesked

Kompletteringen efter Skatterättsnämndens begäran hittas här.

Platinum nobles skiljer sig dock från de bullionmynt ansökan om förhandsbeskedet baseras på. Platinum nobles präglades i en förutbestämd fast upplaga om maximalt 3000 mynt under åren 1983-1989. Eftersom mynten inte präglats på 20 år antar de ett värde på samlarmarknaden som är högre än dess metallvärde för platinainnehållet. Ett platinamynt med en årsupplaga på 3000 mynt går således inte att jämföra med exempelvis Silver Eagles som präglas efter efterfrågan och 2009 hade en upplaga på 30 459 000 mynt.

Dessutom, vilket torde vara av hög betydelse, har Platinum nobles ingen nominell valör präglad på myntet. Mynten anger endast "ONE NOBLE". Mynten kan således inte cirkulera i handeln till en nominell valör.

Skatteverkets yttrande

Innan Skatterättsnämnden beslutar om ett förhandsbesked har Skatteverket möjlighet att yttra sig. Skatteverkets yttrande finns här.

Erinran över Skatteverkets yttrande

Efter det att Skatteverket yttrat sig finns möjlighet att inkomma med erinringar över Skatteverkets yttrande. Erinringarna över Skatteverkets yttrande finns här.

Skatteverkets bedömning är att bullionmynt inte omfattas av undantaget i 3 kap. 23 § 1 ML. Skatteverket hänvisar i sin bedömning till sin egen skrivelse om att sedlar och mynt får anses som samlarföremål i de fall sedlarna och mynten normalt inte används som lagligt betalningsmedel utan omsätts för samlarändamål. Skatteverket menar vidare att ett samlarföremål får anses föreligga i de fall sedlar och mynt omsätts till ett belopp som överstiger deras nominella värde. 

Skatteverkets skrivelse är irrelevant i detta fall då det inte rör sig om några samlingsföremål. Dessutom står det under Skatteverkets bedömning i yttrandet att "Det innebär i princip att oavsett om försäljningspriset understiger, är lika med eller överstiger nominellt värde så är det ett samlarföremål (trots att det är ett lagligt betalningsmedel) om det normalt inte används som lagligt betalningsmedel." 

Förra stycket visar med tydlighet att Skatteverket överhuvudtaget inte förstått själva frågeställningen. Det är ingen som frågat om samlarföremål. Bullionmynt präglas efter efterfrågan för investeringsändamål, inte för samling.

Jag skulle gärna vilja ställa följande fråga till Skatteverket: Hur kan det vara moms på ett lagligt betalningsmedel där den nominella valören överstiger metallvärdet om myntet är lagligt betalningsmedel? Värre cirkelreferenser får man leta efter. Självklart används lagliga betalningsmedel normalt som cirkulerande betalningsmedel om den nominella valören överstiger metallvärdet.     

Skatteverkets yttrande om att samlingsmynt skall momspåföras är irrelevant för själva frågan. Detta handlar om bullionmynt (som i fallet med Silver Philharmonics t.o.m. är präglade inom EU) som är lagligt betalningsmedel med en nominell valör, som präglas efter efterfrågan och köps som investering. 

Skatteverket argumenterar således i cirklar och beskriver ett fall som aldrig kan inträffa. Däremot utreder man sig inte om själva frågeställningen.

Skatterättsnämndens beslut

Skatterättsnämndens beslut hittas här.

Skatterättsnämnden nämner först att skatteplikt i mervärdesskattedirektivet enligt fast praxis i EU-domstolen skall tolkas restriktivt. 

Därefter anför nämnden att det "inte anses framgå att de med ansökan avsedda mynten - som är tänkt att omsättas i investeringssyfte - normalt kommer att användas som lagligt betalningsmedel i den mening som avses i nämnda bestämmelser. Omsättning av mynten omfattas därför inte av undantaget från skatteplikt." 

Kommentarer kring Skatterättsnämndens beslut

Syftet med ansökan om förhandsbeskedet var, förutom att yrka på skattebefrielse från bullionmynt i silver, att få en klarhet i var gränsen dras mellan skatteplikt och skattebefrielse för mynt och bullionmynt. Skatterättsnämnden gör ingen som helst ansats till att utreda frågan. Svaret liknar mera ett automatsvar då de förutom upprepning av själva ansökan bemödat sig med en motivering om totalt tre meningar. 

Skatterättsnämnden ger inget besked på om det ur skattesynpunkt har inverkan om mynten har cirkulerat, cirkulerar eller kan cirkulera. Skatterättsnämnden definerar inte vad som avses med samlarföremål. Skatterättsnämnden definierar inte uttrycket "används normalt som lagligt betalningsmedel" utan lämnar det ovisst huruvida exempelvis svenska 1-kronor skall påföras moms om metallvärdet överstiger 1 krona. Skatterättsnämnden bemöter inte påpekandet om skillnaden mellan bullionmynt som omsätts i investeringssyfte och de i EU:s tillämpningsföreskrifter exemplifierade mynten Platinum nobles.

Det kan noteras att det tog Skatterättsnämnden nära fyra månader att delge sitt beslut bestående av tre meningar. Det är sju ledamöter i skatterättsnämnden för indirekt skatt varav en är skattedirektören hos Skatteverket i södra regionen, Anita Odéen. Skatteverket som är motpart i frågan och har bemött ansökan med ett yttrande om att yrkandet skall avslås är också med som beslutande i frågan. Visst är det praktiskt att få besluta i mål där man själv är motpart men frågan är hur rättssäkert det är. 

Skatterättsnämndens beslut är bindande för den sökande till den 31 mars 2013 men kan överklagas till Regeringsrätten vilket också har gjorts. Regeringsrätten är den högsta instansen i frågan. Prövningstillstånd har ännu ej meddelats.