G&S: Del 48 Bimetalliskt pengasystem

Slaveri genom det fraktionella banksystemet

Gräsrotsrörelsen mot dagens bedrägliga och korrupta valutasystem växer sig allt starkare. Den folkliga misstron mot bankeliten ökar i takt med att stölderna genom skatt, inflation och omallokering med hjälp av det fraktionella banksystemet blir allt mer omfattande. 

En liten maktelit tillskansar sig en allt större del av de privatägda tillgångarna. Eftersom ca 97 % av alla pengar är skapade som skuld och skall återbetalas med ränta sjunker andelen privatägda tillgångar kontinuerligt. Genom detta system kan bankerna ta kontroll över din egendom och i slutänden ditt liv.

Frihet är alternativet till slaveri 

Opponenterna till det monetära systemet med fraktionella reserver är ofta eniga i sin kritik mot systemet. Vissa beklagar sig dock över att motståndsrörelsen inte står samlad bakom ett alternativt valutasystem. 

Att det finns flera olika alternativa system är ingen svaghet. Varför måste alla samlas under samma system? Låt människor själva välja vilken typ av pengar de önskar använda. Med en fri och öppen marknad skulle ett fåtal system utkristalliseras som de mest prisstabila och värdebevarande. 

Den enda åsikten vi behöver förena oss bakom är friheten att välja.

Ingen behöver bestämma över någon annan. Låt var och en välja genom att valutorna konkurrerar. Låt de som vill fortsätta använda fiat-valutor göra det. Om handlare inte längre vill ta emot en bit papper som det står "SEK 500" eller "100 gram guld" på så är det  deras rätt att neka. Pappret devalveras då naturligt tills dess att värdet motsvarar bruksvärdet som kanske snarare är 0,0001 gram guld. Det behövs inga lagar för att påtvinga människor ädelmetall som pengar utan det sköter marknaden bra själv.

Undertecknad är för egen del övertygad om att nästintill alla tänkbara alternativ skulle fungera bättre än dagens system. Det finns de som önskar att staten skapar skuldfria pengar ur tomma intet och andra som föredrar en guldstandard. Med en fri marknad skulle sannolikt ädelmetall återvända fullt ut som pengar eftersom ädelmetall per definition är pengar. 

Bimetalliskt system

Ett valutasystem som ofta förbises i diskussionen om ädelmetallbaserade monetära system är det bimetalliska systemet där guld, silver och ibland även basmetaller parallellt fungerar som pengar. 

Med en guldstandard definieras ofta en valuta efter en viss guldvikt. Genom guldstandarden sattes exempelvis värdet för guld till $20,67 per troy oz i USA 1900-1933 och 2480 kronor per kg i Sverige 1873-1914.

Det marknadsorienterade bimetalliska systemet är det enda valutasystem som överlevt under längre tid. Det fria bimetalliska systemet fungerade bra genom marknadens självkorrigering i 3000 år.

Med ett marknadsorienterat bimetalliskt system behövs egentligen ingen valutaenhet utan priser sätts antingen i termer av guldvikt eller silvervikt. Om en homogen prissättning ändå eftersträvas kan valutaenheten stipuleras till en viss mängd guld eller silver. Den andra metallen rör sig sedan fritt mot denna valutaenhet. På så vis flyter guldet och silvret fritt mot varandra. Detta gör systemet rörligt och svårmanipulerat. 

I de bimetalliska system som rådde i väst på 1800-talet fixerades det inbördes förhållandet mellan guld och silver av staten. Med en sådan prisfixering var det avgörande att förhållandet mellan guld och silver motsvarades av marknadsförhållandet. Om någon av metallerna skulle anses mera värdefull än den andra, givet det inbördes prisförhållandet, innebar detta att den metallen drevs ur cirkulation.

Under den bimetalliska standarden på 1800-talet var förhållandet mellan guld och silver 1:15-1:16. Detta fungerade bra under större delen av seklet då det motsvarade utbud och efterfrågan för respektive metall. Värdet på metallen och därmed valutan mättes i dess köpkraft. Prisdeflation rådde under stora delar av seklet och fram tills dess att centralbanken i USA, Federal Reserve, instiftades 1913. Sparande och investeringar gynnades då penningvärdet stärktes vilket i sin tur skapade hållbar tillväxt och förbättrad levnadsstandard. T.o.m. Världsbanken godtar att denna prisdeflation var gynnsam för gemene man.  

Problemet med 1800-talets bimetalliska standard var att penningsystemet fallerade då marknadsförhållandet mellan guld och silver förändrades. I enlighet med Greshams Lag hamstrades den mer eftertraktade metallen med resultat att denna drevs ur cirkulation. Under de stora guldrusherna i mitten och slutet av 1800-talet ökade utbudet på guld varför silvrets marknadsvärde stärktes i förhållande till guldets och därmed drev silver ur cirkulation. Prisförhållandet med ett guldvärde på 16 gånger silvervärdet var alltså för högt enligt marknaden. Detta är intressant då prisförhållandet mellan guld och silver idag är 45:1 trots att övriga förhållanden metallerna emellan indikerar att prisförhållandet borde vara lägre. Mot slutet av 1800-talet upplöstes den bimetalliska standarden, till förmån för guldstandarden, eftersom prisförhållandet mellan guld och silver blev allt mer volatilt.

Fri marknadsorienterad bimetallism

Sedan guldstandarden i början av 1900-talet och därefter pappersstandarden (fiat-standarden) har bimetallismen fallit i glömska. Frågan är om ett bimetalliskt system skulle kunna fungera i modern tid. 

Syftet med ett bimetalliskt system framför en guldstandard är att guld behöver kunna definieras i termer av en annan ädelmetall för att kunna fungera som valuta optimalt. Om guld endast definieras mot en fiat-valuta är värdedefinitionen meningslös. Att definiera guld efter valör i en valuta är ungefär som att säga att 1 gram guld är 300 kr eftersom 300 kr är 1 gram guld. Detta blir en meningslös cirkelreferens. 

Problemet med guldstandarden är att den är monistisk på så vis att guldet inte har någon värdereferens. Om guld definieras med valörpräglade basmetallmynt eller papperssedlar är det enkelt för bankeliten att, som idag, imitera och falskmynta pengar i obegränsad mängd. En guldstandard innebär inte att alla pengar består av guld utan endast att de är inlösenbara mot guld. Guldstandarden kan därför missbrukas genom att förbättra illusionen om fiat-pengars värde. För att använda guld som valuta behöver guldet därför kunna definieras i termer av en annan riktig valuta som exempelvis silver. 

Med ett bimetalliskt system är det svårare för bankeliten att ohejdadat skapa fiat-pengar eftersom guld och silver flyter fritt mot varandra. Om guldet är fixerat mot valutan medan silver flyter fritt mot guldet märks manipulationer i det inbördes prisförhållandet mellan guld och silver. I ett bimetalliskt system finns det dessutom möjlighet att lösa in fiat-pengarna mot guld och/eller silver. Med ett bimetalliskt system finns det således ett flertal skyddsmekanismer som naturligt skyddar mot statens och bankelitens klåfingrighet vad gäller valutamanipulation. Således tror undertecknad att bimetallism skulle ha stor chans att blir det rådande systemet på en fri marknad.