Glöm inte säkerhetstejpen för bankfacket

När man förvarar värdeföremål, värdehandligar eller databackuper i bankfack kan det vara intressant för myndigheterna att kontrollera vad som finns i dessa. Kanske inte idag och kanske inte i dagens samhälle, men kanske i framtiden? Även om det inte ska förekomma, så kan man misstänka att banker inte bara har tillgång till huvudnycklar, utan även till egna kopior av bankfacksnycklar. När det gäller nyare helt digitala bankfack är det omöjligt att vara säker på att det inte finns möjlighet för andra att bereda sig tillgång till facket. Allt som krävs är tillräckliga administratörsrättigheter för de relevanta IT-systemen.

Många, men inte alla, bankfack har en möjlighet att man sätter fast ett mindre hänglås på innerlådan. Men den storleken på hänglås som är möjliga att använda till detta är lättforcerade eller lättdyrkade och innebär bara en falsk trygghet.

Istället får man nöja sig med att hindra att intrång kan ske utan att det märks.

Lösningen heter säkerhetstejp, vilket finns i olika varianter. Detta är tejp med nummer, eller ännu hellre tejp man kan skriva på och som inte går att sätta tillbaka när den brutits.

Varje gång man varit i sitt bankfack ska man helt enkelt plombera innerlådan med säkerhetstejp, och anteckna relevanta nummer, vilket omöjliggör dolt tillträde till bankfacket. Därmed kommer det synas om plomberingen är bruten. Samma teknik används på värdepost, för att säkerställa att ingen kan öppna ett värdebrev utan att det syns.

Därmed kan man få bekräftat att ingen utomstående utan din vetskap har kontrollerat innehållet i bankfacket.

Det samma gäller även värde-, säkerhets- eller vapenskåp man har i hemmet. Speciellt i de fall de har de allt mer vanliga elektroniska låsen, där det alltså inte räcker att ha stenhård kontroll på nycklarna. Många säkerhetsskåp erbjuds inte längre med mekaniskt lås.

Säkerhetstejp eller säkerhetsetiketter kostar kanske någon krona per plombering. Vill man ha kontroll på att ingen obehörig varit i bankfacket är det en låg kostnad.