Låt mig också skriva några om ord om guldderivat.

Det finns olika former av guldderivat men det kanske mest lättbegripliga exemplet är att ett skuldebrev som är betalbart i guld.

NN skriver på ett papper att han lovar att till XX leverera guld i utbyte mot att XX returnerar papperslappen till NN.

Fråga nummer ett är om NN har någon nytta av att utfärda ett sådant skuldebrev om han måste ha så kallad uppbackning av skuldebrevet. Givetvis är svaret nej. Om NN måste ha så mycket guld i ett valv att han har uppbackning av skuldebrevet så finns det ingen anledning att ge ut något skuldebrev. Det är ju bristen på pengar som föranleder NN att ge ut ett skuldebrev.

Fråga nummer två är frågan om det finns några hinder mot att det totalt sett utfärdas skuldebrev till ett samlat värde som totalt sett överstiger mängden guld. Också här blir svaret nej. Om du inte har några guldmynt och guldmynt vore det allmänt accepterade betalningsmedlet så finns det ju inget som säger att den som är pank inte kan handla på kredit. Och om du kan handla på kredit så finns det ju inget som säger att du först måste försäkra dig om att mänskligheten totalt sett har utfärdat skuldebrev vars samlade värde överstiger den samlade mängden guld. Hur skall du överhuvudtaget kunna veta detta?

Den som är pank och handlar på kredit utfärdar skuldebrev. Om exempelvis en livsmedelshandlare ger någon som är pank kredit, det vill säga omedelbart levererar varor mot ett löfte om betalning ett senare datum så accepterar denne livsmedelshandlare ett löfte om pengar.

Och pengar, i det här fallet guldmynt cirkulerar ju, så ett guldmynt som väger ett gram kan utsläcka skulder till ett värde av 1000 ton guld genom att byta ägare en miljard gånger. Dessutom finns det något som kallas kreditförluster. Genom att bevilja NN kredit tar livsmedelshandlaren en risk.

Därutöver finns det givetvis möjligheten att samla på sig motfordringar. Om personen som är pank arbetar som chaufför för en grossist som levererar varor till livsmedelshandlaren och livsmedelshandlaren har skulder till grossisten så kan grossisten i princip ge chauffören betalt genom att till chauffören överlåta fordringar mot livsmedelshandlaren.

När livsmedelshandlaren begär betalning av chauffören som handlat på kredit så kan chauffören komma med ett skuldebrev som bevisar att chauffören numera är ägare till det skuldebrev som livsmedelshandlaren utfärdade när han handlade på kredit hos grossisten. Chauffören neutraliserar då livsmedelshandlarens fordran mot chauffören genom att av livsmedelshandlaren begära betalning av en fordran som ursprungligen ägdes av grossisten, men som grossisten har gett chauffören som avlöning för hans arbete.

Nu är alla kvitt och inte ett enda gram guld har behövt byta ägare och dessutom kan ett enda gram guld mycket väl utsläcka skulder till ett värde av 1000 ton guld genom att byta ägare en miljard gånger.

Under den klassiska guldmyntfotens dagar var det bara ett ytterst litet fåtal som överhuvudtaget gjorde sig besväret att begära att skuldebrev betalades i guld och dessa var nästan alltid sådana personer som hade behov av guldets kvaliteter som ädelmetall samt därutöver de som fruktade att motparten skulle bli insolvent.

För att kunna begära betalning i fysiskt guld krävs dock att den av vilken betalning krävs inte äger någon motfordran med vars hjälp han kan neutralisera den förstes anspråk på guld.

En intressant fråga är givetvis frågan huruvida denna karusell av skulder har någon effekt på prisnivån. Givetvis skulle guldets köpkraft vara mycket högre om ingen någonsin levererade någonting utan att dessförinnan ha erhållit fysiskt guld som betalning, men man kan inte rimligen begära att folk skall förbjudas leverera varor och tjänster i utbyte mot löften om framtida betalning och i vad mån den som lovar framtida betalning under tiden som förflyter fram till dess att skulden skall betalas lyckas anhopa motfordringar som neutraliserar den förstes fordran så är det givetvis så att den ursprunglige borgenären inte kan vägra att godta kvittning.

Dessutom bevisar det faktum att det bröts guld också under den klassiska guldmyntfotens dagar att guldet uppenbarligen inte var så billigt att ingen gjorde sig besväret ett gräva upp det ur marken.

Flavian - Tack för intressanta och kloka synpunkter.

Jag drog min slutsats utifrån grafen som Billion bifogade i sitt inlägg. http://pricedingold.com/us-wages/
Här anser jag att det är tydligt att guldpriset mätt i arbete är samma som 1980

Jag köper inte fullt ut jämförelserna med en tidning(The Ekonomist) Då ju det är en helt annan produktionsaparat att göra en tidning idag jämfört med för 100 år sedan. Det är som att jämföra vad en bil kostade 1914 jämfört med idag… Det har hänt för mycket i teknik och produktionsutvecklingen för att det ska gå att jämföra sådana produkter under så lång tid.

Jämförelsen med guld däremot går att göra eftersom guld ju är pengar och inte en vara eller en commodity . Oavsett om produktionsaparaten är superavancerad eller om någon vaskar fram guldklimparna är det jämförbart guld som levereras i slutändan.

Du glömmer att guldets värde också påverkas av tekniska framsteg.

Om det görs tekniska framsteg kan man med samma arbetsinsats utvinna mycket mer guld än om det inte görs tekniska framsteg.

Ju mindre arbete som krävs för att utvinna guld desto lägre blir guldets värde.

Vad gäller guldbrytning skall man inte heller glömma att mänskligheten givetvis först och främst bryter sådant guld som är lätt att bryta och först därefter det som är svårare att bryta.

Eftersom de mest lättbrutna fyndigheterna redan är exploaterade så skulle med oförändrad teknologi guldbrytningens produktivitet minska, vilket leder till att guldets köpkraft stiger.

Så givetvis är det sant att ett lösnummer av The Economist från 1914 inte är samma sak som ett lösnummer av The Economist från 2013, men att uns guld som bröts 1914 inte skiljer sig från ett uns guld som brutits under 2013.

Men det är samtidigt sant att det idag krävs betydligt mindre arbetskraft än vad som hade krävts för att bryta en lika svårbruten gruva 1914. Så allt annat lika ger ökad produktivitet inom guldbrytningen HÖGRE konsumentpriser räknat i guld.