Att Kina köper guld som galningar är ingen hemlighet. Förvisso har de själva inte rapporterat hur mycket de har i reserver sedan 2009, men de lär ha mer idag än de 1000 ton de rapporterade att de hade då. Siffror visar att de har importerat 1160 ton från Hong Kong bara i år. Vissa estimat sägera att de kan sitta på upp till 6000 ton.

I USA och Europa är man ju inte lika heta på att äga guld. Bernanke tycker bl.a. att guldet är en barbarisk relik.

Nyligen uttalade sig dock ECB:s Chef Mario Draghi positivt om guldet vilket jag skrev om lite här.

Video nedan:



Vad tror ni? Befinner vi oss i en vändpunkt här i väst gällande hur man ser på guldet, både från centralbankshåll och bland privatpersoner?

Svårt att säga, ska jag vara ärlig så tror jag inte det. För mig är det ledsamt att säga det, men det verkar inte sitta de mest initierarade (smarta/intresserade/kunniga) människor vid makten i väst. Sveriges Riksbank agerande i guldfrågan säger väl också en del.

Men det är helt naturligt när ett imperium är påväg att falla. Folk har svårt att se klart, för mycket annat som distraherar.

Jag kan bara tycka det är tragiskt. Jag hoppas bara att jag ser klart nog, god knows it is hard.

Tyskland, som väl är Europas och EU:s största ekonomi, tror ju på guldet så starkt att de tar hem sin guldreserv så det blir nog svårt för oss andra att "slippa undan".

Även om guld totalt omvärderas och återupptäcks global som den ultimata värdebevararen tror jag inte vi blir av med centralbankerna. Centralbankerna håller mycket guld och förstår sannolikt (tja, kanske inte den svenska centralbanken med ECB, Ryssland, Kina etc) gulds värde i ett scenario av destruerandes/hyperinflaterandes fiatvalutor.

Jag tror flera centralbanker redan planerar för ett sådant scenario. En indikation på detta är att Rysslands centralbank och ECB redan värderar sina guldreserver till mark-to-market kvartalsvis. På så vis kan guld återkapitalisera det monetära systemet om fiat-valutan blir värdelös. Balansräkningarna blir intakta (eller stärks för de centralbanker med mycket guld) genom en värdeappreciering på guld samtidigt som fiat-tillgångarna blir värdelösa.

Om Fiat-valutorna med dollarn i spetsen skulle rasa och guldet återta sin forna plats, är det inte rimligt att tänka sig att hela den skuldrivna ekonomin får sig en välbehövlig genomlysning. Med medialt fokus på hur pengar skapas och vad som skall utgöra en sund monetär bas - vilket väl blir svårt att undvika misstänker jag - så kommer centralbankssystemet kanske att framstå som ett av problemen. Med stort politiskt tryck på att reformera kan de privata centralbankernas regim vara över. Det var väl Henry Ford som sa det, att om bara en på miljonen insåg hur systemet fungerar skulle vi få en revolution imorgon.