Med anledning av förra veckans avslöjande om vart Riksbanken förvarar den svenska guldreserven har vi nu författat ett öppet brev till Riksbanken. Här kräver vi svar på ett antal frågor rörande den svenska guldreserven.

Vi kommer att hålla er uppdaterade om det svaret som vi, förhoppningsvis, kommer att få.

Riksbanken var snabb med att svara på vårt öppna brev, vilket vi tycker är kul. Svaren redovisar jag här nedan. Jag har först lagt frågan och sedan klippt in svaret från Riksbanken.
______________________________________________

1. Hur kommer Riksbankens inspektioner att genomföras och hur ofta kommer de att ske?

Svar: Riksbanken har etablerat ett inspektionsprogram med respektive centralbank. Vårt eget guld inventeras en gång per år. Inspektionerna utförs av Riksbankens egen personal, bl.a. från internrevisionsavdelningen. Riksbanken går inte ut med specifika tidpunkter för vare sig genomförda eller kommande inspektioner.

2. Kommer en revision att göras på samtliga platser där guldreserven förvaras?

Svar: Ja, se fråga 1.

3. Hur kommer resultatet av inspektionerna att redovisas? Kommer allmänheten i Sverige att få ta del av revisionsresultatet?

Svar: Ja.

4. Är guldet som Riksbanken äger fullt allokerat och segregerat i Riksbankens namn. Känner Riksbanken till guldtackornas specifika serienummer?

Svar: Av Riksbankens totala guldinnehav på 125,7 ton är 120,6 ton allokerat, dvs 96%. Ja, vi har förteckningar med serienummer på allt allokerat guld.

5. Är någon del av den svenska guldreserven utlånad eller leasad? I så fall, till vem och under vilka löptider?

Svar: Någon annan än Riksbanken kan inte låna ut de 96% som utgör allokerat guld. Däremot kan Riksbanken göra det på eget initiativ för att få intäkter. Dessutom kan Riksbanken vid behov omvandla guldet till likvida medel. Under finanskrisen 2008/2009 omvandlades c:a 50 ton guld till amerikanska dollar som i sin tur lånades ut till svenska banker.

6. Kan Sverige när som helst med kort varsel repatriera det utomlands lagrade guldet till Sverige om Riksbanken så önskar?

Svar: Ja.

7. Kommer Riksbanken i samband med revisionen testa guldet för att försäkra sig om att det innehåller utlovad renhet, vikt och kvalitet? Om ja, hur kommer dessa tester att utföras?

Svar: Sådana tester kan komma att genomföras vid behov.

8. Att ej ha guld i egen besittning innebär en motpartsrisk. Varför förvaras hela 88 % av den svenska guldreserven utomlands?

Svar: Den historiska bakgrunden till att Riksbanken förvarar guld hos centralbanker i flera olika länder är säkerhetspolitisk. Det har ansetts vara en fördel om landets guldreserv förvaras utanför dess gränser om landet skulle angripas militärt. Ett viktigt skäl numera är att Riksbanken snabbt ska kunna omvandla guldreserven till likvida medel. En försäljning av guldet går snabbare om guldet förvaras i anslutning till de marknadsplatser där guld handlas.

9. Förvarar Riksbanken guld på uppdrag även av andra centralbanker än Finlands? I så fall, vilka?

Svar: Av sekretesskäl kommenterar vi inte det.
______________________________________________

Det är tydligt att Riksbanken kommer att ha en högre ambitionsnivå än andra centralbanker vad gäller inspektion/revision. Vi arbetar just nu med att författa ett svar med följdfrågor och är därför intresserade av att veta vad ni anser om detta? Vilka frågor skulle ni vilja ställa till vår Riksbank ang. den svenska guldreserven?

Det verkar som riksbankens kapitalförvaltning har en bra chef i årSophie Degenne.En fråga som man kan ställa är
varför Tyskland fär vänta när på sitt guld i 7 år.Vad riksbanken kan ha som förklaring.Det kanske vi får reda på när
Sophie D begär att få se guldet.Det blir spännade.

Det var väl uppenbart att svaret skulle bli det på fråga 9 - lite klantigt formulerat ifall jag får säga det själv. Det enda riksbanken rimligen skulle kunna avslöja är hur mycket utländskt guld som förvaras i sverige, men även det skulle kunna vara hemligt med tanke på utländska intressens säkerhet.

När det gäller möjligheten till att repatriera guldet så gissar jag att det är en naiv förhoppning att sverige skulle kunna få hem sitt guld snabbare än tyskland. Dessutom gissar jag att det är en naiv förhoppning att de skall kunna få inspektera sitt guld - vi vet ju hur det gick för tysklands försök. Kanske blir dock riksbanken varse hur FED behandlar inspektörer och förhoppningsvis inser de då att de bör repatriera det guldet.

Här är några förslag:
1. Innebär svaret att utländska inspektioner kommer att ske lika ofta som de i Sverige?
5a. Förmågan att kunna omvandla guld till kontanter vid exempelvis en finanskris förutsätter att reserven har en viss storlek. När kommer denna att fyllas på för att kompensera för de 50 ton som såldes 2008/2009?
5b. Vilka andra skäl anser ni det finns för Sverige att hålla en guldreserv?

En följdfråga till deras svar: Flera länder så som exempelvis Frankrike, Ryssland, Turkiet och Kina köper in guld medan krisdrabbade Cypern funderade på att sälja guldreserven i samband med krisen. Vid vilka situationer skulle ni tänka er att omvandla likvida medel till guldreserv?

Kanske inte fråga OM vi kan få hem guldet snabbt, utan mer HUR snabbt vi skulle kunna få hem de olika delarna, talar vi timmar, dagar, veckor? eller talar vi 7 år?

Kanske även fråga hur de kom fram till att just 88% är bra att ha utomlands, varför inte bara 50%, eller x %

Kanske fråga om det guld som finns i Sverige ligger på en och samma plats eller om vi spridit ut äggen väl inom Sverige också?

Kanske fråga om inte Silver är en lika bra investering eller vad de tycker om Silver som investering?

Kanske be dem ge sin uppskattning om relationen mellan fysiskt guld och papper som säger sig äga fysiskt guld. tror de att de finns tio gånger så många som anser sig äga fysiskt guld, eller hundra gånger eller vilken siffra och vad tror de att det kan få för konsekvenser samt vad gör de åt saken?

En annan rolig fråga som iofs blir bortkastad, är ju om det inte vore bra om Sverige som är utanför Nato, har rekord i fred, osv vore en synnerligen bra plats att ha en guldmarknad på?

Denna fråga kan de givetvis inte svara på.
Om vi vill ha något svar alls så måste frågan ställas i mycket mer generella termer. Något i stil med: "Planerar Riskbanken att återköpa de 50ton som såldes för att återställa guldreservens storlek?"
Eller: "Avser riksbanken att i huvudsak hålla guldreservens nuvarande storlek oförändrad, eller öka/minska dess storlek framöver?"
Men jag tror knappt de skulle svara på den frågan heller.
Det vore väldigt dumt att i förväg berätta om man tänker köpa/sälja stora mängder guld, eftersom det skulle påverka världsmarknadspriset till ens nackdel.


Är det någon som vet om Tysklands guld i USA är allokerat eller ej? Om det rör sig om oallokerat guld så skulle det givetvis förklara varför de inte fått inspektera det och varför de inte kan få hem det snabbt.


Under förutsättning att någon kan bekräfta att Tysklands guld verkligen är allokerat, så skulle följande fråga kanske vara intressant att ställa till Riksbanken:
Tyskland har nyligen blivit nekade både att inspektera sitt guld och att repatriera det med kort varsel.
Om riksbanken skulle bli nekad fysisk inspektion av något av det guld som förvaras utanför landets gränser, kommer Riksbanken då att repatriera detta guld?


Sedan tycker jag det är väldigt viktigt att i ett uppföljande brev tydligt visa att vi uppskattar både deras snabba svar, och att vi är mycket positivt inställda till Riksbankens nya hantering av landets guldreserv.

Även den frågan lär nog bli obesvarad eftersom ett svar kan motverka sveriges intresse. Det kan ju vara så att andra väljer att faktiskt repatriera sitt guld utifrån att andra har hotat att göra så (om inte). Endel förslag (och även någon som faktiskt ställde) till frågor faller under kategorin att riksbanken inte kan/bör/får svara.

Är inte detta att man börjar med riktiga inspektioner faktiskt en spekulation mot valuta? Ett bevis på sviktande förtroende vilken var vad som orsakade det ursprungliga brottet mot Bretton-Woods fördraget?
Vilken reaktion kan man då förvänta sig från de starka valutaländerna?

Efter att vi har återkommit med följdfrågor till Riksbanken har de nu svarat på dessa. Här nedan finner ni svaren exakt återgivna. Precis som sist är det frågan först följt av Riksbankens svar.

Av svaren att tolka kan inte vi se annat än att Riksbankens egna personal kommer att på plats inspektera samtliga tackors serienummer och stämma av mot förteckning. Dessa inspektioner kommer att protokollföras, vilket i sin tur kommer att vara offentliga handlingar.

Vad har ni för tankar och funderingar kring detta?
_____________________________________________________

Vi uppskattar Riksbankens snabba svar på våra frågor och vill uppmuntra till fortsatt transparens gällande offentliggörande av inspektionsprogrammet och inspektionerna.

1. Kommer protokollen för Riksbankens tidigare inspektioner, såväl interna som hos utländska centralbanker, offentliggöras för allmänheten? Hur har Riksbanken tidigare genomfört inspektionerna hos de utländska centralbankerna? Har Riksbankens egna personal tidigare stämt av tackornas serienummer mot förteckningen av serienummer? Kommer tackornas serienummer framgent att stämmas av mot förteckningen av serienummer vid inspektionerna och kommer detta i så fall att göras av Riksbankens egna personal?

Svar: Protokollen som upprättas är allmänna handlingar och kan begäras ut såvida de inte innehåller uppgifter som skyddas av sekretesslagstiftning. Ja, Riksbankens personal stämmer av tackornas serienummer mot våra förteckningar.

2. När Tyskland tidigare hade för avsikt att inspektera sitt innehav hos Federal Reserve vägrades de göra en full inspektion. Har Riksbanken fått någont godkännande av sitt revisionprogram hos de utländska centralbanker som håller Riksbankens guld? Om Riksbanken skulle bli nekad att inspektera Riksbankens guld, skulle Riksbanken i ett sådant scenario beakta att repatriera guldet till Sverige?

Svar: Riksbanken kan inspektera guldet hos samtliga centralbanker.

3. I vilken utsträckning har Riksbanken på eget initiativ lånat ut guld? Om så sker, till vem är guldet utlånat, i vilken utsträckning, vad är villkoren och löptiderna för denna utlåning?

Svar: Riksbanken kan låna ut guld när marknadsförutsättningarna för att göra det är goda. Utlåningen sker då till marknadsmässiga villkor. På grund av sekretesslagstiftningen kommenterar vi inte vilka motparter vi använder oss av eller villkoren för enskilda transaktioner.

4. Angående de ca. 4 % som inte är allokerat, vem är emittent av dessa skuldebrev och vad är villkoren för dessaa? Kan Riksbanken även begära leverans av detta guld? Hur kommer inspektion av denna del av guldinnehavet ske?

Svar: På grund av sekretesslagstiftningen kan vi inte kommentera hos vem det icke-allokerade förvaras. Riksbanken kan begära leverans av detta guld men kan, av naturliga skäl, inte inspektera det.

5. Har Riksbanken en strategi och infrastrukturlösning för repatriering av guld om behov skulle uppstå? Finns möjligheten och villkoren för repatriering kontraktuellt stipulerat i Riksbankens avtal med de utländska centralbankerna?

Svar: Riksbanken har både rätt och möjlighet att flytta guld.

6. Vad skulle kunna föranleda ett behov för Riksbanken att probera guldet förvarat av utländska centralbanker? Vilka metoder för probering kommer användas om behov skulle uppstå?

Svar: Vi ser för närvarande inte något sådant behov.

7. Om guldet under kalla kriget tidigare var förvarat utomlands av säkerhetspolitiska skäl, borde inte denna säkerhetspolitiska risk i så fall minskat avsevärt de senaste decennierna?

Svar: Riksbanken uttalar sig inte i säkerhetspolitiska frågor. För att snabbt kunna omvandla guldreserven till likvida medel bör guldet förvaras i anslutning till de marknadsplatser där guld handlas. Dessa finns utomlands.

8. Centralbanker har de senaste två åren varit nettoköpare av guld. Har Riksbanken några planer på att förändra storleken på sitt guldinnehav som t.ex. att återköpa de 50 ton som såldes under finanskrisen?

Svar: Nej.

sekretess....sekretess,,,,,,,sekretess...... otroligt förtroendeingivande ........