I en debattartikel argumenterar debattörerna för att Riksbanken bör vara en oberoende institution då det sägs vara nödvändigt att fatta ”obekväma ekonomisk-politiska beslut”. Debattörerna drar jämförelsen med att ”yttrandefriheten i grundlagen som blir viktig först när yttranden är kontroversiella” och att ” när alla är överens om penningpolitiken behövs ingen oberoende Riksbank” (1). Det debattörerna missar är att dagens politiker redan är för dessa ”obekväma" ekonomisk-politiska beslut.

Politikers mål är att vinna nästkommande val. För att driva politiska kampanjer effektivt behövs vallöften som kan uppfyllas och till detta behövs pengar så att man kan ge subventioner till viktiga grupper som i sin tur röstar på dessa politiker. Staten och Riksbanken rättfärdigar detta genom att hänvisa till prisstabilitet och medlet till detta sägs vara en låg räntepolitik. Det som många missar att fråga politiker och Riksbanken är: hur sätter Riksbanken en låg ränta egentligen?

Detta gör Riksbanken bekvämt nog genom att skapa pengar ur tomma intet. För hur kan Riksbanken annars driva en låg räntepolitik om det nu inte finns något kapital att låna ut? Alternativet för staten hade varit att skriva in en ny grundlag med följande formulering: ”En sedelpress behövs så att politiker kan driva kostnadsfyllda kampanjer”. Hur bekvämt hade det varit för politiker att berätta detta till befolkningen i samband med att politikerna försöker bli omvalda?

Källa

1 - Riksbankens oberoende måste värnas - http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/riksbankens-oberoende-maste-varnas_8782010.svd

Det man missar är att i likhet med många andra myndigheter så har man sitt mandat formulerat i lag (och grundlagar i sverige är för övrigt inte mycket stabilare än andra lagar NB). De har helt enkelt glömt läsa i denna lag vad det är riksbanken har för uppdrag och kommer dragandes med att sysselsättningssiffror. Riksbankens mandat omfattar bland annat att hålla inflationen på en "lagom" takt, man har tolkat det som att man skall hålla 2% inflation.

Sysselsättningen och folks skuldsättning kan förvisso ha inverkan på inflationstakten, men det är därmed inte för den sakens skull några områden som utgör riksbankens uppdrag.

För övrigt så är det så att om man läser på vad riksbankens ansvar och mandat är så kan man också göra en bedömning om huruvida de lyckats bra eller mindre bra med sitt uppdrag på ett någorlunda objektivt sätt.

Tillägg: dock kan ju nämnas att ifall en myndighets mandat och ansvar regleras i en grundlag så kommer den myndigheten inte kunna användas för att muta väljarna före valet. Hur man kan reglera deras uppdrag (och vilka myndigheter som skulle beröras) på ett sådant sätt är dock kanske inte helt trivialt.