När det gäller frågan om penningmängden är många oroliga kring vad den rätta penningmängden bör vara. Folk är rädda för att mängden guld inte är tillräcklig för att det ska kunna fungera som pengar medan andra är oroliga för att mängden papperspengar är för stor.

Det här är egentligen en icke-fråga men eftersom det handlar om pengar blir det på något sätt mystiskt och svårförståeligt. För att bevisa att penningmängdens storlek inte spelar någon roll måste man först göra det mindre mystiskt och mer lättförståeligt genom att välja en annan handelsvara istället för guld så som exempelvis skor.

Ingen är orolig över den ”rätta” skomängden. Hur kommer det sig? Anledningen har att göra med utbud och efterfrågan. Om det finns för ”mycket” skor i marknaden kommer dessa skor helt enkelt att bli billigare. Om det finns för ”lite” skor i förhållande till efterfrågan kommer alltså kostnaden för skor att gå upp. Med andra ord spelar det ingen roll hur stor utbudet är eftersom priset på skor kommer att justeras.

Att fråga om den rätta skomängden är mer eller mindre samma sak som att fråga vad det rätta priset för alla skor är. Det skulle så klart vara absurt att ställa den frågan då ingen enskild person kan veta det. Av samma anledning är det absurt att fråga om den rätta penningmängden oavsett om pengar är skor, guld eller papper.

Men om det stämmer varför bör vi vara oroliga för papperspengar om problemet inte är penningmängdens storlek? Svaret har att göra med syftet kring varför vi använder pengar. En anledning till varför vi använder pengar är för att världen är osäker. Vi vet inte med exakthet vad våra nästkommande utgifter kommer vara om exempelvis 10 år och därför behöver vi spara i något som behåller sitt värde. På det här sättet förbereder vi oss på det oväntade. Om vi visste vad som skulle ske i framtiden kunde vi helt enkelt sluta spara då vi vet vad alla framtida kostnader skulle vara.

När centralbanker skapar pengar ur tomma intet är det inte penningmängdens storlek som är problemet utan snarare själva förändringen av penningmängden. Centralbanker har en tendens att trycka pengar i tid och otid vilket gör att vi inte kan förutse våra framtida utgifter.

Ena månaden kan priset justeras uppåt med 2% och helt plötsligt kan priset gå upp med 4% månaden efter. Även om centralbanker styr penningmängden så kan de inte styra marknadspriser. Centralbanker gör papperspengar istället till ett osäkert betalningssystem. Om centralbankerna gör papperspengar till ett osäkert betalningssystem finns det alltså ingen anledning att spara papperspengar i 10 år.

-------------------------------------------

Rekommenderad läsning

Murray Rothbard - What Has Government Done to Our Money?, kapitel 2 - s.26 - 'The "Proper" Supply of Money

http://mises.org/books/whathasgovernmentdone.pdf

Resonemanget bygger på att det inte finns några restriktioner på hur mycket pengarna skall vara värda. I nuvarande system har man som mål att pengarnas värde skall vara konstant (vilket riksbanken har tolkat som att de skall tappa 2% i KPI-värde på årlig basis).

Hade man haft i åtanke att använda något som har annan användning (än som betalningsmedel) som betalningsmedel så kommer detta få betydelse då en för hög värdering kommer drabba de alternativa användningar man har på pengar. Sen kan ju dessutom alternativa användningsområden påverka mängden som cirkulerar som betalningsmedel. Ibland framhålls guld som en bra kandidat för att det har ett värde i sig, men ser man på hur guld används så är det endast i mycket liten omfattning som guld används industriellt och även förhållandevis liten del används alls (som smycken och annat bling). Guld har alltså nästan uteslutande handlats för sitt "egenvärde" och inte för att det skall användas till något annat än bara vara guld.

Hej !
Ca 78% av det brutna guldet går till smycken . Den industriella biten svarar för ca 9% ...

Även om det finns restriktioner på hur mycket pengarna skall vara värda i Riksbankens värld kommer man aldrig att kunna styra upp marknadspriset på handelsvaror (priset på pengar inkluderat) på ett förutsägbart sätt.

När Riksbanken vill uppfylla sitt prisinflationsmål måste Riksbanken först trycka pengar ur tomma intet. Problemet för Riksbanken är att värdet på kronan inte endast är baserad på hur mycket man trycker utan det är också baserat på utbud och efterfrågan efter det faktum att Riksbanken har tryckt pengarna.

Ponera att Riksbanken har som mål att priset på skor ska generellt gå upp med 2% då måste Riksbanken inte bara trycka pengar ur tomma intet utan även hitta personer i hela Sverige som man vet med säkerhet kommer spendera pengarna på skor.

Så fort Riksbanken har tryckt pengarna måste dessa individer som fått tag i pengarna buda upp priset på skor annars når Riksbanken inte sitt mål.

Ponera vidare att Riksbanken på ett magiskt sätt har lyckats med att hitta dessa personer som har budat upp priset på skor med 2% i år så finns det fortfarande inget som garanterar att priset på skor kommer fortsätta att gå upp med 2% nästa år. Det har återigen att göra med utbud och efterfrågan men även också marginalnyttan.

Folk som spenderar Riksbankens nytryckta sedlar ena året på skor vill kanske inte spendera pengarna på skor nästa år då man redan har dessa till sitt ägo. Och även om dessa personer återigen budar upp priset på skor finns det inget som säger att pengarna kommer vara i cirkulation i ’skosektorn’ under X antal år framåt.

Detta då folk som har fått pengarna inom skosektorn vill spendera pengarna på andra varor och tjänster än just skor.

Att Riksbanken har ett prisinflationsmål på 2% på alla handelsvaror kan på ytan se ut som en enkel uppgift till skillnad från att göra det med enbart skor. Men det är snarare mycket svårare.

Om svenska folket känner en stor osäkerhet kring framtida utgifter på grund av ekonomisk kris kan befolkningen helt enkelt spara pengarna trots att Riksbanken skapar incitament för folk att låna pengar.

Det kan samtidigt gå åt andra hållet att Riksbanken har tryckt så mycket pengar att folk inte längre vill spara i svenska kronan. Då kan priset på allt gå upp med mer än 2%.

Glögglat igen?

"A total of 174,100 tonnes of gold have been mined in human history, according to GFMS as of 2012.[2] This is roughly equivalent to 5.6 billion troy ounces or, in terms of volume, about 9261 m3, or a cube 21.0 m on a side.

The world consumption of new gold produced is about 50% in jewelry, 40% in investments, and 10% in industry.[3]"

Hej !
Här är min källa !

Jewelry: The Primary Use of Gold

Gold has been used to make ornamental objects and jewelry for thousands of years. Gold nuggets found in a stream are very easy to work and were probably one of the first metals used by humans. Today, most of the gold that is newly mined or recycled is used in the manufacture of jewelry. About 78% of the gold consumed each year is used in the manufacture of jewelry.

Kolla gärna in mer detaljer på hemsidan : http://geology.com/minerals/gold/uses-of-gold.shtml

Om man nu tycker att värdeutvecklingen på svenska kronan är oförutsägbar så visar väl senaste året att iaf guld inte är något bra alternativ. Riksbanken har haft som mål att kronan skall falla 2% under året, istället var värdet av allt att döma oförändrat enligt KPI. Jämför man detta med guld så har värdet sjunkit med 30% under året och de som köpt guld för ett år sedan förväntade sig kanske inte att förlora 30% av värdet så förväntat var väl åtminstonde att värdet skulle bestå. Så att man missat på 2% i utveckling under senaste året är väl bättre prognos än att missa med 30%.

Sen man tolkat målet på 2% så tycker jag nog att man lyckats hyfsat väl med att få värdet på kronan att utvecklas på ett förutsägbart sätt...