Satt och lyssnade på radion idag där några pratade om behovet att sänka räntan ytterligare då inflationen bara har ökat med 0,2% medans målet var 0,5%.
Hur har det sett ut med inflations ökningen/sänkningen mellan räntejusteringarna. Om inflationen inte ökar av att sänka räntan så måste det vara något som inte står rätt till.

Om de nu planerar att sänka räntan ytterligare och dessutom så snart som i Oktober så kanske vi hamnar på en ränta på 0.05%. Är inte det det absolut lägsta de kan gå. Någon sa på radion att en ränta på 0% är omöjlig.

Om inflationen inte ökar trots att man sänker räntan så måste det innebära att vanligt folk inte har några pengar att konsumera? Eller?
Vi tjänar in vår lön, betalar räkningar, räntor och amorteringar men har inte mer kvar än att vi klarar oss månaden ut med ett litet sparande.

För att öka inflationen måste riksbanken helt enkelt starta sedelpressen, men inte för att stödköpa statspapper utan snarare ge till folket (genom höjda löner) så att vi kan spendera de pengarna på sånt som gör att pengarna rör på sig så som dagligvaror och tjänster.

Hur väl stämmer detta? Eller är det något som jag missat?
Svara gärna så vilken svensson som helst förstår.

//Patrik

Jag är för lat för att skriva något själv så lägger bara upp denna LÄNK till en artikel som diskuterar varför en lösare penningpolitik nödvändigtvis inte behöver resultera i generell prisökning på varor och tjänster som efterfrågas av "vanligt folk". Den handlar egentligen om QE men går att applicera på annan lös penningpolitik som nollränta också.

Den eviga frågan är som du påpekar: Hur får "vanligt folk" mer till övers att konsumera för och hur får man dem att vilja konsumera nu. Japan är ett bra exempel på att bara en sänkning av styrräntan inte fungerar.

Man kan ändå argumentera för att "vanligt folk" ändå driver på prisökningar i vissa sektorer. Bostadspriserna är ett bra exempel på detta. Problemet är ju bara att väldigt få äger sin bostad men väl en stor skuld till den riktiga ägaren av huset.

Vi verkar ha ett deflationstryck just nu. Vi har svag KPI-inflation vilket eg. torde vara positivt när priset på dagligvaror sjunker. Problemet kan vara att det blir dyrare för de som skuldsatt sig hårt att betala av sina skulder och eftersom den privata sektorn, särkilt i Sverige, är hårt skuldsatt drabbar det gemene man.

Dagens finanssystem är skevt uppbyggt och kräver en ständigt ökande inflationsspiral med ständiga löneökningar för att inte kollapsa. Deflation kan även vara ett förstadium till hyperinflation då hyperinflation innebär att folk tappar förtroendet för penningsystemet som idag är samma som finanssystemet då pengar skapas av banker vid utlåning för att köpa bland annat de tillgångsklasser som inflaterats upp, så som boendemarknaden men även aktiemarknaden.

I denna artikel kollar vi på inflationen på utveckligen specifikt i det amerikanske indexet S&P 500 och de senaste 20 årens bubblor/konjunktursvängningar vi haft, samt den superbubbla vi är inne i tack vare de senaste årens låga räntor samt tryckande av pengar.

Inflation: Dags att gå ur börsen och in i guld?