Kan inte svara på din fråga, men vill påpeka att säkerhet inte nödvändigtvis måste finnas för att en bank skall kunna skapa nya "pengar" i form av krediter. Med "säkerhet" så menar jag här en underliggande tillgång som juridiskt knyts till krediten, på så vis att banken har rätt att tvinga dig sälja tillgången, om du får betalningssvårigheter. Somliga menar att "säkerhet" är att man har en god inkomst, eller är generellt lågt skuldsatt, men den korrekta benämningen för det är snarare "god kreditvärdighet"
Bostadskrediter knyts som regel till en säkerhet i form av "pantbrev" - en juridisk konstruktion som innebär att kredittgivaren har första tjing på pengar, om kredittagaren får betalningssvårigheter och tvingas sälja.
Ett bilån, kreditkortsskuld etc.har ingen säkerhet, varför sådana krediter innbeär högre risk för banken, och kostar därmed högre ränta. Dessutom, enligt Basel II/III-regelverket så beräknas kravet på bankens kapitalbehov utifrån riskvägda tillgångar. Det betdyer att tex. bo-krediter (förknippade med säkerhet, mao. låg risk) kräver lågt eget kapital, medan konsumtionskredit, krediter till företag etc. som inte är förknippade med säkerhet, kräver högre eget kapital. Jag misstänker dock att Basel -reglerna inte har någon metod för att avgöra om värderingarna av säkerheterna (mao. bostäderna) är uppblåsta bubbel-värderingar, eller om värderingen är sund. Annars skulle det nog inte se ut somdet gör...
|