Om det endast finns 300 miljarder i monetär bas men ca 1300 miljarder i statsskuld måste det ju betyda att
1000 miljarder är bankkreditpengar (eller utländsk valuta).

Dvs riksgälden ger ut en obligation/skuldbrev och får betalt i bankkredit i ett vanligt bankkonto istället för riksbankspengar via RIX.

Hittar inte så mycket information om det, tar riksgälden emot bankkredit lika gärna som riktiga riksbankspengar?
Har riksgälden konto hos alla storbanker?

Riksbanken betalar väl alltid med nytryckta riksbankspengar, men hur gör bankerna som både har riksbankspengar och kreditpengar?

Ja det finns olika typer av löplängd på obligationer. Skillnad mellan real och nominell statsobligation är den ena är tar inflationen i beaktande.Helt rätt.



Borde inte sedlar och mynt räknas med dessa är ca 100 miljarder. Jag antar att de skapas på samma vis att riksbanken köper statsobligationer och trycker ut dessa.



Ja så är det säkert. Ja allmänheten köper statsobligationer på andrahandsmarknande då priset gått upp och räntan ned:) Dessa köper man med sina krediterpengar. Ja bankerna (vissa av dom ) är mellanhänder mellan riksgälden och investerare / riksbank.
Förstår inte din sista mening?

Japp dessa bankkrediter (1000 miljdarer) kan staten och polikterna använda.
Riksgälden tar aldrig emot några riksbankspengar då dessa är låsta inom RIX.

Riksbanken köper endast obligationer för likviditeten i rix-systemet som jag förstått det.
Bankerna måste enligt kapitalkrav hålla statsobligationer (ganska stor portion).

Leta gärna vidare, detta är inte så himla lätt:)

OK, nu tror jag att jag förstår, riksgälden hanterar normalt sett bara bankernas kreditpengar,
då hänger det ihop. (Det verkar även som riksgälden har ett riksbankskonto i RIX, men det är
nog ett undantag ifrån det normala)

Men en sak: Kapitalkravet är väl inte att bankerna måste ha statsobligationer?
Som jag förstått det innebär kapitaltäckningskravet att de måste inneha riksbankspengar
(och inte obligationer). Annars skulle ju inte riksbanken behövas, då skulle riksgälden
och riksbanken kunna skapa pengar utan riksbanken.

Såhär fungerar systemet:

Det finns tre aktörer:

* Riksbanken som kan skapa riksbankspengar
* Banker som kan skapa kreditpengar (som egentligen är en skuld på riksbankepengar)
* Riksgälden som kan skapa statsobligationer (dvs skuldbrev)

Vi startar från början när det inte finns några pengar alls i systemet.
Riksbankspengar förkortas RPeng.
Bankpengar förkortas BPeng.

Vi antar att riksgälden skapar en statsobligation på 1 miljard kronor.
(Dvs en skuldsedel på pengar: obl 1M)

Samtidigt skapar en bank (t ex nordea) kreditpengar på samma summa.
(Dvs också det en skuldsedel på pengar Bpeng 1M).

Sedan byter banken och riksgälden skuldsedlar med varandra.
Banken blir då skyldig riksgälden 1 miljard kronor, och riksgälden blir skyldig
banken 1 miljard kronor.

Då har vi följande:
Riksbanken_____Bank____Riksgälden
Inget innehav____obl 1M_____Bpeng 1M

Sedan skapar riksbanken 1 miljard riksbankspengar.
Dessa byter riksbanken mot bankens obligation på samma summa.
Då har vi följande:

Riksbanken______Bank______Riksgälden
obl 1M_________RPeng 1M______Bpeng 1M

Vi har nu fått ut bankpengar i samhället, riksgälden kan dela ut den till olika departement som använder pengarna.

Riksgälden kan nu skapa mer statsobligationer som inte nödvändigtvis kommer ända till riksbanken,
utan kan stanna hos bankerna.

Om riksgälden skapar en statsobligation på en miljard till och banken skapar bankpengar på 1 miljard får
vi följande innehav:

Riksbanken_____Bank__________________Riksgälden
obl 1M_________RPeng 1M samt BPeng 1M______Bpeng 1M samt obl 1M

Banken och riksgälden byter nu obligationer och bankpengar med varandra:

Riksbanken______Bank_______________Riksgälden
obl 1M__________RPeng 1M samt obl 1M____Bpeng 2M

Riksbanken har inte varit inblandad denna gång, och banken har nu både riksbankspengar och obligationer.
Riksgälden har 2 miljarder bankpengar att dela ut till stat, kommuner och landsting.

Tabellerna blev inte så snygga ovan, jag tar den igen men ändrar format på tabellerna:

Det finns tre aktörer:

* Riksbanken som kan skapa riksbankspengar
* Banker som kan skapa kreditpengar (som egentligen är en skuld på riksbankspengar)
* Riksgälden som kan skapa statsobligationer (dvs skuldbrev)

Vi startar från början när det inte finns några pengar alls i systemet.
Riksbankspengar förkortas RPeng.
Bankpengar förkortas BPeng.

Vi antar att riksgälden skapar en statsobligation på 1 miljard kronor.
(Dvs en skuldsedel på pengar: obl 1M)

Samtidigt skapar en bank (t ex nordea) kreditpengar på samma summa.
(Dvs också det en skuldsedel på pengar Bpeng 1M).

Då vi följande:
Riksbanken: Inget innehav
Bank: Bpeng 1M
Riksgälden: obl 1M

Sedan byter banken och riksgälden skuldsedlar med varandra.
Banken blir då skyldig riksgälden 1 miljard kronor, och riksgälden blir skyldig
banken 1 miljard kronor.

Då har vi följande:
Riksbanken: Inget innehav
Bank: obl 1M
Riksgälden: Bpeng 1M

Sedan skapar riksbanken 1 miljard riksbankspengar.
Riksbanken: RPeng 1M
Bank: obl 1M
Riksgälden: Bpeng 1M


Riksbanken byter pengarna mot bankens obligation på samma summa.
Då har vi följande:

Riksbanken: obl 1M
Bank: RPeng 1M
Riksgälden: Bpeng 1M

Vi har nu fått ut bankpengar i samhället, riksgälden kan dela ut den till olika departement som använder pengarna.

Riksgälden kan nu skapa mer statsobligationer som inte nödvändigtvis kommer ända till riksbanken,
utan kan stanna hos bankerna.

Om riksgälden skapar en statsobligation på en miljard till och banken skapar bankpengar på 1 miljard får
vi följande innehav:

Riksbanken: obl 1M
Bank: RPeng 1M samt BPeng 1M
Riksgälden: Bpeng 1M samt obl 1M

Banken och riksgälden byter nu obligationer och bankpengar med varandra:

Riksbanken: obl 1M
Bank: RPeng 1M samt obl 1M
Riksgälden: Bpeng 2M

Riksbanken har inte varit inblandad denna gång, och banken har nu både riksbankspengar och obligationer.
Riksgälden har 2 miljarder bankpengar att dela ut till stat, kommuner och landsting.

Intressant av ovanstående exempel är att riksgälden och bankerna kan skapa pengar utan att riksbanken är inblandad.

Den sista miljarden skapades genom att riksgälden gav ut en obligation på 1 miljard, och banken skapade krediter på samma belopp.

Riksgälden kan alltså tillsammans med de privata bankerna skapa nya pengar.

Så har jag inte tänkt, kanske är så. Affärsbanker skapar krediter vid utlån, det kan ju vara bostäder men även stat.
Det stämmer nog. Vad jag förstår så är utlån till stat viktigt till noll i kapitalkrav, dvs bankerna behöver inte hålla något eget kapital för dessa lån.

För mer info:

En liberteriansk / österrikisk podd
http://www.mises.se/2015/10/27/65-bank-och-finanssystemet-med-stellan-abrahamsson/

Fina bilder som förklarar problematiken, håller inte med lösningen:
https://parasitstopp.wordpress.com/crash-course-i-hur-penning-och-banksystemet-fungerar/

Ja det vi kallar för pengar ( på våra konton) är krediter. Dessa fungerar som betalmedel idag.
Riksbanken ger ut sedlar och mynt, dessa kan vi också använda som betalmedel. Dessa är bara papperslappar och metall som egentligen inte innehar något värde förutom statens backning att dom är värda något.

Riksbanken ger även ut digitala riksbanskkronor som vi vanliga döda inte kommer åt. Dessa är till för clearing av skulder på "intern bank lending" marknaden.
Det är här ord som STIBOR ränta och REPO ränta kommer in i ekvationen.


Kapitaltäckning är inte lika med kassakrav ( som inte finns i Sverige).Du kanske tänker på likviditetskrav ?
Kaptialtäckning är ett krav på bankerna att beräkna risk för kreditexpansion,Dvs hur klarar sig bankerna vid kreditförsluster.
När en bank skapar en kredit så skuldsätter den sig lika mycket som låntagaren kan man säga.
Om låntagaren inte kan betala tillbaka så tar banken tillgången (om det finns någon) och säljer. Där kan det uppstå en förlust för bankerna. Om det händer på en större skala ( bostadskrash) så får bankerna stora problem.


Gå in på parasitstopp för att se fina bilder på hur detta fungerar.

Parasitstopps beskrivning är mycket bra, men den går inte in på kopplingen till riksgäldens statsobligationer.

Jag har gjort en tredje version av min beskrivning ovan, denna gång med med enkel grafik och inte bara text:

http://v2.delafil.se/66eec8619368814c/statsskuld.pdf

Här är samma dokument som två bilder om det är lättare att använda:

http://v2.delafil.se/583edcb49580555c/statsskuld_1.jpg

http://v2.delafil.se/325cc6d5aab4754d/statsskuld_2.jpg

Är informationen korrekt? Finns det några felaktigheter som inte stämmer med verkligheten?

Detta är kunskap som borde läras ut i grundskolan, men de som äger systemet har allt att förlora på att folket förstår hur det hänger ihop.

Du påminner om mig för några år sen. Jag tror aldrig du kommer få ett exakt svar på hur bankssystemet fungerar tyvärr.

Ja inom en ekonomiutbildning borde det vara relevant, absolut.

Något exakt svar behövs inte, detaljer som exempelvis statsskuldväxel/statsobligation
tillför inget för att förstå konsekvenserna av det nuvarande systemet.

Det finns hur mycket detaljer som helst, olika löptider på obligationer är ett exempel,
men detaljerna gör bara att man inte ser skogen för alla träd.

Informationen finns tillgänglig, det är offentlig handling.

Problemet är bara att de som gynnas av systemet INTE VILL att det ska gå att förstå.
Har ett antal tjocka dokument från riksbanken och riksgälden som ger många pusselbitar,
men strategin är att tråka ihjäl motståndaren innan man läst eländet.

Att ingen på detta forum har något att anmärka på min beskrivning är ett
gott tecken. Den enkla beskrivningen på två sidor gör att man kan förstå vad som händer.

Alan Greenspan använde "greenspeak" för att inte svara på frågor:
https://www.youtube.com/watch?v=fDu0Pm4PcoM

Janet Yellens strategi är att tråka ihjäl lyssnarna:
https://www.youtube.com/watch?v=1SpeO8q49oU


Stefan Ingves försöker även han framstå som så grå och tråkig att ingen
tar någon notis om honom.