Att systemet idag gynnar dom som inte jobbar hårdast är helt korrekt. Dvs det är långt ifrån ett rent kapitalistiskt frimarknad system.

Ett tips är att maila dina frågor med exempel till riksbanken. Personen som svarar har förmodligen ingen anledning att fara med osanningen (medvetet).

Ja, hos riksbanken kan det kanske vara möjligt att få ett ärligt svar.

Men det som verkligen tjänar på systemet gör allt för att undanhålla fakta,
som Nordeas chefsekonom exempelvis:

https://www.youtube.com/watch?v=uCarEUdHiP0

VI har glidit från ämnen lite, du och jag.

Frågan var om alla obligationerna bokförs som statsskuld eller om te.x. kommunen och landsting har sin egen skuld.
Detta är nog fallet, då borde den totala skulden som Sverige bär vara högre än statsskulden.
Malmö går mycket minus varje år, de lägger säkert ut kommunoligationer men får även överföring direkt från staten som i sin tur måste låna upp via en statsobligation.

Sen lånar staten upp via statsägda företag såsom SJ ( dvs skuldsätta SJ). Detta bokförs inte via statsskulden heller.
Pensionspengarna är säkert en dold kostnad på statsskulden (det är den i USA och då kallas det för unfunded liabilities)

Ja, kommuner och landsting kan ju gå till banken och låna pengar precis som de flesta andra.

Men obligationer används när det handlar om stora belopp, och man inte kan låna på banken på vanligt vis.

Ett stort företag kan väl normalt sett inte ta ett lån hos en bank på exempelvis 10 miljarder kronor för att bygga
en ny fabrik. Orsaken är att det är ganska hög risk, och bankerna inte är villiga att ta den risken
utan att ha någon säkerhet.

Det stora företag gör i den situationen är att de ger ut obligationer som de låter marknaden
köpa, och med dessa pengar kan de sedan bygga en ny fabrik.

Statsobligationer är väl liknande, när staten behöver stora belopp som man inte kan låna på banken
ger man ut statsobligationer för att hantera det. Men de totala lånebeloppen kan vara större.

Statsskulden är som jag förstått det bara skulder via obligationer (och liknande), inte vanliga banklån.
Tittar man på riksgäldens statistik över statsskulden finns det inga vanliga banklån med som jag kan se.

Och det finns väl inget som hindrar en statlig myndighet att ta banklån om banken godkänner det?

Det är oavsett riksbanken som tar risken om kommunerna inte klarar sig i framtiden. Och affärsbankerna som tjänar på detta såklart.
http://www.svd.se/kommunens-lan-blir-guld-for-banken

Intressant artikel, och att "riksbanken tar risken" innebär ju i praktiken att folket tar risken.

Riksbanken kan ju bara trycka nya pengar. Resulterande inflation gör att köpkraften
tas från de som innehar kronor.

Artikeln skriver att : "Vid en kris kan banken lämna kommunobligationer som säkerheter för lån hos Riksbanken.

"Lån hos riksbanken" är en omskrivning för "riksbanken trycker pengar".

Svensk media skriver aldrig att pengar skapas. Man använder alltid en omskrivning
som exempelvis "lånar av riksbanken" eller "riksbanken köper" eller något liknande.

Det finns en tyst överenskommelse i svensk media att inte uttryckligen förklara att pengar skapas.

Kommunobligationer finns inte med i riksgäldens redovisning av Sveriges statsskuld:
(Om jag inte missat något)

https://www.riksgalden.se/PageFiles/24630/sveriges-statsskuld-maj-2016.pdf

Det borde alltså betyda att den totala skulden för staten, kommuner och landsting är större än
det som riksgälden kallar för "statsskulden".

Japp så är det. Skulle inte vara helt förvånad om Sverige är i klass med Grekland (idag), låt säga 10 år?
Vid kris så tror jag att riksbanken köper kommunobligationer via bankssystemet då riksbanken inte kan köpa dessa med sina kronor (hur sjukt det än låter). Det är kreditpengar som måste köpa dessa. Bankerna får givetvis kompensation med lite kronor i RIX (som vanligt).

Ja svensk media är ett kapitel för sig.

Vad tror du, kommer det att lyckas detta ? Jag är väldigt tveksam, därför har jag börjat förbereda mig på krasch /kris osv.

Ja, så resonerade jag också i några inlägg längre upp.

Ja med dessa tre plus svenskarnas bolåneskulder så toppar vi skuldligan / capita i världen (efter Japan)!

Min gissning är att staten kommer käka mer och mer skulder vid kreditförluster. Det kommer sluta med en skyhög statsskuld . Dock tror jag att etablissemanget kommer fortsätta att sopa saker under mattan med nya utryck och skruva till BNP samt KPI- sifforna ännu mer.

Det har varit smått underhållande att läsa dig och Joestrutter spekulera kring detta (istället för att läsa på). Trots att din första teori stämmer bättre gick ni vidare på en annan teori som har endel brister:

Först och främst bör man inse att staten lånar inte pengar bara för skoj skull (för att skapa pengar) utan lånar ju faktiskt för att finansiera en underbalanserad statsbudget. Filmen du postar börjar ju där (även om mycket av filmen är specifikt för USA så är ju grundorsaken till att staten lånar just det). Detta gör att det inte är ett problem (för att få siffrorna att gå ihop) att bankerna betalar in betalningen för obligationerna till statens konto i riksbanken eftersom staten ju kommer använda dessa för att betala allehanda utgifter staten har (vilket gör att långt ifrån alla pengar som staten lånat ligger på statens konto hos riksbanken).

Bankerna fungerar som mellanhand mellan statens konto hos riksbanken och övriga samhället och förmedlar både inbetalningar och utbetalningar. T.ex. när folk betalar in pengar till skattekontot så är det inte så att staten har ett fett konto på SEB utan det kontot man betalar in till där är bara en portal in i statens konto hos riksbanken.

En annan sak är att ni kanske har snappat upp det där med riksbankspengar från Lincoln, men han verkar ha fått det där om bakfoten att behållningen på konton hos riksbanken skulle ha någon "magisk" särställning. Det är snarare så att riksbanken i det avseende liknar vilken bank som helst, bortsett från att det är bara banker m.fl. som har konton där. Speciellt så behövs inte nödvändigtvis statsobligationer för RB skall kunna skapa tillgodohavanden i RIX (eller pengar öht), t.ex. har vissa banker kredit (visserligen ingår statsobligationer kanske som säkerhet där) som gör att de kan betala till andra konton utan att det ursprungligen fanns pengar där. Man kan också tänka sig att de köper andra obligationer eller tillgångar och betalar in till säljarens konto.

Att kontotillgodohavanden inte räknats in i monetära basen innan finanskrisen kan bero på att det innan inte var något nämvärt netto där innan och det var först vid finanskrisen som RB såg till att det blev positivt netto i RIX? Då har man i praktiken inte gjort någon förändring av definitionen då man inkluderat något som tidigare inte existerat. Sen kan man fråga sig vilken relevans monetär bas har egentligen i sammanhanget - tillgodohavanden i RIX har ju inte speciellt mycket likheter med sedlar och mynt.

En mindre detalj är att du egentligen inte kan utläsa hur mycket av statsskulden som är utländska stater eller ens utländska fordringsägare genom att bara se till vilken valuta skulderna är nominerade i. T.ex. har ju kina väl obligationer nominerade i USD? Det finns nog inte något som hindrar att en svenska har statsobligationer nominerade i EUR.

Ja, det mest intressanta borde vara de totala skulderna i samhället, inte bara statsskulden.
De totala skulderna innefattar bl a stat, kommun, landsting, privata företag och enskilda individer.

Och när vi vet hur pengar skapas av privata banker genom att man sätter sig i skuld
så kan man ju helt enkelt använda mängden kreditpengar som ett värde på den totala skulden.

Alla bankernas kreditpengar har skapats genom skuldsättning, så den totala mängden kreditpengar
ger också mängden skuld, och den inkluderar statsskulden och andra skulder.

Tidigare i tråden skrev du all kreditutgivning är ca 12000 miljarder kr.
Det innebär att det finns skulder på 12000 miljarder kronor.

Sveriges BNP är ca 4000 miljarder.

Det ger då en "landsskuld" på 12000/4000 = 300%.

Det är mycket, det krävs tre års BNP för att betala av skulden.

Sveriges statsskuld: 40% av BNP
Sveriges landsskuld: 300% av BNP

Det borde gå att jämföra landsskulden med andra länder som t ex japan för att se hur Sverige ligger till.

Som exempel kan man ju nämna att stockholms kommun har skulder på närmare 40mdr (men å andra sidan har de ju fordringar också så riktigt så illa är det inte). Kronofogden har skulder på över en miljard varav bara en liten del är till RGK, en betydande del avser skulder under indrivning (saker och pengar de drivit in, men inte betalat till fordringsägaren). Du kan även hitta skulder i statliga bolag. Ser man bara till RGK så är det inte fullt så mörkt heller då de inte bara lånar pengar utan verkar låna ut pengar också (till andra än staten).

Det är lite synd att det inte upprättas en "koncernredovisning" för det allmänna. Man kan förvisso i princip beställa hem årsredovisningen hos 448 myndigheter, 290 kommuner, 21 landsting och ett femtital statliga bolag (och vet inte hur många kommunala) och sen försöka reda ut det hela. Dock är det ju inte säkert att de särredovisar "koncerninterna" lån separat vilket gör att man kanske inte får en rättvisande bild (även om nettoskulden blir korrekt).