Jag har noterat att det pris till vilket Tavex säljer en-grams guldtackor hela tiden faller i förhållande till det pris köper en-grams guldtackor. När jag började följa marknaden översteg priset en en-grams guldtacka 61% det pris till vilken samma tacka återköptes, men nu är påslaget "endast" 45%.

Dessutom överstiger priset på en-grams tackor spot-kursen ganska kraftigt, vilket tycks indikera att efterfrågan på små guldtackor är väldigt stor. Det fallande försäljningspriset kan alltså knappast vara betingat av låg efterfrågan på små guldtackor utan snarare att utbudet av små guldtackor börjar komma i kapp efterfrågan.

En första förutsättning för en spontan remonetisering av guldet är att allmänheten äger stora mängder små guldtackor eller guldmynt med låg vikt. Detta tycks vara på väg att bli verklighet.

Dessutom har det blivit en stor källa till kreditgivning att man pantsätter guld hos pantbanker. Måhända kan kreditbeloppen i framtiden anges i guld, vilket laddas ned på visakort.

Guldmyntfoten håller på att återuppstå. Sakta men säkert reser den på sig.

Ja. Konkurrens tenderar nog att sänka säljpriset.



Nej. Tror inte det är speciellt stor efterfrågan just på engramstackor. Populäritet kan man istället se ifall de stora aktörerna köper tillbaka med stor premie. Det tyder på stor efterfrågan. Då de vill sälja om dem och villiga att betala mer. Säljpriset för engramstackor inte så viktigt. De säljs nog hittills mest som kuriosa(en kul grej) då premien gör den kass som investering...



Då är nog silvermynt troligare för trading/handel. Svårt att se att många små guldtackor skulle användas i daglig handel. Mynt bara aningen troligare. Kanske för större inköp typ hus, bil etc. Guld kan monitiseras genom att man sparar i guld och på så sätt konkurrerar med fiat.



Peter Schiff har redan ett samarbete med bank där man hos honom kan spara i guld med kopplat visa/mastercard-kort. Dock ganska hög avgift och funkar därför endast rimligen för större inköp till att börja med

Guldmyntfot/guldstandard betyder att det finns en fast växelkurs där man kan växla fram och tillbaka till bestämd kurs där centralbanken lovar köpa sälja till den kursen. Det kommer nog troligen inte att ske.

Flera guldgurus pratar om att man kanske kommer ha guld som backning men inte direkt utan snarare som en indikator via ett index med en viss procent backning. Hur man kan garantera att backningen finns där kan då vara ett problem.

Men kanske framtvingas en äkta guldstandard då den är självreglerande och demokratiskt då människor röstar med fötterna genom att köpa guld om de ser problem med papperspengarna och tvärtom. Men det är nog det absolut sista centralbankerna/politikerna vill. Då de blir tvungen att leva inom sina verkliga ekonomiska ramar.

Ditt inlägg kräver egentligen en mera ingående analys, men anledningen till att Peter Schliffs system inte kommer att nå någon större framgång är att systemet bygger på 100% guldreserv. Då måste avgifterna vara höga och i så fall är det smidigare med fiat. Bairds i London erbjuder däremot ett system med fraktionella reserver och det systemet kan fungera lika smidigt som fiat.

Problemet med fraktionell reserv är just problemet ;-) Det finns inte täckning ifall alla(många) skulle ta ut sina pengar. En fraktionell guldvaluta är också riskfylld. Då kan man likagärna fortsätta med fiat (sålänge det håller)?

Om man handlar med pappersguld(fraktionellt guld eller löften om guld) så finns risken att det kollapsar. Speciellt om guldpriset rusar eller fiatpriset rasar. Då kan inte motparten uppfylla sina löften. (Kanske tillochmed Baird.)

Självfallet är Fractional Reserve banking förenat med vissa risker. Å andra sidan är det väldigt kostsamt att bedriva "bankverksamhet" med 100% reserv, varför de flesta föredrar FRB. Jag för min del gillar FRB på basis av guld, eftersom detta innebär värdesäkra "papperspengar" så länge banken är solvent.

Vad gäller prisskillnaderna gör jag följande tolkning.

Tavex betalar mer än skrotvärdet på en-grams guldtackor. Detta betyder rimligen att Tavex inte har för avsikt att smälta ned dessa tackor, utan istället vill sälja dem vidare till ett högre pris. Detta indikerar rimligen att Tavex gör bedömningen att dessa tackor är lätta att sälja.

Vad gäller det fallande försäljningspriset gör jag den tolkningen att detta tidigare har varit så högt att de som omvandlat större guldtackor till en-grams guldtackor har haft mycket goda marginaler, men att denna höga marginal har lockat fram ett utbud som nu pressar priset.

Kan bara svara för LS men hos oss är efterfrågan på 1g tackor inte särskilt stor. De som köper ädelmetall för en ev. remonetarisering föredrar generellt mindre enheter av silvermynt ex. Liberty Silver mynt.

Att det procentuella prispåslaget minskat är inte särskilt märkligt. De flesta präglare har en fast produktionskostnad (i fiat-pengar) per tacka. Produktionskostnaden stiger givetvis något över tid i vårt inflationära monetära system men är ändock förhållandevis fast. När priset på guld räknat i fiat stiger, sjunker således den procentuella premien över spot som vi får betala till präglaren för tackorna och vi kan likaledes hålla en lägre procentuell premie.

Tavex' verksamhet har ju mera karaktär av "vanlig butik" och därför kanske de små tackorna säljs som presenter, medan er verksamhets kunder troligen snarare är ute efter att skydda sina besparingar från inflationen. De är alltså snarare investerare.

Hur mycket tror du att priset på en engrams tacka kan falla innan det blir ointressant att sälja dem?