Har länge flukat efter ett svenskt guldmynt för att (återigen) få se det. Minns när jag var liten att en äldre man hade en svensk guldpeng i sin plånbok (minns inte valören). Jag förstod inte vad det betydde, mer än att den blänkte fint och jag aldrig sett en sådan tidigare - nu förstår man att redan då på 60-talet var den värd mer än det stod på den, men inget man tänkte på då.
Kom då nyligen (äntligen) över en äkta guldtia 1901 för runt 1500:-.
Kan först konstatera att det gått inflation i dagens pengar då den nya tian är betydligt STÖRRE än denna :-) Fy vad fjuttig guldtian är. Dagens "guldtia" känns mer som den inte slarvas bort pga. storlek (ej värde :-). Å andra sidan var ju guldtian från 1901 äkta och då en veckolön, vilket vi heller idag inte bara vill slarva bort. Tänk att detta lilla modesta pluttemynt var ungefär en veckas hårt slit, 4,032 gram äkta blod, svett och tårar .

Notera att dagen den tillverkades fanns det säkert guld mindre värt än 10 kr i myntet (vilket som med alla ädelmetallmynt har förändrats och de har då försvunnit ur bruk, då metallen överstigit det nominella värdet), men köpvärdet var iaf. då 10 kr (med en dagens mått).
Frågan är vad man fick för 10:- då och 1500:- just idag? Är det lika, mer eller mindre?
En annan sak och det är det som är min poäng; är guld över eller undervärderat?

Kollar man in KPI http://sv.wikipedia.org/wiki/Konsumentprisindex så ser man att KPI 1901 var 83,9 och att det 2010 var 4 434, dvs en ökning med 52,84.
(Notera att normalt har man indexår 1980 med faktorn hundra, här finns inget hundra utan det närmaste värdeåret för det är 1914. Första världskrigets inflation är heller inte nådigt med 15-47% årliga ökningar. Här finns flera skojiga skaer att se om inflationen och deflationen)
Skulle man då räkna om tian till dagens mått skulle den landa på ca 528:-. Utifrån den aspekten är guld nu 3 ggr för dyrt.

Kollar man in löner så ser man några exempel här http://www.spf-nackaringen.se/JarnvagsmuseetGavlemars2007.htm
Verkstadsarbetare då (1900)/nu (2002) tjänade 458rdr / 240 000 sek = 524 ggr mer.
Lärare då (1900)/nu (2002) 570rdr / 220 000 sek = 385 ggr mer.
Bitr. Läkare då/nu 1000rdr / 410 000 sek = 410 ggr mer.
Lokförare då/nu 1725rdr / 275 000 sek = 159 ggr mer.

Men rdr är riksdaler riksmynt (ej specie).... men på http://www.algonet.se/~hogman/slmynt.htm ser man att 1 rdr blev lika med 100 öre och att vid myntreformen 1873 blev 1 kr = 100 öre, vilket då ger 1 rdr = 1 sek = 100 öre. Varför de skriver rdr för 1900 på järnvägsmuseets lönejämförelse förstår jag inte, 1850 var det ju dock så.
(I övrigt kan man ju lugnt konstatera att det var på SJ man skulle jobbat då, men inte idag).

Med ovanstående resonemang (och snedvridande SJ-folket) kan man ju konstatera att hundra år senare borde då guldtian vara värd 400 ggr mer, dvs 4000:- Betänk samtidigt att det borde den vara runt 2002, vilket gör att man kan konstatera att guld nog var undervärderat då och är det fortfarande. Fast allt detta är ju på väldigt lösa boliner. Har för lite data för vad en vara kostade eller vad man hade över i plånboken för att göra en bättre uppskattning.

Men man kan iaf. konstatera att KPI är ju rena nojan. Priser har gått upp 53 gånger mot då, medan lönerna har gått upp nästan det tiodubbla - det ligger en hund begraven i KPI (vilket vi ju vet).

En annan skojig sak från Algonet-sidan.
"Nu infördes även guldmyntsfot baserad på en (ej myntad) guldkrona om 0,403225 g guld. Guldkronorna är värdemynt medan silver och bronsmynten är skiljemynt, dvs metallen som ingår i myntet anses inte motsvara det åsatta värdet.
Vid myntreformen avskaffades slivermyntfoten.

Guldfoten avskaffades 1931 och sedlarna blev oinlösliga.
Vår nu gällande myntlag är från1972."

0,403225 g guld * 10 för tian ger 4,032 gram guld, vilket den också innehåller (än idag den från 1901 iaf. :-)
Silvermyntfoten (felstavat) blev avskaffad och sedan guldmyntfoten, men pappret (som var en inlösen mot guld) blev oinlösligt. Dvs, de som hade papper då fick bara ett litet meningslöst papper. De som hade den riktiga vara behövde inte bry sig. Detsamma gäller ju faktiskt dagens papper, de kan bli oinlösliga (å andra sidan idag mot vad?), men de som har den riktiga varan behöver inte bry sig.

Hoppas någon annan har ett bättre fundamenta/underlag för att resonera fram ett verkligt/bättre guldpris än ovan. För jag (och säkert fler) skulle verkligen uppskatta det. Så vad tror ni, är det åter dags att svettas en vecka för 4.032 gram guld?

// SIMM

Säg att det stämmer att en veckolön var 4 gram guld år 1900. Då fanns ingen inkomstskatt (eller moms) så det var ren nettoinkomst. Idag har du inkomstskatt och arbetsgivaravgifter (och moms), och dit går runt hälften av lönen för en medelinkomsttagare, ännu mer för en "höginkomsttagare" (dvs en vanlig svensk familj).

KPI är ett skämt.

Inte guld, men World Islamic Mint har en intressant uppgift om silvrets inflation.
Ett silvermynt på ca 3gram är ungefär lagom för att köpa en kyckling, både idag och för 1400 år sedan.

Att vara lokförare på SJ under järnvägens guldålder i Sverige fram till 1:a världskriget var ett verkligt högstatusyrke att jämföra med flygkapten under senare delen av 1900-talet och fram till nu.

Jag har sett en jämförelse (kommer inte ihåg var) där det sades att 1 oz guld köpte en välskräddad manskostym/heldräkt under antiken och där menade man att 1 oz guld fortfarande har samma köpkraft. Nu har värdet på olika saker ökat och minskat i jämförelse. En 26" TV kostade på 70-talet ca 4000 kr. Man får ju en 26" LCD idag för under det priset.

Vad gäller kostymen och 1 uns guld, så skulle jag säga att det är fel. En välskräddad handsydd kostym kostar idag snarare 25-30000 kr och uppåt (vi talar om Savile Row kvalitet). Det skulle motsvara minst 2 uns guld.

Själv så har jag känslan av att guld är kraftigt undervärderat idag. Annars så skulle jag inte köpa. Idag har faktiskt vilken småsparare som helst råd att äga guld som investering medans guld traditionellt endast varit högreståndens egendom. Som jämförelse kan sägas att t.ex. en guldklocka fram till 1800-talet bara var något som de absolut rikaste hade råd med. Speciellt under senare delen av 1900-talet kan faktiskt vilken arbetare som helst spara ihop till en guld-Rolex. Det hade man aldrig förut haft möjlighet till.

Intressanta aspekter allihop.



Jag håller med, guld känns billigt i jämförelse vad som händer runt om i världen.
Genom att resonera lite ser man att KPI är ett skämt och lurar folk på verklig inflation (korgen ändras till billiagre och andra varor.
Ja de flesta hade inte råd med guld, guldklockor etc., det var mat på bordet som gällde (och vi kommer kanske dit igen, vem vet). En guldtia var inget man lade undan för att spara (man kunde nog bara spara någon ynka procent av den).

Men någonstans på vägen såg väl de högbeställda att skulle de bli rikare fick de se till att även lägre stånd kunde köpa mer saker (så de kunde bli ännu rikare).
Med guld idag på 400:- grammet och 4 gram i myntet och resonemanget stämmer ovan bör vi kunna se 1000:- grammet för att vara normalt värderat. Skall det sedan in i en bubbla så kan det ju faktiskt dubblas en gång till.

Inflation på 15-50% är ju inget som man vill uppleva med fiat-pengar direkt, men det har vi ju haft Svedala under förstas världskriget. Så någon omöjlighet är det inte att det inte händer igen. Dock hade vi ju då (1914-17) guldmyntfot (det var väl då guld 5, 10 och 20:- försvann), så även guldet borde bli inflaterat då.

// SIMM

Tittade en gång i en "logg" från en lanthandel om vad de sålt och till vilka priser. På 1890-talet så kostade 1kg fläsk lika mycket som idag om man skulle ha räknat i silvervärdet. Har för mig att de sålt för ca 80öre per kg. Det vill säga 4,8gram silver, som idag skulle vara värt 42kr. 80 Öre var då alltså 0,32 gram guld, vilket idag är värt 132kr. Så ifall en veckolön var på 10kr så kunde en arbetare köpa 12,5kg fläsk per veckolön, medans en arbetare idag kan köpa minst 100kg fläsk per veckolön. Detta kanske är ett för enkelt sätt att räkna på med tanke på att produktionen av fläsk per gris har ökat betydligt på över hundra år, och att mat var mycket dyrare då än nu. Samt så har väl guldet per person minskat sedan dess?

Och för en normal arbetsvecka idag så får man ut ca 5000kr och för det så kan man köpa ca 13gram guld som i guldkronor räknat är 3,25kr. Så idag så tjänar en normal arbetare ca en tredjedel i guld räknat jämfört med en arbetare 1901, mev kan köpa betydligt mer för den tredjedelen än vad man kunde då, eller har jag helt fel?

Så med mitt resonemang så är guld övervärderat, och silver rätt värderat? Själv så tror/vet jag dock att båda är grovt undervärderade.