Tycker nog att denna videon passar in i diskussionen.

Subjective Value and Market Prices | Jeffrey M. Herbener


Så, nej, guld har ingen objektivet eller intrinsistk värde. Däremot är det många människor som ser ett subjektivt värde i guld och de är beredda att byta andra saker (t ex pengar) mot guld, och detta gör att priset på guld blir högt.

Om Newton har rätt så har alltså guld inget objektivt värde, vilket betyder att guldets köpkraft eller bytbarhet beror på masspsykos.

Sant är att sådant som människor varken vill ha eller behöver givetvis saknar bytbarhet eller ekonomiskt värde. Skulle alla människor få för sig att plast är bättre än guld så skulle givetvis guldpriset rasa sönder och samman, men eftersom plast är billigare att tillverka, det vill säga att plastproduktion är mindre arbetskrävande än guldbrytning, så skulle likväl plast aldrig bli lika dyrt som guld var före kraschen.

Men det där är ju faktiskt så hypotetiskt att det inte tarvar någon större fantasi för att begripa att det aldrig kommer att inträffa. Guld är en bättre råvara för smyckestillverkning än plast och guld är dyrt, eftersom det krävs enormt mycket arbete för att utvinna guld ur jordskorpan.

tycker du ska läsa Reisman istället för att bara avfärda honom. Återkom när du läst hans böcker, något du inte kan ha gjort efter att ha läst det du skrivit ovan.

Reisman är onekligen ute och cyklar i en del frågor men med tanke på hur många områden han berör kanske det fortfarande bara är mindre misstag i sammanhanget. Han är den störste levande teoretikern inom nationalekonomin i mitt tycke.

Hans husgudar är f ö Mises OCH Ricardo så där kanske det finns lite ytterligare anledning till läsintresse.

Jo, Reisman är ute och cyklar i en del frågor. Men du har rätt när du säger att man inte skall avfärda honom av det skälet. Han har väl förtagit sig genom att vilja avhandla hela universum och då blir det ju gärna fel.

Alla människor gör misstag.

Samttidigt måste jag säga att Reismans föredrag om distinktionen mellan fallande konsumentprisindex och deflation är delvis briljant. Jag tycker dock att hans terminologi är olycklig.

Vad jag har stört mig på hos Reisman är att jag har hävdat att han missförstår Mises på en viktig punkt, vilket han i sant objektivistisk anda inte kan erkänna. Han har dock fel och det är särskilt genant eftersom han tillhörde dem som "korrekturläste" Human Action. Jag gissar att Reisman bara ögnade igenom vissa partier för att sedan säga "absolut enastående herr professor Mises".

Det är också intressant att Reisman som en av få nutida anhängare av laissez-faire inte avfärdar Ricardo. Ricardo är tvivelsutan en gigant.