Jag står nu inför ett stort beslut och vill fråga er kloka på forumet. Det är nog fler än jag som undrar över dessa frågor.

Jag skall teckna nya bolån till vår nybyggda fastighet i Stockholm. Eftersom regionen har höga hus- och tomtpriser så blir lånet ganska saftigt. Vad tror ni nu om räntan framgent? Jag sover inte gott om nätterna och våndas vad som kommer att hända i USA och EU. Total finansiell kollaps är det jag tror står närmast bakom dörren pga alla orsaker som Celente och grabbarna förespråkar.

Min bank erbjuder mig:
3 mån = 3,31%
1 år = 2,62%
2 år = 2,69%
3 år = 2,96%
4 år = 3,30%
5 år = 3,62%

Frågan är nu, vad händer vid stora inflationer och valutafall? Hur drabbar det den svenska räntan? Vad säger trendsanalytiker som har lite större perspektiv på ekonomin om räntan? För egen del känns inte rörlig ränta så tryggt även om det historiskt sätt har vart bra. Nu är den fasta billigare...

Jag överväger också mer drastiska beslut som försäljning men vill ta denna fråga nu.

Tacksam för svar!

Det som inte har lösts inom två år kommer ta längre tid att lösa... Men generellt försöker ju alla att tvinga ner den kort- och långsiktiga räntan för att pressa ut pengar i världen. Sverige har haft relativ framgång med ekonomin och därför började vi höja räntan. Om omvärlden blir katastrofalt mycket sämre kommer antagligen även Sverige att försöka få ner räntorna för att frigöra kapital. Men allt detta borde klarna inom sex månader, eller som mest ett år. Däremot låter det ganska billigt med under tre procent för bundna lån.

Själv har jag alltid haft rörligt för att se till att spara så mycket som möjligt i billiga räntetider för att sedan amortera av en större andel direkt när räntan börjar öka.

Jag tror att du ska börja med att skilja på räntan och räntesatsen. På engelska heter det interest respektive rate of interest (el. interest rate). Räntan är den summa pengar du betalar, räntesatsen den procentsats som du multiplicerar med principalen för att komma fram till räntan.

Redan där kan du mer än riksbankschefen eller finansministern. :-)

Dessa båda storheter kan gå i olika håll. Makthavarna försöker styra människors betende genom att justera räntesatserna upp eller ned. De verkar faktiskt tro att räntan stiger om man höjer räntesatsen och sjunker om räntesatsen sänks. Men så behöver ju givetvis inte vara fallet.

Ett exempel på det är att räntesatserna i större delen av västvärlden har sjunkit rejält de senaste 20 åren, t o m halverats flera gånger om. Men betalar folk mindre i ränta idag? Skulle inte tro det. Principalerna ha ju istället skjutit i höjden.

Vad händer med dina bolån framöver? Jag tror att makthavarna kommer att skrika efter sänkta räntesatser så snabbt krisen slår till på fullaste allvar i Sverige. Redan nu ser vi finansministern hacka på riksbankschefen.

Krisen kommer inte att lösas förrän de höjer räntesatserna rejält och biter i det sura äpplet. Först då kan vi börja rensa ut i systemet. Först då kommer guldet att börja backa på allvar. Men det är en bra bit dit tror jag.

Jovisst har du nog rätt. Man vill stimulera tillväxt när det börjar gå åt pipan på finansmarknaden (mer än idag) samtidigt som man skjuter sig i foten när man inte håller jämt takt med inflationen. En kraftig ränteökning känns dock som oundviklig för att rensa ut systemet men när inträffar den? Kontroversiella ekonomer säger att dollarn är död innan slutet av 2012 och euron före det och att hyperinflation i västvärlden (USA) är på gång. Det är inte långt tills dess och dealen på fast ränta i tre år är rätt bra i dagsläget. Vad är då Ingves nästa steg om detta scenario inträffar? Ser till att folk lånar lite till, trycker mer pengar och som följd får vi högre principaler eller tar ansvar nu för ekonomin och sakta höjer räntan trots vad våra Bilderbergpolitiker säger.

Antar att du avser höjning av räntesatserna från makthavarnas sida, främst de korta. Då talar vi samma språk.


US-dollarn kommer inte att dö, lika lite som dollarn i Zimbabwe. Euron kan visserligen komma att försvinna men då sitter vi bara med lika kassa nationella fiatvalutor. Inflation, deflation och annat är att räkna med eftersom det är normaltillståndet. Hyperinflation eller hyperdeflation? Kanske, kanske inte. Men man ska nog vara beredd på det mesta.



Riksbanken i dess nuvarande tappning kommer inte att höja sina räntesatser. De är som Pavlovs hunder - trubbel, sänk räntesatserna. Det är vad de har lärt sig i de fina statligt styrda skolorna.

Högerregeringen är inte mycket bättre än en vänsterregering i detta avseende. Anders Borg är Pavlov trots att han läst Hayek och andra hyfsat bra ekonomer. Han skickade veckovis nyhetsbrev till mig och andra när han var i opposotion och det var bara Keynes som gällde. Han sköt på vänstern med keynes i magasinet. Pavlov där också.

Klurigt... normalt har vi ju en tilltagande monetär/finansiell inflation pga expansionen av penningmängden, men på kortare sikt kan vi nog få fallande räntor och deflation pga deleverage och fallande ekonomi. Sedan kommer ju Helikopter-Ben & Co. att göra allt för att stävja deflationen, och med massiva "stöd-paket" etc skapa (hyper)-inflation. Och då kan det bli rejäla räntor. Och det kan ju smitta hit, då allt hänger ihop. Någon som har koll på räntenivåer under 30-talet?

Räntesatsen kan inte falla speciellt mycket nedåt, då den redan är så pass låg. Och bankerna lär snarare behöva täcka sina marginaler än ge låga utlåningsräntor. Uppåt kan det ju stiga betydligt mer. Och det lär bli turbulenta tider framöver.



Att höja räntesatsena kan inte lösa krisen. Ytterst beror ju krisen på hur det monetära systemet är konstruerat, där valutan i huvudsak skapas som skuld ur tomma intet av privata banker. Och för att täcka räntan måste valutamängden och därmed skuldsättningen ständigt öka, annars kollapsar systemet. Höjs räntan måste ännu mer valuta och skuld skapas för att täcka de högre räntebeloppen.

Det är alltså ett inbyggt systemfel som inte kan lösas utan en total make-over. På kortare sikt kan man hindra systemkollaps genom att dela upp bankerna i realekonomi respektive spekulationsekonomi genom att återinföra Glass-Steagall-lagen och dess motsvarigheter. Röster för detta har nu börjat höras. LaRouche brukar skriva om detta. Det ligger dock inte bankster-världens intresse att göra så, tvärtom....

Jag är ingen analytiker men det var i alla fall några tankar om det hela :)

Fråga 1: hur många gånger kan räntesatsen dubblas?
Fråga 2: hur många gånger kan räntesatsen halveras?

Det är samma svar på båda frågorna. Så visst kan räntesatserna sänkas rejält. Från 3 idag till 1,5 % är rejält precis som steget från 3 till 6%.

Men annars helt rätt i att det är ett systemfel.

Följdfråga 1: hur många procentenheter ger varje dubblering?
Följdfråga 2: hur många procentenheter ger varje halvering?

Det är helt olika svar på frågorna....

Makthavarna sitter inte och resonerar att varje gång det skakar ska de sänka räntesatsen med en fix procentsats. De relaterar givetvis förändringarna till den absoluta nivån.

Men vad är det du betalar? Halverad räntesats betyder halverad ränta på ditt bolån. Det går att halvera den hur många gånger som helst. På så vis är det oändligt åt båda hållen.

Detta är inte hårklyveri.Ta Japan med en räntesats på 0.1% (eller vad den nu är idag). Halvera den till 0.05% och räntan har halverats. Det är precis lika stort steg som mellan 8 och 4%.