Jag ber om ursäkt för mina bristande kunskaper inom ekonomi då jag inte har någon ekonomisk utbildning på eftergymnasial nivå. Så därför ber jag om hjälp att reda ut det jag börjat fundera på.

Jag har alltid trott att Sverige exporterar mer än vi importerar. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Bytesbalansen/ Och slagit mig lite för bröstet som bor i ett så fint land som har ordning på sin ekonomi. Men kan det verkligen stämma?

När jag gick igenom alla mina saker så insåg jag att allt var tillverkat i något annat land: soffa, säng, dator, teve, bil, stolar och till och med min kyl, frys och spis. "Dock kanske vissa komponenter är tillverkade i Sverige?" Efter lite grubblande kom jag på att jag hade en Elektrolux-dammsugare. Med ett stolt leende på läpparna tittade jag under dammsugare där det stod ” Made in EU”. Åhh!

Men jag gav inte upp. Jag måste ju ha något som är tillverkat i Sverige. Efter ett tag kom jag på att jag hade två ”svenska” Tiger-jeans som bara måste vara tillverkade i högkostnadslandet Sverige om man ser hur mycket dom kostade. Jag log igen och gick och tittade på jeansen: ” Made in Tunisia”. Vad fan!

Till slut kunde jag le igen efter att ha hittat ett antal böcker som i alla fall var tryckta i Sverige – vart pappret var tillverkat stod aldrig.

Så min slutsats var att det måste vara något fel i uträknandet av bytesbalansen. När jag köper en Nike-tröja för 500. Räknas importen till Sverige som 500. Eller räknas bara tillverkningskostnaden på 15 kronor som import?
Så får Nike en vinst på 485? (borträknat moms, skatter och löner) som sugs upp i det multinationella företaget och försvinner från Sverige. För 52 av väldens 100 största ekonomier är multinationella företag. http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00000/Globalisering_och_mult_130a.pdf Hade man räknat hela tröjan – 500 – som import så hade väl de flesta länder haft sinnessjuka underskott i bytesbalansen. För tror inte Indonesien och andra lågkostnadsländer är de multinationella företagens primära marknad. För de multinationella företagens pengar måste väl ha kommit någonstans ifrån?

Förr i tiden var ofta mannen ensam försörjare till hushållet medan kvinnan var hemma med barnen. Nu arbetar även kvinnan och det har blivit stora nedskärningar på försvaret, sjukvården, skolan, pensionerna, äldreomsorgen och så har vi haft fantastiska effektiviseringar inom industrin. Men fortfarande har vissa det svårt att gå runt. Visst, vi levde mer spartanskt förr i tiden och lever nu i ett konsumtionssamhälle. Men samtidigt hade vi fler barn. De fasta kostnaderna har ju ökat monstruöst. Tyvärr har jag ingen källa, men som jag kommer ihåg så har den fasta boendekostnaden av disponibel inkomst ökat från 10% till 40 % på 50 år. Vi borde ha MINST dubbelt så mycket pengar.
Något måste väl vara fel?

Är det bytesbalansen som är felaktigt uträknad? Eller är det expansionen av snyltarjobben som lever på andras produktivitet: aktiemäklare, byråkrater, försäljare, journalister, jurister och politiker?

En teve- journalist fyller ju ingen funktion överhuvudtaget för produktiviteten i ett samhälle och är likställd med en arbetslös. Det skulle ju inte påverka Sveriges ekonomi om han sköter sitt jobb eller om staten istället gav honom pengar för att pilla navelludd. Det enda han/hon hjälper till med är att låta oss fly verkligheten för en stund. Men han producerar inget.

Eller är det bankernas fel att vi inte fått det mycket bättre? Bankerna som parasiterar på samhället och snor pengarna genom en ständigt tickande ränta?

Om jag förstått det hela någorlunda rätt så lånar de alltså 1 000 000 och lånar sedan ut 9 000 000. De betalar te.x 2% ränta på den där miljonen. Vilket är 20 000 per år. Medan de lånar ut 9 miljoner till te.x 4% ränta. Vilket betyder att de får in 360 000 per år. En vinst på 340 000 per år per lånad miljon - per år. Kan det där verkligen stämma? Det låter ju helt sjukt.

Sammanfattning av frågan. Stämmer verkligen uträkningen av bytesbalansen och varför har vi inte fått mycket bättre levnadsstandard?

Jag tror knappast att siffrorna är fejkade, utan vi har nog precis så positiv bytesbalans som den utmärkta statistiksidan Ekonomifakta visar. Sveriges främsta exportprodukter är inte varor för privatkonsumtion, utan sånt som träprodukter, stål och andra råvaror, och tunga verkstadsprodukter som lastbilar; grejor som man inte hittar så många av hemma i lägenheten. :)

Vad man bör komma ihåg innan man slår sig för bröstet alltför mycket är att en positiv bytesbalans innebär att man "snyltar" på någon annan. Globalt är summan av alla exporter och importer noll. Ska något land kunna visa överskott, så måste ett annat ha ett motsvarande underskott. (Hej, Grekland!) För att världsekonomin ska vara långsiktigt hållbar och rättvis borde därför alla länder sett över lång tid ligga någonstans kring noll i bytesbalans. I praktiken har under många decennier USA agerat som "consumer of last resort" och dragit på sig enorma underskott genom att konsumera mycket mer än någon annan. Osjälviskt och bussigt av dem! Men som deras ekonomi ser ut så är det nog slut med det nu.

Fördelen med att producera och exportera mycket blir att man har möjlighet att importera och konsumera lika mycket, vilket innebär hög levnadsstandard. Vilket indirekt besvarar din andra fråga: Sverige har valt att inte konsumera allt det vi har tjänat ihop till med vår produktion, utan att betala av på statsskulden istället. Därmed har inte levnadsstandarden höjts.

Tack för ett bra svar Börjesson.

Dock påstår/ifrågasätter jag inte att siffrorna är fejkade, snarare missvisande. Att mellanskillnaden mellan produktionskostnaden 15 kronor och försäljningspriset 500 (för en Nike-tröja) inte redovisas som import. Pengar som ändå försvinner ur landet och borde väl således räknas som import på försäljningspriset och inte produktionskostnaden?

EDit: Jag är medveten om att om man hade räknat hela försäljningspriset i Sverige som export så hade det blivit felaktigt. Då pengar går till löner, skatt osv. Men låt säga att 200 kronor för varje tröja försvinner från Sverige till multinationella företag. Hade man räknat så hade låglöneländer haft ett enormt överskott i sin bytesbalans. Så därför tror jag att mellanskillnaden är något som aldrig redovisas (har sökt information, men inte hittat).

Och det är väl som du säger att Sverige exporterar mycket malm, trä och halvfabrikat - som det är mycket mindre marginal på. Medan andra länder/företag säljer mycket slutprodukter till Sverige med ett enormt påslag (som aldrig redovisas som import? ) på många produkter då de snarare säljer ett märke än en produkt. Frågan kanske snarare ska ställas: förlorar Sverige i själva verket pengar/välstånd på frihandel - trots att vi har ett överskott i bytesbalansen?

Jag är bara lekman men din hypotetiska Nike-tröja tror jag fungerar ungefär så här. Först måste vi slå fast vad Nike gör. Många människor tror felaktigt att dom tillverkar kläder och sportartiklar men det är rätt långt från sanningen. Dom designar och marknadsför nämnda artiklar. Tillverkningen sker av no-name-företag, vanligen i asien. Inte ovanligt att det sker i no-tax zoner. Sedan köper Nike sakerna av det tillverkande företaget och säljer i sin tur dem vidare till sina samarbetsparnters och/eller dotterföretag runtom i världen. Dvs, kostar den där tröjan femton kronor att tillverka så ökar Bangladesh bytebalans med 15 kronor per tröja. När tröjan hamnar i en svensk butik så har den sannolikt bokföringsmässigt passerat det europeiska huvudkontoret och den svenska grossisten. I varje steg ökas priset något, frakt hanteringskostnader och sådant och det stora påslaget görs i sista steget mot kund där det säkert dubbleras plus moms. Varje gång den i bokföringen förs vidare mellan länder så belastar den bytebalansen när den köps in och ökar den när den säljs vidare. När Volvo säljer en lastbil utomlands så läggs exportpriset på plussidan på bytesbalansen men tidigare så har saker som köps från Asien eller Tyskland belastat densamma. Värdet på sakerna stiger när de sitter monterade så att de fungerar som en lastbil så delar av det vi importerar bidrar till att stärka vår bytebalans. Nåt sånt..

Jag kan inte påstå att jag vet hur man räknar export- och importsiffror, men det enda rimliga som jag ser det är att det som räknas som import i det här fallet är det pris den svenska importören får betala för tröjan. Allt övrigt prispåslag fram till kund - importörens påslag, butikens påslag, momsen - stannar ju inom landet. Hur mycket som sedan skiljer mellan tillverkningskostnad och vad importören får betala kan förstås variera vildsint. Men om vi nu pratar låglöneländer så är ju deras konkurrensfördel just att de är billiga; det är därför importören handlar av dem istället för någon annan.

Sverige importerar annars förvånansvärt lite från låglöneländer. Den överlägset största delen av all vår import kommer från EU. Därmed inte sagt att det är EU-landet som är tillverkaren. Köper du en TV på MediaMarkt t ex så räknas den nog som en import från Tyskland, men det står lik förbenat "Made in China" på baksidan.

Selous svar var f ö mycket bra!

En balans ska per definition balansera. Det faktum att varken Sveriges eller världens bytesbalanser balanserar bevisar redan det att något är galet. Så du är rätt ute när du känner att något är fuffens.

För övrigt är det helt galet att tro att man blir rik av att exportera varor. Tror att det var Eli Heckscher som påpekade att i så fall vore det en god idé att producera varor och sedan dumpa allt i Nordsjön - då har ju varorna lämnat landet. Tänk om t ex USA resonerade på det viset och dumpade alla sina varor i Sverige. Enligt gängse synsätt borde vi ju då bli fattigare eftersom det ju är importerade varor.

Nej, vi blir som land rikare om vi lyckas importera mer än vi exporterar.

Verkar som det har blivit lite vridet angående Nike kläderna. Jag jobbar inom handeln och priset är enkelt att räkna ut. Om en jacka kostar 1500 kronor i en butik kan du dela 1500 med 2.5 för att få fram inköpspriset butiken har betalat. Detta då man alltid tar inköpspriset x 2.5 = pris ut till kund.

Ex. 354 x 2.5 = 885. Avrundning 899:-

Hoppas det hjälpte.

Detta uträkningssätt är en snabbräkningsfaktor som lägger in momsen i samma veva (det är många gånger därför momssatsen inte påverkar slutpriset om momsen ändras).
x2,5 ger 50% vinstmarginal x2 ger 37,5% vinstmarginal om man tar hänsyn till momsen.
Denna faktor gäller absolut inte en mer normal handel och den gäller absolut inte för matvaror (de är betydligt lägre).
Tror heller inte den gäller inom klädbranschen med en massa mode snabbt in och sedan ut med skiten i en jätterea, där är den nog ännu högre.

Faktorn tar alltså ingen hänsyn till momsen om folk vill se en eventuell vinst (utan att räkna tror de affärer gör jättevinster - ex. som On/Off gjorde eller???), utan det är en ren enkelkalkylerande snabbräkningsfaktor.
Men i en klädaffär där man snart ständigt har 50% rea så skulle ju inte fungera. 1500x0,5 = 750:- (och då skall momsen dras bort = 750x0,8 = 600:-), vilken affär skulle överleva 0% i vinst? 600x2x1,25 = 1500:-

Nej klädbranschen kör nog med högre marginaler för att sedan rea och med dessa båda faktorer ihop kanske de når upp till ett genomsnittsligt påslag med ca 1,3-1,5.
Ditt exempel skulle annars ge 600x2,5 ger en nettovinst på 600:- (momsen står för den andra delen) för varje "normalprissåld jacka" och 50% rabatt = 1500x0,5= 750:- minus moms -150:- = 600:- ger 0:- i förtjänst.
Om hälften såldes till normalpris och hälften till reapris skulle deras förtjänst således bli exakt hälften (600+0)/2 dvs, 300:- per jacka. Med ett grundpris på 600:- + 300:- i förtjänst ger en vinstmarginal på 900/600:- = 1,5 ca 35% vinstmarginal.
Men vi ser ju även upp till 70% i rean och då kör de minus och ännu sämre vinstmarginal.
Klädbranschen är tyvärr inte som andra branscher. Ex en Volvo skulle då kosta runt en mille.

// SIMM

Förstår hur du menar men jag kan konstatera att det gäller inom klädesbranschen. Jobbar med mycket mode, Nike, Adidas m.fl.

Du syftar mycket på rean som man, enligt dig, ska ta in i faktorn när man räknar ut pris? Blir väldigt fel då. Om jag som butikschef beställer hem 12 pack av ett par skor ifrån Nike och jag har sålt 10 stycken till normal pris (2,5 x inköpspriset) då har jag "lyckats" med mitt köp och kan därefter rea ut de 2 övriga dojorna så att jag åtminstone får tillbaka mina pengar. Så fungerar det i klädesbranschen, sen är det klart att man har vissa rea-tillfällen. Orsaken till dessa kan variera men oftast är det för att få in pengar för skor och kläder som inte har gått så bra som tex nu, under en finansiell kris. Då får man tillbaka pengar och kan köpa nytt till nästa säsong för att spinna vidare ..

Bytesbalansen kan säkert vara korrekt, men om man inte tror på ekonomiska vanföreställningar som merkantilism så betyder det inte att man blir rikare av att ha positiv bytesbalans.

Anledningen till att vi inte har fått mycket bättre levnadsstandard är att staten sedan sent sextiotal aktivt saboterat ekonomin via beskattning och reglering så att vår de facto levnadsstandard allt annat lika skulle ha sjunkit rejält. Anledningen till att vi inte är ÄNNU längre ned kan sammanfattas som följande :

1 ) Effektiviseringar i och med it-revolutionen
2 ) Produktionsökningar i andra länder har gett oss tillgång till billigare varor därifrån
3 ) En skuldbubbla som har varat i flera decennier, där man lurat i folk att det finns pensionstillgångar och därmed så har vi konsumerat våra kapitalinvesteringar.

Kort sagt - staten har genom att lägga beslag på resurser och genom att lura folk att allt ordnar sig ändå förstört den svenska ekonomin i ett halvt sekel. Vad som händer nu när skuldbubblan brister är att nedgången troligen accelererar och vår levnadsstandard på sikt blir ungefär som genomsnittlig östeuropeisk nivå.

Pensioner = Små eller obefintliga
Sjukvård = Om du har råd, annars kass
Infrastruktur = Långsamt sönderfallande (se USA för exempel)
Privat kapital = Försvinnande litet

Mitt i allt detta lär staten öka beskattningen, främst genom inflation, men även genom beskattning av "de rika", vilket tack vare inflationen ganska raskt blir alla (gissningsvis kommer en majoritet av befolkningen om 10 år ligga långt över marginal-skatte-gränsen, och därför betala 20% extra skatt på en hel del av sin inkomst).

Välfärdsstaten är en illusion som funkat fint för att lura folk i två generationer, men nu är det tack och hej med den. När finansfiaskot är över och låtsasekonomin rasat så kommer vi alla stå där med ändan bar, och få välja om vi vill ha ekonomisk frihet och låååångsamt bättre levnadsstandard, eller välfärdsstaten och kontinuerligt försämrad levnadsstandard. De flesta kommer säkerligen välja fel i ytterligare ett decennium, varpå jag ämnar försöka hålla mig borta från större delen av samhället 2015-2030 eller så, för att slippa uppleva skiten.

Det var den korta berättelsen om varför man nuförtiden, trots två lönearbetande i varje hushåll, ofta inte har råd med vad man hade för 40 år sedan. Frågor?