Vad kostar det egentligen att trycka en tusenlapp?
Det torde kosta något mindre än att prägla en enkrona.
Hmm, ett problem uppstår här....
Det borde betyda att alla sedlar är mer eller mindre värdelösa om ingen accepterar dessa som betalningsmedel.
Varför accepterar vi sedlarna som ett lagligt betalningsmedel då?
Otäckt.....

http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=8763#Allmänt om sedlar och mynt

Har har du svaren. 1 kr betalar riksbanken 75øre och 40øre før en hundring.

Tycker det ar lite ironiskt att enkronan ar dyrare.

Nar man laser på samma sida så upptacker man annu mer hur sjukt det ar nar en femhundring ar nastan 5 gånger vanligare an en femtilapp men samtidigt ar vard tio gånger så mycket. Och samtidigt blir folk hånade før att de misstror fiatvalutan... Nar man kan gå in på dess førsvarares hemsida i sverige och direkt se hur størt det ar.

Tack för svaren!

Håller med om att det är helt otroligt att allt detta redovisas.
Bluffen är total tack vare offentlighetsprincipen - ett häftigt moment 22...
Ingen skall kunna säga att de inte visste något.
Sanningen om pengarnas (fiatvalutornas) rätta värde kommer emot oss med stormfart.
Det är inte silvret och guldet som blivit dyrt - det är fiatpengarna som blivit och blir värdelösa.
Den som väntar får se....
Detta är bara en början....
/Förnuft & känsla

Vinsten på att prägla pengar kallas seigniorage .

Seigniorage borde inte kunna förekomma om det inte vore för att staten bestämmer att något skall ha ett värde utan att det egentligen har samma värde.

I en fri marknad skulle pengar vara pengar för att de har ett värde. På så vis skulle seigniorage inte kunna förekomma. Att trycka sedlar som genom dekret bestäms vara mer värda än pappret är som jag ser det bedrägeri genom falskmyntning.

Värdet på tusenlappen dikteras ju av det dekret som regering har utfärdat. Att den är legalt betalningsmedel. Den är giltig för att betala av skulder, både publika och privata (som det står på dollar sedlarna) och måste således accepteras. Eftersom det för de flesta av oss under våran uppväxt, har varit så har detta således blivit en självklarhet. Jag ser förvisso inget större problem med att pengar inte har något inneboende värde så länge vissa kriterier uppfylls.

Utbildning som skapar medvetenhet. Dvs. att vi någon gång under våran skolgång hade fått en enkel utbildning i vad pengar är hur de skapas och vad som backar upp dem (någoting eller ingenting).
Då hade kanske många av oss hade reagerat på det faktum att det ju faktiskt är någonting som backar upp dagens "fiat-valuta".
Vad? Jo, skuld. Eftersom en överväldigande majoritet av alla pengar just skapas endast med villkoret att du ska betala tillbaka pengarna plus räntan. Och hur ska du få tag på pengar för att kunna uppfylla ditt betalningsåtagande gentemot banken? Jo, genom att arbeta. Således är den stora frågan hur kan pengarna ha något värde i dagens papperssytem till viss del besvarad. De uppbakas inte av guld, olja skog, eller nån annan greppbar tillgång/ädelmetall. De uppbakas av skuld och skuld är i detta fall lika med arbete. En intressant definition på pengar skulle därför kunna vara just att pengar är en "fodran på arbete". Ett arbete som redan kan ha hänt, eller som ska hända i framtiden! I fallet med lånet från banken då pengar skapas ur tomma intet, skapas pengarna med en förmodan om att arbetet för att backa upp dem kommer att hända i framtiden och att du kommer att jobba i x antal år och i mindre portioner amortera av din skuld och betala räntan=priset på pengarna som banken skapar utan motprestation, förutom möjligtvis risken för en kredit förlust

Pengar utan inneboende värde kan fungera om det finns en överenskommelse att alla inom det samhället/kommunen/landet skall acceptera dem. Men det ska vara ett fritt val! Då skulle guld/silver och fiat-pengar kunna konkurrera med varandra fritt. Sannolikheten är dock stor att guld och silver skulle få en väldigt stor genomslagskraft. Detta då de inte kräver en överenskommelse på samma sätt som pappersvalutorna.
Lokala skuldfria valutor skulle dock kunna fungera på en lokal nivå och gör så redan i dag på massor av ställen i USA. Detta främjar i många fall en lokal ekonomi och motverkar onödiga transporter från andra delar av världen av produkter som man kan producera lokalt. Sjuka energislukande transporter sker idag i globaliseringens kölvatten.
Dessa lokala valutor skulle kunna samexistera med en fri valuta som guld och silver som funkar på en nationell, ja till och med global nivå!
Oavsett vad man väljer att tro på tror jag att de finns en stor sannolikhet att dagens pappersvalutor kommer fortsätta att depreciera och därmed ädelmetallerna öka i förhållande till dessa.

Guld eller skuld?

Härligt att forumet är uppe!

//Gustav

Ja det behøver inte vara ett problem med att pengar skapas av skuld ifall skulderna kan betalas ater. De behover ju heller inte vara ett problem ifall pegarnas materiell i sig ar vardelos efter som det syboliserar något som ar vart nat., och ala accepterar det.

Jag skulle tex kunna få betalt av nan bekant genom att fa en skuldsedel han har fatt fran nan bekant om dessa bada ar palitliga, och kan betala tillbaka sina skulder. Och om jag sedan skulle ga till bilhandlarn och fa kopa en ny bil med skuldsedlar sa ser jag inget problem med det. Men detta bevisar an en gang att den som ar satt i skuld inte ar fri.

Men det stor problemet ar ju att man inte kan lita på papperslappar eller siffror på n dator i handelse av att stater upploses och likande, eller att centralbanken ska "stimulera".

PS

Glomde att logga in nar jag skrev ovastaende. Ser ju dumt ut ifall man diskuterar med flera alias.

Skulden i sig behöver inte vara ett problem. Det är systemet med fraktionella reserver där banker skapar skuldpengar ur tomma intet som skall återbetalas med ränta som är problemet. Detta eftersom räntan "inte finns" utan också måste skapas som ytterligare skuld vilket i slutändan kräver en exponentiellt växande skuldpenningmängd för att systemet inte skall totalkrascha med en deflation på upp till 96% (andelen skuldpengar av total penningmängd)

En kortsiktig skuld som skapas i samband med att en vara produceras och som sedan kan återanvändas som betalning är det inget fel på. Ett sådant system kallas "Real Bills" och förespråkas av blanda annat Antal Fekete vars artiklar på området är väldigt läsvärda. Real Bills skulle potentiellt kunna fungera bra tillsammans med ädelmetallbaserad valuta. Skuldpengarna korrelerar då med produktionen till skillnad från idag då skulden och penningmängden växer betydligt fortare än tillväxten/produktionen.