Du kan vara tacksam, du har fel, det bör röra sig om en kub med måtten ca 12 x 12 x 12 m, har jag för mig, cirkus, eller var det 25x25x25m, ja , det är inte såå noga :-)

Det beror på vad man menar med världsmarknaden. Det går säkert bra att betala en australiensisk återförsäljare eller producent i AUD, eller till överkurs i SEK. Så visst, köper man guldet någon annanstans ifrån än USA eller på spotmarknaden så behöver man kanske inte växla till sig USD. Oavsett vilken valuta du betalar guldet med så styr noteringen i USD och noteringen SEK/USD hur mycket du betalar i SEK mätt.

Jag har läst Ricardo. Sett över mycket lång tid så stämmer det säkert alldeles utmärkt. Det klassiska exemplet som Malone gärna nämner är att en handsydd kostym alltid kostar ca ett ounce guld. Jag undrar om det stämmer under perioden 2000 - 2013.

Menade givetvis att dem skjutit upp skuldtaket till Maj. Är detta dem sista månaderna som man klarar hålla upp ekonomin med nytryckta dollar? Flera väldigt krediterade investerare har satsat enorma pengar att det kommer att hända något drastiskt med ekonomin efter diskussionen om skuldtaket.

Varför köper Kina, Ryssland och flera andra länder guld i rekordfart? Varför ville Tyskland ha tillbaka sitt guld? Varför kommer där nästan en ny krediterad investerare ut i veckan och pratar om hur dem ökat sin position i guld och silver? Bakom allt prat som sker i media så förbereder sig folk för en kollaps med guld som investering. Alla dessa personer ser de lägre priset som ett köptillfälle istället för ett säljtillfälle. Se till att vara din egna centralbank och gör som alla andra. Se till att få dina händer på så mycket guld, silver, platina och andra ädelmetaller som möjligt innan de är för sent.

Jag tror inte att guldet rör sig med dollarn på det viset att en stark dollar drar med sig guldet uppåt och vice versa.

Guld är i sig pengar och vilken fiatvaluta man använder som måttstock är likgiltigt, Och givetvis går det att köpa guld med andra fiatvalutor än dollar.

Vad Ricardo menade var att olika handelsvaror dels har ett arbetsvärde och dels ett marknadsvärde. Att de har ett subjektivt värde är självklart. Annars vore de ju inga handelsvaror.

En handelsvaras marknadsvärde i förhållande till en annan handelsvaras marknadsvärde rör sig runt den nivå där mängden arbete i de olika varorna ersätts lika. Det vill säga är förhållandet mellan guld och silver 53,32 till 1 så betyder detta att ett uns guld representerar ungefär 53,32 gånger mera arbete än ett uns silver.

Å andra sidan kan en varas marknadsvärde understiga eller överstiga dess arbetsvärde. Om en varas marknadsvärde överstiger dess arbetsvärde så kommer utbudet att öka och om marknadsvärdet understiger dess arbetsvärde så kommer utbudet att minska. Ett minskande eller ökande utbud korrigerar priserna tillbaka mot eller åtminstone närmre den punkt där arbetets betalning jämställs.

Ricardo menade emellertid att guldets marknadsvärde sällan avviker särskilt mycket från dess arbetsvärde, eftersom utbudet av guld är mycket stabilt. Det årliga tillskottet är minimalt i förhållande till mängden redan brutet guld och visserligen görs en del av det tidigare brutna guldet varje år praktiskt taget obrukbart genom att förvandlas till gulddamm, men såväl det årliga tillskottet som det som årligen försvinner är bagatellartat i jämförelse med vad som tidigare har brutits.

Därför använde sig Ricardo av guld som värdemätare. Om exempelvis priset på olja stiger dramatiskt mätt i guld så bör detta snarare tydas så att oljepriset för tillfället är över sitt arbetsvärde än att guldpriset är under sitt arbetsvärde.

Jag är dock aningen skeptisk till att tillämpa detta resonemang på vår tids värld, eftersom det i våra dagar fortfarande finns oerhörda mängder fiatpengar, medan det i gamla tider fanns väldigt lite rena fiatpengar och i vad mån immateriella pengar användes så var dessa praktiskt taget alltid skuldförbindelser betalbara i guld eller silver, det vill säga guld- eller silverderivat. Jag misstänker nämligen att den flykt bort från fiatpengar som pågår rör till det hela aningen.

Jag tror emellertid att mängden guldderivat kommer att växa kraftigt på de rena fiatpengarnas bekostnad. Det vore en stor sak för världen att bli av med de rena fiatpengarna och jag tror att de, än så länge sakta, men likväl säkert och med tiden allt snabbare, håller på att gå upp i rök.

Ett exempel som förklarar Ricardos poäng om att guldets marknadsvärde alltid ligger nära dess arbetsvärde, mendan detta i mindre utsträckning gäller andra varor är att jämföra priserna mellan guld, silver, platina och palladium.

Det konventionella sättet att se på saken är att det bara finns relativpriser. Det vill säga om priset på platina rör sig i förhållande till guldpriset så är det bara en fråga om perspektiv huruvida man anser att det är guldpriset eller platinapriset som är snabbrörligt.

Dock, vad Ricardo menar är att det finns en underliggande standard som är arbetsvärdet. Marknadsvärdet för en handelsvara rör sig i längden runt arbetsvärdet, det vill säga är marknadsvärdet vida högre än arbetsvärdet så tenderar utbudet att öka och priset rör sig åter mot arbetsvärdet och vice versa är marknadsvärdet lägre än arbetsvärdet så tenderar utbudet att minska och marknadsvärdet att röra sig uppåt mot arbetsvärdet.

På grund av att utbudet av guld är inelastiskt och dessutom stort så menade Ricardo att guldets marknadsvärde i förhållande till dess arbetsvärde tenderar att fluktuera mindre än andra vad som gäller andra varor. Det är lättare att framkalla vågrörelser i ett badkar än i en ocean.

Platinas köpkraft är förmodligen i långa loppet lika stabil som guldets om inte stabilare. Däremot fluktuerar platinapriset mycket kraftigt, vilket troligen beror på att det finns betydligt mindre platina än guld på marknaden.

Det har jag aldrig hävdat. Guld och USD är normalt sett negativt korrelerade. Det jag menar är att om SEK stärks mot USD, allt annat lika, som häromdagen när Ingves lät bli att sänka räntan, så sjunker guldet i SEK räknat. Oavsett om man framförallt ser guld som riktiga pengar eller inte, så är det trots allt så att dagens system behandlar guldet som vilken annan tillgång som helst noterad i USD. Det vill säga, tar man en position i guld så tar man på sig en valutarisk. Precis som om man hade köpt amerikanska aktier.

Jag håller inte med om att man tar en valutarisk om man köper guld därför att guld huvudsakligen noteras i dollar..

Guldet lever sitt eget liv. Detta liv kan sedan avspeglas i olika valutor.

Och oavsett om det legala systemet betraktar guld som pengar eller en handlesvara bland andra handelsvaror så är det ett objektivt faktum att guld är pengar.

Intrinsiska pengar med evigt liv.

Flavian:

Du, jag, och en hel del andra människor kan tycka att guld är riktiga pengar. Går vi in på IKEA och skall handla möbler för 10000 SEK och slänger upp ett uns 0,9999 guld på disken så kommer det inte att accepteras som pengar (betalningsmedel). Vi måste först växla in det mot "värdelösa pengar".

Skall vi köpa olja på en råvarubörs så måste vi först växla vårt guld mot USD. Skall vi köpa guld på en råvarubörs så måste vi först växla SEK mot USD.

För mig är det solklart att så länge vi har petrodollarsystemet kvar så kommer vi att vara utsatta för en valutarisk om vi vill köpa något för vårt guld. Annars kan vi ju alltid försöka göra som Iran, Kina, Libyen m fl och växla t ex olja mot guld.

Jag skrev fel.Jag menade 21 x 21 x 21 m = 9261 m3
1 m3 är värt ca 6.57 miljarder SEK
9261 m3 är värt ca 60 845 miljarder SEK är ca 9582 miljarder dollar

9582 av 16500 är ca 58 %

Om du kliver in hos en guldsmed med 100 gram investeringsguld på fickan är det troligt att guldsmeden är villig att ge dig smycken i utbyte.

Och guld kan utan större besvär bytas mot sedlar i nästan vilket större köpcentrum som helst. Jag tror inte heller att det är omöjligt att köpa råolja med svenska kronor.

Jag skall ge dig ett exempel. Jag var i Schweiz i våras. Där ville jag köpa en tågbiljett. Jag vill minnas att priset var 235 schweizerfranc. Jag hade inga schweizerfranc på fickan, men med hjälp av mitt bankkort kunde jag betala tågbiljetten.

Priset var 235 schweizerfranc och mycket sannolikt omvandlades mina kronor, eller snarare kronderivat, till schweizerfranc, eller snarare schweizerfrancderivat, när beloppet gottskrevs de schweiziska järnvägarnas konto. Å andra sidan finns det strängt taget inget som hade hindrat att de schweiziska järnvägarna hade haft ett guldkonto, men angett priset i schweizerfranc.

I så fall hade man aldrig behövt befatta sig med schweizerfranc ens om priset vore angivet i schweizerfranc.

Jag tror därför inte att det har någon större betydelse att olja noteras i dollar. Olja har sitt värde och guld har sitt värde. Och jag tror som sagt inte att det spelar så stor roll vilken fiatvaluta man använder som måttstock när man vill uttrycka dessa varors värde.