Den ultimata penningmängden
Av: Gustav AnderssonHur mycket är nog?
Hur stort bör utbudet av pengar lämpligen vara och hur ska det styras? Det är en fråga som de ”lärda” ofta tvistar om. De lärda anses, i dagens hårt reglerade penningsystem, vara de som intagit stolsitsarna i styrelserummen på världens centralbanker.
De tror sig veta vad som är den ”ultimata” mängden pengar, hur mycket pengar som skall cirkulera, och vad ”priset” på pengar (räntan) bör vara.
En mängd kriterier har under årens lopp tagits fram för att på basis av dessa kunna ta fram den ultimata mängden, och den ultimata kostnaden, för pengar. Vissa hävdar att penningmängden MÅSTE vara elastisk för att kunna tillgodose efterfrågan på ett cirkulerande medium - pengar. Mängden bör överensstämma med handelsvolym, befolkningsstorlek, mängden varor och tjänster som produceras, samt konjunkturläget, hävdar man.
Marknadspengar
Få ekonomer på centralbanksnivå skulle föreslå att lämna beslutet kring storleken av penningmängden åt marknaden. Det skulle vara att negera sig själv. Ändå är det just däri pengar har sitt ursprung – den fria marknaden. Det var ingen kung, drottning, kejsare eller liknande despot som kläckte idén om pengar. Pengar var istället produkten av människors samlade subjektiva preferenser.
Mänskligheten bytte ursprungligen varor och tjänster direkt mot varandra - så kallad byteshandel.
Byteshandel är dock en extremt avancerad och ineffektiv metod för att bedriva handel, vilket är andledningen till varför pengar ”uppfanns”. De mest grundläggande problemen med byteshandel är: delbarhet, ”dubbel överensstämmelse mellan önskemål” (double coincidence of wants) och ”problemet med värdebeständighet” (retention of value).
I den process, som direkt byteshandel innebar, uppstod det spontant en högre efterfrågan på vissa varor endast för dess ”säljbarhet” eller ”omsättbarhet” (möjlighet att omsätta). Denna efterfrågan skapade än mer efterfrågan som i sin tur skapade en självförstärkande spiral av efterfrågan, som skapade än mer säljbarhet, osv. Den mest säljbara varan tenderade därför tillslut att bli - pengar – dvs. det gemensamma bytesmedium inom vilket all handel skedde och alla priser var denominerade.
Mängden - av vad som än marknaden beslutade att använda som pengar - bestämdes därför spontant. Det fanns ingen brist och om en bristsituation av någon anledning skulle uppstå, var aktörer på marknaden snabba att tillgodose denna brist genom att antingen producera mer av det som användes som bytesmedium (tex. guld genom gruvdrift) eller genom att marknaden gradvis bytte från en handelsvara (den vara som användes som pengar) till en annan handelsvara.
Eventuella brister rätades snabbt upp, sålänge inga allvarliga störningar i prissystemet fanns.
Mellansteg
Pengar är helt enkelt ett mellansteg som används för att förvärva den vara som du vill ha, mao indirekt byteshandel. När du arbetar för att tjäna pengar arbetar du egentligen inte för att du vill ha just pengar, utan för att du vet att du i framtiden kommer att kunna använda pengarna för att anskaffa de varor och tjänster som du efterfrågar. De är en språngbräda – ett mellansteg för att nå målet. Målet är de varor och tjänster som du vill ha.
Innan pengar uppstod stod priserna på olika varor i förhållande med priserna på alla andra varor som existerade i samhället. Priset för en åsna kanske var 40 st hönor alternativt 10 säckar mjöl. Således kunde priset på åsnan uttryckas både i termer av hönor och mjöl, men, om man efterfrågade en åsna och endast innehade mjöl gällde det att säljaren av åsnan också efterfrågade just - mjöl. Om så inte var fallet – om ägaren av åsnan istället efterfrågade hönor - var man nödsakad att uppsöka en hönsförsäljare som ville ha mjöl, erhålla 40 hönor till marknadspriset av 10 säckar mjöl, och därefter återvända till åsneförsäljaren för att slutföra affären. Oerhört inneffektivt och resurskrävande!
Med pengar kan vi istället (via indirekt byteshandel) uttrycka alla varors priser i termer av viktenheter( i tex guld). Priset på pengarna är fortfarande en "vektor" med alla andra varor i samhället och det styrs av samma mekanismer som priset på andra varor – utbud och efterfrågan.
Utbudet på pengar
När mängden av en vara i samhället ökar innebär detta en fördel för oss. Vi får ett större utbud av någonting som vi efterfrågar och därmed faller priset. Vi behöver således inte dedikera lika många av våra arbetstimmar, eller ihopsparade pengar, för att erhålla varan. Är det en vara som är essentiell, såsom boende och mat, kanske vi till och med kan förkorta våran arbetsdag om vi så behagar. Vi behöver inte jobba lika mycket för att få det vi efterfrågar och kan åtnjuta ett större antal timmar fritid. Utbudsökningen innebär en social fördel för oss.
Med pengar är det dock annorlunda. Att öka mängden pengar tillför ingen nytta som sådan i samhället, då pengar endast efterfrågas som ett bytesmedium. Så länge pengars egenskaper uppfylls, (delbarhet, homogenitet, etc) spelar mängden pengar mindre roll.
Videon nedan illustrerar på ett tilltalande sätt varför pengar en gång i tiden uppstod, och varför en ökning av mängden pengar inte medför en samhällsekonomisk fördel.
Kommentarer
Logga in för att kommentera.