USA, presidentvalet och ädelmetallerna

Enligt de flesta bedömare så kommer sittande president Barack Hussein Obama att vinna dagens val och det råder ingen större dramatik på marknaderna än så länge. Men i praktiken spelar det väldigt liten roll vilken presidentkandidat som vinner valet. USA:s federala ekonomi kommer inte kunna vändas av någon kandidat. Det amerikanska budgetunderskottet är helt enkelt inte möjligt att hantera på annat sätt än genom den amerikanska centralbankens sedelpress.

Både de amerikanska styrräntorna såväl som marknadsräntorna på amerikanska statsobligationer ligger på eller nära rekordlåga nivåer och det ses alltså som i princip riskfritt att investera i amerikanska statspapper. USA kommer nämligen aldrig ställa in betalningarna, då man har en egen digital sedelpress. Via de sk QE-programmen köper den amerikanska centralbanken upp amerikanska statsobligationer på marknaden, som alternativ till att köpa dem direkt av staten. På så sätt kan man undvika att anklagas för att monetarisera statsskulden - finansiera den direkt via sedelpressen. Men det är förstås bara en bluff.

Som vi alla vet är inflation ökningen av mängden pengar mer än ökningen av aktiviteten i ekonomin, vilket tar sig uttryck i form av stigande priser på varor, tjänster och tillgångar. När mer pengar jagar samma varor, tjänster och tillgångar så stiger förstås priserna. Än så länge har man i USA upplevt ett deflationstryck där de privata amerikanska skulderna minskat, men ändå har vi fått se hur priserna på ädelmetaller stuckit iväg uppåt.

Men nu inväntar man valresultatet. 

Egentligen kommer inte valresultatet innebära någon förändring. 

USA:s politiska system har blivit handlingsförlamat av särintressen och lobbyism, och det kommer inte förändras idag. Det skuldtak man kommer slå i runt årsskiftet kommer naturligtvis höjas när man väl har en ny kongress och återvald eller ny president på plats. Ingen sida visar upp någon som helst förmåga att rå på underskottet, utan även de bästa förslagen innebär bara retorik och att man sminkar grisen.

Istället kan man vänta sig att valet blir ett startskott för en återkomst till verkligheten. Även om dollarn motsägelsefullt inte kommer falla i striden om vem som kan försvaga sin valuta snabbast, så kommer vi få se effekter på priset på alternativa tillgångar som ädelmetallerna. Det sägs att en seger för Obama är bra för guld- och silverpriset, medan Romney är negativt för priset. Jag tror att det istället kvittar. USA:s federala ekonomin är rökt oavsett, det handlar bara om vilken smak det är på röken.

Tvärt om har priserna på ädelmetaller hållits pressade inför valet för att inte skvallra om reell oro, liksom både dollarkurs och börs varit väldigt stabil de senaste veckorna för att inte störa valrörelsen. När valet väl är klart, och de sedvanliga juridiska bråken över valresultatet lagt sig, så kommer lugnet att släppa.

Verkligheten, och den förvirring den innebär, kommer knacka på dörren och vi kommer ur stormens lugna öga.

Samtidigt ska man komma ihåg att vi här i Sverige handlar guld och silver i svenska kronor. En försvagad dollar kan ta ut uppgångar i guld- och silverpriset. Men det finns enorma mängder dollar och högst begränsade mängder guld och silver. Det räcker med att mycket små flöden söker sig bort från egentligen värdelösa amerikanska statsobligationer för att guld och silver ska stiga snabbare än dollarn faller. 

Vi kan vara säkra på att om det är någon gång som en amerikansk president eller kongress lägger i högsta växeln, så är det precis efter valet. Och högsta växeln innebär i USA antingen sänkta skatter eller höjda utgifter. Oavsett innebär det ännu större underskott och ännu mer digital sedelpress.