Det kontantlösa samhället - en utopi?

Vi har på Liberty Silver många gånger tidigare skrivit om pengar, dess historia, och de funktioner som pengar bör besitta. I den senaste artikeln om papperspengar och bankkrediter berörde vi historiska likheter mellan de pengar som idag cirkulerar i vårt ekonomiska system (bankkrediter och SEK i form av kontanter) och de pengar som cirkulerade i bankverksamhetens begynnelse. Idag tänkte vi undersöka huruvida det är möjligt att införa det kontantfria samhället.

Kontanter är som bekant pengar i form av sedlar och mynt. Dessa ges ut av Sveriges Riksbank och får sitt värde via ett så kallat statligt dekret, eller “fiat”. De har värde eftersom staten har bestämt att de har ett värde. Riksbanken bestämmer valör, färg och form på sedlarna, samt i vilken kvantitet de skall produceras. Riksbanken avgör även om en specifik valör ska vara fortsatt giltig eller om den ska fasas ut för att en dag helt plötsligt bli värdelös. Vi accepterar dessa sedlar eftersom vi har förtroende för dem. De skiljer sig därmed till stor del från ädelmetall vars värde avgörs av dess metalliska egenskaper och inte kräver samma förtroendeaspekt. Den kontanta formen av pengar möjliggör anonyma transaktioner som kan genomföras utan krav på någon teknisk infrastruktur. Strömavbrott hindrar inte kontanta transaktioner. Korttransaktioner omöjliggörs dock vid strömavbrott eller liknande tekniska störningar. Detta då en transaktion som genomförs med kort måste gå genom det bokförande organ som banker idag utgör. Bankerna håller reda på din debit och kredit. Dessa kreditpengar är en form av digitala skuldsedlar som banken ger ut.

Kredittransaktioner innan kort 

Innan korttransaktioner blev vanligt kunde man handla med “bankkreditpengar” genom att skriva en egen skuldsedel, en så kallad check. På en check anger man beloppet som man önskar att ens konto ska debiteras med och överlämnar denna till vem helst som vill acceptera den som betalning. Motparten i transaktionen måste, för att få sitt konto krediterat med det på checken angivna beloppet, lösa in checken på sin bank. Då inlösen sker genomför banken en överföring från kontot - tillhörande den som skrev ut checken - över till inlösarens konto. En slags snigelversion av bankkortet, men med samma form av pengar - bankkrediter.

I den förra artikeln nämndes även det kontantlösa samhället. Vissa ser visionen om ett samhälle utan de statligt utgivna mynt och pappersedlarna som en tänkbar och fullt uppnåelig vision. Ett samhälle där alla transaktioner genomförs elektroniskt och alltså måste gå via en bank som registerar debit och kredit. Fördelar som brukar nämnas med ett sådant samhälle är minskade hanteringskostnader, större säkerhet för individen, färre bankrån, osv. Ett annat argument brukar vara mindre handel på den svarta marknaden, färre svartjobb och svårare för till exempel stöldgods att säjas vidare på en svart marknad. 

Inga kontanter - igen kriminalitet

Vissa är så övertygade om förträffligheten i det kontantfria samhället att de med lag vill avskaffa kontanter. Björn Ulvaeus, före detta medlem av supergruppen ABBA, är en av dessa. Hans son blev beklagligt nog utsatt för ett inbrott för några år sedan och blev då bestulen på bland annat hemelektronik. Ulvaeus presenterar i två debattartiklar det, enligt honom, fördelaktiga i att avskaffa kontanter. Resonemanget bygger helt enkelt på att den svarta marknadens transaktioner skulle omöjliggöras i kontanternas frånvaro. Utan kontanter skulle enligt Ulvaeus inbrottet aldrig ha skett. Det hade inte funnits något incitament för tjuvarna att genomföra sin operation då de ändå inte hade kunnat sälja sitt stöldgods vidare.

Ulvaeus resonemang lider av ett antal brister, men mitt i all sin okunskap är han ändock sanningen om pengar nära. Han nämner nämligen byteshandel och dess begränsningar.

Ulvaeus menar att tjuvarna måste omsätta sitt stöldgods på en svart marknad. Om det inte fanns kontanter skulle inte den som de normalt sett säljer vidare de stulna sakerna till vara intresserad av deras gods. De skulle överhuvudtaget inte ha någon business då byteshandel hade vart allt för otympligt. De kriminella hade helt enkelt gett upp och gått och lagt sig, tror Ulvaeus. 

Pengars uppkomst genom mänsklig inovation

Kollar man på historien så visar det sig dock gång på gång att vi människor är fulla av uppfinningsrikedom, förmåga till spontan innovation och inte är de som ger upp i första taget. Människor väntade inte på att det skulle komma nån kung, regering eller bankman och uppfinna pengar för att ersätta den otympliga byteshandeln. Det gjorde de själva, på marknaden. Oftast användes olika varor som salt, stenar, snäckskal, ja till och med boskap, som pengar. I vissa samhällen uppstod även olika former av kreditsystem där debit och kredit registrerades i en huvudbok. En del kreditsystem var avancerade medan andra var så informella att de nästan kunde räknas som en form av avancerad byteshandel, då man helt enkelt “la på minnet” vem som var skyldig vad. Den sistnämnda varianten fanns förmodligen endast i mindre samhällen där man kände varandra väl, då ett sådan system kräver en stor skopa förtroende.

De varor som användes som pengar, som till exempel stenar och snäckor, valdes oftast för att de hade ett allmänt och vedertaget accepterat värde. Värdet kom oftast från ett tidigare fastställt marknadspris som härstammade ifrån dess bruksvärde. När det gällde salt låg värdet i att det kunde användas för att konservera och krydda mat. Snäckorna användes förmodligen som smycken, och därav kom dess marknadsvärde. Det är här ädelmetaller - den form av pengar som förmodligen haft störst genomslag i historien - kommer in i bilden. Guld och silver användes i början för att besmycka allt från människor till byggnader och statyer. När marknaden hittade ett värde på dessa metaller och ett pris sattes var det lätt att börja använda dem som pengar. Folk hade fått en prisuppfattning kring ädelmetaller och visste vad de var värda.

Frågan är då vad som skulle hända om kontanter avskaffades? Skulle samtliga medborgare underkasta sig till att bara genomföra kortbetalningar? Skulle den kriminella världen försvinna? Skulle alla inbrottstjuvar inse det moraliskt tveksamma i deras verksamhet, krypa till korset, klippa sig och därefter skaffa sig ett hederligt jobb? Kanske så. Kanske skulle de till och med välja att anmäla sig själva?

Det är svårt att sia om vad som skulle hända. Men mera sannolikt är nog att människans innovation skulle leda till att ett alternativ till kontanter utvecklades på marknaden. Kanske ädelmetaller som guld eller silver i form av mynt? Dessa är lätta att bära med sig, betingar ett högt värde samt finns i en rad olika storlekar och därmed värden. 

Informationsteknologins utveckling har även möjliggjort uppkomsten av alternativa valutor på nätet. Milton Friedman förutsåg redan år 1999 i en intervju uppkomsten av det han kallade “e-cash”. Med detta menade han en valuta som kan överföras anonymt via nätet från A till B utan att B känner A, och utan A känner B. Precis som våra papperssedlar och mynt. Detta har idag blivit verklighet i och med utvecklingen av kryptovalutor som Bitcoin och Ripple.

Checkar som kontanter?

Ett annat tänkbart scenario är att checken återkommer som transaktionsmedel. Checkar har nämligen cirkulerat som kontanter vid ett antal tillfällen förut i historien. 

Antroplogen Kieth Hart berättar om sin bror som var stationerad som brittisk soldat i Hong Kong på 50-talet. Soldaterna där brukade betala med checkar kopplade till konton i England. Lokala handlare accepterade checkarna med öppna armar. Förtroendet för de brittiska soldaternas checkar var bland Hong Kongs handlare och affärsmän universellt. Så varför besvära sig med att lösa in checkarna, när man istället helt enkelt kunde föra dem vidare för att betala exempelvis sin underleverantör? Döm därför om broderns förvåning när han upptäcker att en check som han skrivit 6 månader tidigare ligger på en bardisk med ett fyrtiotal små signaturer på kinesiska. Dessa kom av att varje handlare satte sin egen signatur för att garantera checkens legitimitet. Ett förtroendespel. En form av spontant uppkomna kontanter i pappersformat.

Privata banker skulle även kunna ge ut privata banksedlar vilket bankerna gjorde under fribankeran i 1800-talets Sverige.

Det finns tusen tänkbara scenarion där kontanta medel skulle återskapas av människor själva eller företag. Kanske även av vissa banker. 

Förutom det opraktiska i avskaffandet av kontanter skulle det innebära en väldigt stor inskränkning i människors integritet och privatliv. Det skulle även, som exemplet ovan med soldaten i Hong Kong påvisar, krävas en enorm kontrollapparat och ett närmast totalitärt samhälle, för att inte någon form av kontanta medel skulle uppstå. Det skulle även innebära en kraftigt ökad sårbarhet. Vid krissituationer som naturkatastrofer, längre strömavbrott, oljebrist eller krig kanske inte betalsystemen kommer att fungera fullt ut. Då krävs någon form av kontanta medel.

Abba-legenden är dock fast besluten - Kontanterna skall bort. Det helt nya och kraftigt omsusade Abba-museet i Stockholm tar inte emot kontanter, på initiativ av Ulvaeus. 

Man ska ha full förståelse för att de som blir utsatta för rån eller inbrott känner en kränkning av deras husefrid. Det är otrevligt att finna att någon har varit i ens bostad och rotat igenom personliga tillhörigheter och inte desto mindre lagt beslag på ens ägodelar. Men problemet med kriminalitet botas knappast genom att förbjuda det som för vardagstransaktioner är världens mesta använda form av pengar - kontanter.