Universums tryckpress

Ett av problemen med dagens penningsystem är att det är kraftigt politiserat. Pengarna kommer ursprungligen från staten och staten överser penningsystemet genom centralbanken. I USA kallas centralbanken Federal Reserve eller "Fed". Fed skapar pengar genom en process som brukar kallas för "Fractional Reserve Banking". Översatt till svenska blir det ungefär "Bankverksamhet baserat på fraktionella reserver". 

Obligationsmarknaden

Den faktiska processen genom vilken pengar skapas, i det man kallar "The Federal Reserve System", börjar med att amerikanska kongressen begär anslag till något statligt projekt. Den amerikanska staten kräver nämligen enorma summor pengar för att drivas. Den statliga skuldkvoten har nått rekordnivåer de senaste åren och någon avmattning av skuldökningen verkar inte finnas i sikte. I dagsläget närmar sig USA:s statsskuld hissnande 17 biljoner dollar (eng. trillion). Utskrivet i siffror blir det $17 000 000 000 000 dollar. Det är alltså siffran 17 med 12 nollor efter! Utslaget per invånare i USA blir det ca. 53 000 dollar. En ofattbar summa.

Kongressens förfrågan om ytterligare anslag skickas över till USA:s finansdepartement. De trycker i sin tur upp en hög med statsobligationer med ett visst nominellt värde. Det nominella värdet är det belopp som obligationen kommer att säljas för på obligationsmarknaden. Obligationen är också räntebärande. Den har en angiven ränta som den lovar att betala innehavaren i sinom tid. Obligationerna auktioneras sedan ut och köps oftast av större banker.

Skapas några nya pengar genom denna process? Nej, än så länge har inga nya pengar skapats. Nya pengar skapas först när Federal Reserve köper en statsobligation från en bank. Men vart kommer pengarna som Federal Reserve använder för att köpa statsobligationen ifrån? Det enkla men kanske något skakande svaret är att Fed skapar pengarna från tomma intet.

Federal Reserve behöver alltså INTE ha några tillgångar på sitt bankkonto för att täcka utgiften för köpet av statsobligationen. Det finns helt enkelt inget konto i den mening vi är vana att tänka på det som pengarna dras ifrån. 

När en centralbank skriver ut en check behövs helt enkelt ingen täckning. När centralbanker skriver en check skapas nya pengar!

Tjäna pengar på seigniorage

Förutom försäljningar av statspapper finns det något som kallas seigniorage. Det är svårt att stava, svårt att uttala och det är också ganska svårt att förklara. Men för att ändå försöka förklara är seigniorage enkelt beskrivet den process genom vilken staten tjänar pengar på att trycka pengar. Profiten kommer från det faktum att att en 100-dollarsedel inte kostar 100 dollar att tillverka. Låt oss säga att den kostar 10 cent att tillverka. Det skulle innebära en vinst på 99 dollar och 90 cent för varje nytryckt 100 dollarsedel. Om vi tar vår egna valuta SEK som exempel så kan vi se att Riksbanken själva anger att det kostar cirka 47 öre för dem att producera en 100-kronorssedel. I förenklade ordalag innebär detta att Riksbanken gör 99kr och 53 öre i vinst på varje 100-kronorssedel de trycker upp.

Statens kostnad för att trycka upp sedlar är helt enkelt väldigt liten jämfört med vad pengarna är värda när de spenderas ute i samhället.

Pengarna som staten skapar, dels genom försäljningen av sina statsobligationer och dels genom tryckandet av sedlar och präglandet av mynt, används sedan som reservkapital för att ge ut lån vilket skapar det krediter som cirkulerar i samhället som digitala pengar.

Men hur kan pengarna vara värda något om statens kostnad för att skapa dem är nära noll? Det är här begreppet "fiat" kommer in.

Låt det ske!

En stat kan ge något värde genom det som man kallar ett statligt dekret. Ett dekret är ett skriftligt påbud som har en rättsverkan. Ett dekret utfärdas i regel av en statschef eller regering. Genom ett dekret kan man alltså genom lag fastslå att något som egentligen är värdelöst nu har värde - till exempel en papperslapp med siffran hundra klottrad på. Denna typ av pengar brukar kallas "fiat". Fiat kommer från latinet och betyder "låt det ske" eller "det ska ske". Rikets riksdag, dess kung eller regering har förklarat rikets valuta "legalt betalmedel". Man har gett pengarna värde genom ett dekret. 

Enda anledningen till att fiat-pengar har något värde och att vi accepterar dem som betalning för olika varor är att lagen säger att vi måste. Dessutom är dessa pengar de enda som duger för att betala skatt. Detta skapar efterfrågan på pengarna.

Bankernas kredit-pengar

Förutom de pengar som skapas direkt av staten finns även bankernas kredit-pengar. Detta är de pengar som bankerna skapar genom att helt enkelt skapa nya poster i sin huvudbok. När du går in på banken och ber om ett lån kommer banken kolla om du är kreditvärdig. Om du verkar pålitlig nog och har god kreditvärdighet kommer banken godkänna låneansökan. Inte sällan får du även lämna en säkerhet för lånet, som till exempel ett hus. Om du i framtiden inte klarar av att möta dina månatliga betalningsåtagande gentemot banken kan de lagligen beslagta det du lämnat i säkerhet.

Många tror att banker lånar ut pengar som de faktiskt har, det vill säga pengar som någon annan har satt in på banken. Men moderna modeller över hur bankverksamhet funkar visar att bankerna faktiskt inte behöver vänta på insättningar innan de kan börja låna ut. Om bankerna har förtroende för sina låntagare och för ekonomin i stort kan de börja ge ut lån idag och vänta på att insättningarna kommer in vid ett senare datum.

Det enda de måste ha är lite av de pengar som staten har skapat så att det täcker de reservkrav som finns.

Exponentiella pengar från tomma intet

Så vi lever alltså i ett exponentiellt penningsystem där vissa har det juridiska privilegiet att kunna trycka pengar mer eller mindre godtyckligt, medan andra måste jobba för att få tillgång till dem. Detta ger väsen så som regeringar och banker en enorm makt att beskatta och konfiskera värdet av andras arbete. 

Det man förstås bör fråga sig är: När nya pengar skapas ur tomma intet, hur får pengarna då sitt värde? Svaret är att de nytryckta pengarna får sitt värde från de redan existerande pengarna. Ekonomin har anpassat sina prisnivåer till den mängd pengar som redan cirkulerar. När nya pengar skapas ur tomma intet späs den existerande penningmängden ut. De nya pengarna "budar upp" priserna på varor och tjänster tills den generella prisnivån motsvarar den nya mängden pengar. Detta betyder även att de som får pengarna först, så som banker och regeringar, får rabatt. Eftersom de är de första att spendera pengarna har priserna inte hunnit budas upp ännu. Men när pengarna letat sig ned till medel- och låginkomsttagarna, pensionärer, och så vidare, har priserna budats upp till högre nivåer än vad de innan var på. De som är högst upp i pyramiden, så som banker och regeringar, får alltså ökad köpkraft på bekostnad av de längst ner i pyramiden som ständigt får se sin köpkraft minska.

Detta är ett sätt överföra rikedom från de rika till de fattiga på ett dolt sätt.

Dagens system skapar konstant nya pengar genom regeringars begäran om ytterligare medel till statliga projekt, och genom bankernas skapande av krediter genom "lån". Detta innebär att vi kommer att ha fortsatt ökande inflation med en konstant upptrappning av priser.

När guld och silver användes som pengar fanns det inga tryckpressar som regeringen kunde använda för att trycka pengar. Folk försökte att "trycka" guld, även känt som alkemi. Alkemi var en uråldrig filosofisk strömning inom vilken utövarna strävade efter att uppnå ett antal krafter. Bland dessa förmågan att förvandla basmetaller till guld. De misslyckades. Guld är nämligen mycket svårt att framställa, det kräver enorma mängder energi.

Mer ovanlig än en exploderande supernova

Så hur "tryckte" naturen sin egen valuta - guld? Tja, det sägs, för att citera astronomen Carl Sagan, att vi alla är gjorde att stjärnstoff. 

Forskare har länge teoretiserat att delarna i det periodiska systemet, inklusive guld, ursprungligen kommer från exploderande supernovor. Men en astronomisk observation som skedde i juni i år indikerar att guld kan ha formats under en situation som är än mer ovanlig än en exploderande supernova, nämligen två kolliderande neutronstjärnor. Neutronstjärnor är stjärnor vars kärnor har kollapsat. De flesta neutronstjärnor vandrar genom den vidsträckta rymden ensamma, men vissa parar ihop sig och börjar snurra runt varandra. Efter kanske cirka en miljard år börjar de närma sig varandra och tillslut kolliderar de varpå de blir till en enda kropp. Kollisionen sammanför sådana oerhörda mängder massa att kroppen kollapsar och bildar ett svart hål. När kollisionen sker slungas en del massa ut i rymden. Det är i denna massa som vi finner de tunga elementen såsom guld, kvicksilver, bly, platina och uran.

Ovanlig galaktisk händelse

Kolliderande neutronstjärnor är något ovanligt, till och med på en galaktisk nivå. Vår egen galax vintergatan innehåller hundratals miljarder stjärnor. Trots vintergatans väldighet sker något så dramatiskt som en kollision av två neutronstjärnor endast var hundratusende år.

De element som bildas vid en sådan kollision är de byggstenar som skapade vår jord för flera miljarder år sedan.

För några tusen år sedan började människor använda guldet som skapats vid dessa kollisioner som pengar. Användningen av guld som pengar kom genom att folk bytte varor och tjänster på marknaden genom primitiv byteshandel. Efter ett tag blev vissa produkter betydligt mer efterfrågade än andra. Till slut blev de bara efterfrågade för sin förmåga att kunna köpa andra varor. Istället för att "konsumeras" började de "cirkulera" och pengar hade fötts. I början användes olika saker såsom stenar, snäckskal, fjädrar och så vidare. Efter ett tag blev dock ädelmetaller den mest efterfrågade formen av pengar. Guld och silver kunde delas ner i väldigt små delar utan att tappa sitt värde. De rostade inte och de kunde inte skapas ur tomma intet genom att till exempel tryckas på en tryckpress. Som tidigare nämnts så försökte folk att "trycka" guld genom alkemi, men misslyckades.

Behåll dina besparingar där de hör hemma - i dina händer

I vilken typ av pengar skulle du vilja ha din rikedom? I fiat-pengar skapade av skuldtyngda stater, eller i den sortens pengar som människor har använt för att spara och bedriva handel med i tusentals år?

Guld kan inte skapas genom politikers godtycklighet eller genom statliga dekret. Guld kan bara bildas genom extremt energikrävande och ovanliga processer i universum. Det är därför banker, regeringar och stater avskyr guld. Med guld som pengar kan de inte minska värdet på våra besparingar och konfiskera folks rikedom genom att trycka pengar.

Anledningen till att ovan nämnda avskyr guld är samma anledning till varför du bör älska det. Guld och silver bibehåller rikedom i händerna på dem som skapar rikedomen och inte dem som konfiskerar den genom att trycka pengar och beskatta.