Penninginflation genom historien: Del 2 - Gustav III och riksdaler riksgälds

I denna artikelserie kollar vi på hur stater och bankeliten genom historien använt sig av olika metoder för att expropriera medborgarnas tillgångar genom att trycka pengar och manipulera valutan.

I del 1 av "Penninginflation genom historien" kollade vi på de svenska nödmynten, ett experiment som slutade i förskräckelse och som markerade slutet för den svenska stormaktstiden.

I del 2 tänkte vi kolla på ett experiment som Gustav III genomförde för att finansiera kriget mot Ryssland.

Myntreform

Före år 1776 angav man alla belopp i daler- och öre silvermynt. Valutan daler silvermynt användes mellan 1633 och 1776. När valutan daler silvermynt infördes i augusti år 1633 motsvarade 1 daler silvermynt 2 daler kopparmynt. 

År 1776 slopade man dock detta gamla myntsystem och ersatte det med ett nytt där riksdalern i silver var huvudmynt och skillingen var växelmynt med en kurs på 1/48-dels riksdaler. De gamla daler silvermynt cirkulerade dock parallellt med de nya mynten.

Riksens ständers bank (Riksbanken) gav även ut sedlar vid namn Riksdaler banco som kunde lösas in mot silver och hade en fast växelkurs mot dåtidens dollar, den internationella hamburgerdalern. På 1 riksdaler banco gick det 48 skilling banco.

Riksgäldskontoret och riksdaler riksgälds

Förutom detta bildade Gustav III även Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret bildades efter att kungen övertygat ståndsriksdagen att detta var nödvändigt som ett led i att finansiera det pågående kriget mot Ryssland. Man gav helt enkelt ut kreditivsedlar som man kallade Riksdaler Riksgälds. Sverige anföll Ryssland 1788 och snabbt började krigskostnaderna skena. Gustav III hade dock lovat att inte röra Riksbankens sedlar riksdaler banco, så istället bildade man Riksgälden år 1789. 

Även om de gamla valutorna - den internationella silverriksdalern och den gamla dalern - fortfarande till viss del cirkulerade, så fanns det från och med 1789 i huvudsak två valutor: Riksdaler banco (inlösbara mot silver) och riksdaler riksgälds. Detta krävde en inhemsk växelkurs mellan de två olika valutorna. Men som alltid när krigförande stater har tillgång till en penningpress gick det som det brukar. Kungen lätt trycka upp mer och mer riksdaler riksgälds. Denna penninginflation ledde förstås till att värdet föll. 

Gustav III försökte dock hålla uppe värdet på riksdaler riksgälds genom att säga att alla som hade tagit lån i riksdaler banco (uppbackad av silver) skulle få betala av de lånen med riksdaler riksgälds (papperspengar). 

Detta innebar alltså att alla de som hade lånat ut pengar i den högre värderade riksdaler banco skulle tvingas att ta emot den inflaterade riksdaler riksgälds, vilket innebar att de förlorade kapital.

Mordet på Gustav III

En av dem som hade lånat ut pengar var kapten Johan Anckarström. Anckarström hade en låneverksamhet i vilken han lånade ut sin hustrus pengar, Riksdaler Banco. Beslutet att alla skulder skulle få lösas i riksdaler riksgälds togs i början av mars 1792. I samband med att detta beslut togs bestämde sig Anckarström för att skjuta kungen och två veckor senare, den 16 mars 1792, sköt Anckarström Gustav III i ryggen under en maskerad, samma dag som förordningen van laga kraft. 

Den officiella historieberättelsen gör gällande att mordet på Gustav III berodde på hans självrådiga agerande under 1789 års Riksdag samt hans hänsynslösa införande av Förenings och säkerhetsakten. Medan Förenings och säkerhetsakten bannade väg för större kunglig maktfullkomlighet, som i förläningen ledde till inrättandet av Riksgälden, utelämnas helt det faktum att Anckarström livnärde sig som bland annat penningutlånare och alltså förlorade stora pengar på förordningen som sa att skulder i banco skulle få lösas med riksgälds.

Det huvudsakliga motivet till mordet på Gustav III var alltså den penninginflation som han via Riksgälden beordrat, något som många historiker missat.

Svensk-ryska kriget 1788-90 är alltså ännu ett exempel på hur krigföring leder till att stater använder penningpressen för att finansiera krig på folkets bekostnad. 

Videoklippet nedan kommer från ett utdrag ur dokumentärfilmen the Secret of Oz där regissören Bill Still besöker Stockholm och berättar om Johan Anckarström och, som han kallar det, ”Riksgalds”.

Källor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdaler

http://sv.wikipedia.org/wiki/Riksg%C3%A4ldskontoret

https://www.riksgalden.se/omriksgalden/om-riksgalden/historia/

http://www.arkivdigital.se/slaktforskning/ordlista/mynt

http://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/1794559.mp3