Inflation: Dags att gå ur börsen och in i guld?

Vart har alla pengar som amerikanska centralbanken Federal Reserve skapat genom sina penningstimulanser tagit vägen? Var är all inflation som siarna har sagt skall komma?

Grafen nedan visar upp och nedgångar i det Amerikanska börsindexet S&P 500 (Standard & Poor’s 500). Det är ett börsindex som mäter marknadsvärdet på 500 stora företag som handlas i USA. Indexet skall vara representativt för USAs industri, har funnits sedan 1957 och väljs ut av en kommitté. Dessa aktier handlas på NASDAQ eller New York stock Exchange.

Konjunkturcykler och övervärdering

Vi kan här tydligt se konjunkturcyklerna med ständiga upp och nedgångar som vi får i och med dagens finans- och penningsystem (boom and bust).

Från och med 1997 påbörjades en uppgång efter 90-talskrisen. Greenspan, som vi nyligen omskrev i denna artikel valde att hålla räntorna låga och ny teknik i form av internet eldade på förhoppningarna om en ny era med oavbrutet välstånd. Alla skulle leva på att göra hemsidor åt varandra. Den nya tekniken kom och gjorde brett intåg och förändrade samhället på ett sätt som vi inte ens kunde börja förstå då när vi satt framför våra stationära datorer med tjockskärm och uppringt internet. Men det var fortfarande en bubbla i vilken marknaden steg hysteriskt från 741 punkter till 1527 punkter mellan 31:a december 1996 och 24:e mars år 2000. En värdeökning med 106% på bara 3 år. 

Att hålla igång festen

Efter detta kom kraschen där värdet kollapsade med 49% ner till 777 punkter. Istället för att städa upp efter denna galna fest ställde den dåvarande chefen för Federal Reserve, Allan Greenspan, fram bålskålen på nytt genom att sänka räntorna rejält, ivrigt påhejad av den blivande centralbankschefen Ben Bernanke som då satt i Federal Reserves Board of Governors.

Vad som sedan hände är historia. Aktiemarknaden steg på nytt, bostadspriserna skenade. S&P 500 steg med 101% mellan oktober 2002 och october 2007. Indexet föll sedan med 57% från 1565 punkter ner till 677 punkter, där det landade den 9 mars 2009. Ett brant fall på hela 57%. 

Penningtryckande i biljonstorlek

Efter det har vi fått se penningstimulanser via den amerikanska centralbankens program med kvantitativa penningpolitiska lättnader i en storleksordning motsvarande flera biljoner dollar. De inflationära effekterna syns i tillgångsklasser som aktier och bostadspriser. Som grafen ovan visar har S&P 500 stigit med brutala 190% från mars 2009 fram till slutet av juni 2014.

Nedan kan vi se utvecklingen i S&P 500 mellan 1950 och 2012. Lägg märke till den förhållandevis lugna och stabila uppgången som pågick till i princip mitten av 1980-talet. Under merparten av denna tid var penningsystemet i alla fall delvis knutet till guld via Bretton Woods. 1980-talets börsmirakel med yuppies och stora mobiltelefoner bleknar avsevärt i jämförelse mot senare bubblor och dagens superbubbla.

Brutal krasch och återgång till värdefasta tillgångar?

Hur brutal kommer kraschen att bli efter den massiva uppgång vi sett sedan 2009? Är de senaste dagarnas negativa utveckling bara början på ett stup som kanske är lika djupt som uppgången mellan 1996 och 2000 var hög? I så fall skall vi ner från runt 1900 till 400 punkter på S&P 500 innan botten är nådd.

En så kraftig kollaps innebär förstås stora problem, särskilt för småspararna. Detta eftersom de flesta har både privat sparande och pensionssparande på börsen i tron om att börsen alltid kommer stiga. I alla fall “på sikt”. Nu när börsen går svagt är detta något som påhejas av media. De hävdar gärna att börsen alltid stiger på sikt vilket inte alls nödvändigtvis är sant om man kollar på historien. Samtidigt omskriver gammelmedias ekonomiavdelningar guld som en dålig tillgång som har tappat värde under 2014. Visserligen har guldet gått sämre i dollar där priset endast ökat ca. 2.5% under året. Mäter man dock i kronor, vilket antagligen är den valuta som de flesta av våra läsare får sin lön i och därmed köper guld för, har priset stigit 15% sedan årsskiftet.  

När papperstillgångars värde utraderas sker tillgångsflykt till värdefasta tillgångar (hard assets) som då uppvärderas avsevärt i termer av köpkraft. Flykten nedåt i Exters upp-och-nedvända pyramid, där guld ligger i botten som den mest värdesäkra tillgången, har sannolikt bara börjat. Guld och silver är den enda typ tillgångar som dessutom har monetära egenskaper och en mångtusenårig historia som pengar, värdebevarare och utsläckare av skuld.

Dags att gå ur börsen och in i guld?