G&S: Del 39 Fri valuta utan statlig inblandning
Av: Torgny Persson
Förespråkare som i övrigt propagerar för en öppen marknad glömmer ofta bort den monetära aspekten. Varför skulle pengar vara annorlunda än andra varor och tjänster? Varför skulle det vara nödvändigt att styra utbudet av pengar centralt?
Kontroll över penningsystemet är det största hindret för en fri marknad. Många tar det för givet att det monetära systemet måste styras uppifrån. Men finns det egentligen några hinder för en fri penningmarknad utan statlig inblandning?
Penningmängden och centralmakten
Centralbanker rättfärdigar ofta sin existens genom påståendet att någon måste styra tillgången och priset (räntan) på pengar. Centralbanken framhäver därefter sig själv som den bästa institutionen på att bedöma hur mycket pengar som behövs. Olika kriterier som att penningmängden skall justeras efter befolkningstillväxt, handel, produktionsnivå eller en på förhand fixerad nivå används ofta av centralbanken. Däremot hörs det sällan argument för att lämna pengar och penningmängd fri från statlig inblandning.
Den höga inflationen, konjunkturcyklerna och de felallokeringar som uppstår i ekonomin är det bästa beviset på att planekonomisk styrning av penningsystemet inte fungerar.
Hur bra har den här mannen prognostiserat historiskt? Varför lyssnar någon fortfarande på honom? Vad ger honom rätt att planekonomiskt styra penningutbudet?
Priset på pengar
Priset på pengar i en fri marknad styrs, precis som priset på varor och tjänster, av utbud och efterfrågan. Justeringen i värde sker genom att köpkraften för en viss mängd pengar ökar eller minskar. En ökning av utbudet (inflation) minskar värdet på de redan existerande pengarna medan en minskning (deflation) ökar värdet på de existerande pengarna.
Rikedom kan aldrig uppstå genom att skapa pengar. Ju mer pengar som skapas desto lägre värde. Rikedom skapas genom produktion av varor och tjänster. Köpkraften justeras efter tillgången på pengar jämfört med tillgången på varor och tjänster. Pengar är endast ett bytesmedel och därför spelar det ingen roll hur stort utbudet av pengar är.
Det finns alltså ingen som helst anledning att manipulera och mixtra med marknaden för att justera penningutbudet. Pris- och utbudsmanipulation leder istället till felallokeringar, instabilitet och osäkerhet.
Fritt valutasystem
Med en monetär marknad fri från statlig inblandning skulle det inte finnas något som kallades för lagligt betalningsmedel. Betalnings- och bytesmedel skulle istället framträda naturligt efter behov. Pengar med dåliga egenskaper hade snabbt försvunnit medan pengar med starka egenskaper hade blivit det naturliga valet.
Papperspengar fungerar aldrig i ett fritt valutasystem. Den enda anledningen till att papperspengar överlever några decennier innan de värderas efter dess inneboende värde, pappersvärdet (nära noll), är att staten monopoliserar utbudet och förbjuder alternativ genom sitt våldsmonopol. Genom detta bedrägliga system kan staten generera inkomster från präglingen, s.k. seigniorage, och genom beskattningen av privata inkomster. Med ett monopolistiskt system där staten printar 1000 kr till en kostnad av 0,1 kr gör staten en förtjänst på 999,90 kr för varje printad tusenlapp.
Om den monetära marknaden hade varit fri från statlig inblandning hade vem som helst kunnat printa papperspengar och dess värde hade eroderats på nolltid. Utan monopol återgår papperspengars värde snabbt till dess inneboende värde, noll, då alla kan printa dem.
I ett system fritt från statlig inblandning kommer istället marknaden efterfråga pengar som har ett naturligt inneboende värde. Pengarna måste inte nödvändigtvis bestå av ädelmetall utan kan vara av annan art om de uppfyller marknadens kriterier. Ädemetall har dock historiskt visat sig vara överlägsna som pengar när marknaden själv får välja eftersom de p.g.a. sina metalliska egenskaper har ett inneboende värde, är hållbara, delningsbara, portala och homogena.
Ädelmetall är ingen investering, ädelmetall är pengar!
Kommentarer
foliehatten 2013-07-31 10:34
Bina 2015-05-18 16:03
Joestrutter 2015-05-18 20:49
Det sägs också att många av centralbankerna inte är statligt ägda t.e.x Federal reserv i USA. Sen har vi centralbankernas centralbank BIS som då ägs delvis av centralbanker av statligt ägo samt privatägda centralbanker. BIS sätter väl egentligen ränta för samtliga centralbanker, men jag kan ha fel?
Obetalbar 2016-09-22 11:00
alltså "Socialmoderaterna"
som bägge är elitistiska bankkramare liksom alla partier i riksdagen inkl SD som en del felaktigt tror är våra frälsare. De som i övrigt kallar sig marknadsliberaler har som Torgny tar upp en blindhet för vad banker gör. Det är ingen slump att man totalt bortser från det allra viktigaste i ekonomin nämligen hur finanssektorn äter upp realekonomin och är vad centralbanker anbelangar en stor centralplanerad parasit. Att man inte erkänner att kejsaren är naken eller att det står en elefant i rummet. Ingalunda en slump! Med bankägda medier och centraliserat utbildningssystem är det lättare att hålla folket dumma och ovetande.
Avdankade politiker hamnar ofta i finanssektorn med god förtjänst som tack för väl uträttat bankvänligt politiskt arbete på folkets bekostnad.
Att vända sig emot planekonomin fascismen och kommunismen som centralbanker och affärsbanker ägnar sig åt är att bränna broar för framtida karriär.