G&S: Del 41 Obetalbara skulder

Tänk dig ett samhälle där det totalt finns 100 kr i pengar. Dessa är fördelade mellan stat, företag och människor.

- 97% av dessa pengar d.v.s. 97 kr är skapade genom lån och skall betalas tillbaka med ränta efter ett år.
- Antag att räntan är 6% per år.
- Efter ett år skall således 97 kr*1,06 = 102,82 kr återbetalas.
- Problemet är att det endast finns 100 kr. Var skall de 2,82 kr som saknas komma ifrån?

I ett penningsystem baserat på fraktionella reserver skapas en överväldigande del av pengarna genom skuld. Pengarna skapas i samma ögonblick som banken lånar ut dem. Räntan som skall återbetalas tillsammans med det ursprungliga lånebeloppet finns inte. Räntan måste i sin tur skapas genom ytterligare lån. Om inte räntan skapas genom ytterligare lån tvingas låntagarna ställa in sina betalningar med följd att bankerna kollapsar. 

Eftersom pengarna inte motsvaras av någon verklig råvara, produkt eller produktion finns det aldrig någon möjlighet att betala tillbaka lånen. Istället fastnar hela samhället i en lånekarusell där skuldsättningen hela tiden måste öka för att systemet inte skall kollapsa.

Systemet med fraktionella reserver kollapsar när det inte finns någon som kan ta sig an mer skuld. Vi är idag närmre den punkten än någonsin tidigare. Bankerna har åter förmått politikerna att med hjälp av ytterligare skuld rädda deras sjunkande skepp. Detta samtidigt som alla skulder inklusive statsskulden i slutändan finansieras av bankerna.

Det ursprungliga problemet med för hög skuld har förvärrats ytterligare. De svenska hushållens skulder har exempelvis ökat exponentiellt det sista decenniet och uppgår nu till 2700 miljarder kr.

Många är de som stoppar huvudet i sanden trots att våra västerländska valutor har tappat 95% - 98% i värde de sista 100 åren. Istället för att bry sig om den överhängande skuldkollapsen låtsas de istället att det endast är de löpande räntebetalningarna som är av betydelse. Så länge räntan kan halveras minskar också räntebetalningarna till hälften. Men vad händer när det inte längre finns någon som vill eller kan finansiera skulderna?

Flera länder knutna till Euron har de senaste månaderna upptäckt att det blir problem när ingen längre vill köpa obligationerna som skall finansiera statsskulden. Dessa länder kan inte printa pengar för att köpa sin egen skuld. Eftersom de till PIIGS-länderna utlånande bankerna finns i Frankrike och Tyskland ser man dock till att rädda sitt eget skinn genom nya räddningspaket.   

USA har däremot möjligheten att själva skapa pengar. USA:s centralbank, Federal Reserve, kan genom en knapptryckning öka sin balansräkning och köpa amerikanska obligationer för att på så vis finansiera det egna landets skuld. Detta kallas för kvantitativa penningpolitiska lättnader (eng: QE - Quantitative Easing).

Genom QE operationer minskar trovärdigheten för USA:s statsobligationer vilket logiskt sett borde leda till högre räntor. Samtidigt kan USA skapa oändligt med pengar. Ju mer pengar USA förväntas skapa desto lägre förväntad ränta. Vid förväntning om lägre ränta försöker investerare hinna före centralbanken och köpa obligationer som stiger i värde när räntan minskar.

Chefen för Federal Reserve, Ben Bernanke, har till och med antytt att det skulle vara önskvärt med en förtroendeminskning för Federal Reserve och USD dollarn eftersom det skulle leda till ökade inflationsförväntningar och en depreciering av USD. När USD tappar i värde genom depreciering och/eller inflation blir statsskulden relativt sett mindre värd. USA försöker alltså äta kakan genom att minska förtroendet för sig själva och samtidigt behålla kakan genom artificiellt låga räntor.

Vi lever i en upp-o-nedvänd värld där begreppen ställs på ända. 

- Lån kallas för kapital.
- Svag valuta kallas för konkurrenskraft.
- Konsumtion med belåning kallas för tillväxt.

Guld & Silver är pengar precis som de varit under tusentals år. Papper är papper.