G&S: Del 53 Inflation är stöld, både förr och nu

Denna artikel ligger till grund för undertecknads presentation (se videoklipp nedan) på utmärkta Freedomfest.

Frihet

Frihetens filosofi är ett starkt budskap. Du äger rätten till ditt liv. Du har friheten att bestämma över dig själv. Dina tillgångar är frukten av ditt arbete d.v.s. din tid, din energi och din talang.

Hur kan det komma sig att statsmakter, regeringar, kungar, bankelit och centralbanker i alla tider försökt minska vår frihet dels genom beskattning men även genom inflation?

Inflation är det mest fascistiska sättet att stjäla tillgångar. Det behövs inga lagar och det görs i skymundan bortom mångas kännedom. 

Inflation är stöld, både förr och nu. För att kunna förstå varför inflation skapas och hur detta kan fortgå måste vi undersöka vilka som tjänar på inflationen. För att komma dithän måste vi först förstå vårt monetära system och vad inflation egentligen är. 

Vad är pengar?

Syftet med pengar är att det skall kunna 

1) Fungera som bytesmedel - Den primära funktionen för pengar är att fungera som bytesmedel. Utan pengar är vi tillbaka till ociviliserad byteshandel.

2) Enhetlig måttstock - Pengar måste ha en mätbarhet. Vikt och längd är exempel på mätbarhet. En siffra printad på en sedel är inte mätbar eftersom det inte finns något att mäta. Ädelmetall är mätbar då vikten är underlaget för värdet. Papperspengar saknar denna mätbarhet.

3) Värdebevarande - Pengars värde måste vara förutsägbart på så vis att de skall kunna läggas undan under en tidsperiod och behålla eller möjligen öka i värde. Ädelmetall är värdebevarande och kan sparas under en längre tidsperiod med intakt värde. Papperspengar upplever dock normalt ständig inflation tills den dag de destrueras helt.

För att uppfylla ovanstående syften behöver pengar ha följande egenskaper

a) Hållbarhet - Pengar bör vara hållbara på så vis att det klarar sig bra mot brand, slitage, förmultnad, korrosion och oxidering. Ädelmetall klarar sig förhållandevis bättre än papperspengar på dessa punkter.

b) Flyttbarhet - Pengar måste kunna flyttas med enkelhet.

c) Delningsbara - Om exempelvis en tjugokronorssedel delas i två bitar erhålls inte två tior utan endast två värdelösa pappersbitar. Se exempel i videon ovan (10:12).   

d) Homogena - Hur kan det komma sig att en papperslapp där det står 20 dollar skulle vara värd mer än en papperslapp där det står 20 kronor. Båda är ju papperslappar med siffran 20 och värdet borde således inte skilja sig åt. När det gäller guld och silver är värdet i stort sett detsamma oavsett motiv på myntet. Det är vikten som är avgörande för värdet på ädelmetall.

e) Bruksvärde - Ädelmetall har ett metalliskt inneboende bruksvärde som ligger till grund för att ädelmetall även kan användas som pengar. Papper har också ett inneboende värde men värdet är så pass lågt att det inte är lämpligt som pengar då det skulle krävas enorma kvantiteter för större värden. 

Inflation historiskt

Ädelmetall har används som pengar under tusentals år och är den valuta människor oftast väljer som pengar när de själva får välja. 

Det finns en naturlig inflation för ädelmetall i form av att utvinningen av metall ökar. När det bryts mer guld och silver än vad som konsumeras uppstår inflation d.v.s. en ökning i penningmängden. När det konsumeras mer ädelmetall än vad som utvinns uppstår deflation d.v.s. en minskning i penningmängden.

Penningmängden kan dock inflateras onaturligt även med en ädelmetallstandard. I forna tider begärde kungar ofta in ädelmetallpengarna och minskade eller spädde ut ädelmetallinnehållet. Detta kunde göras antingen genom att mynten gjordes mindre eller genom att basmetall adderades till mynten. Kungarna stämplade istället på en nominell siffra och bestämde genom dekret att det mindre eller utspädda myntet skulle vara värt lika mycket som det ursprungliga myntet. Ett finurligt sätt att göra detta på är att behålla diametern på myntet, minska tjockleken till hälften men öka kantupphöjningen. Myntet ser då lika stort ut som tidigare men väger endast hälften.

Greshams lag stipulerar att dålig valuta driver ut bra valuta. Effekten av den minskade mängden ädelmetall i mynten blev att mynten med högt ädelmetallinnehåll hamstrades medan de med lägre ädelmetallinnehåll användes. Vi har flera exempel på detta även i Sverige. Fram till 1942 innehöll enkronor och tvåkronor 80 % silver. Därefter minskades silverinnehållet till 40 % för att sedan tas bort helt 1968. En enkrona i silver från 1968 är i skrivande stund värd ca 20 kronor medan en enkrona från början av 40-talet är värd ca 42 kronor. 

Nuvarande penningsystem

I vårt nuvarande monetära system med fraktionella reserver skapas pengar ur tomma intet i och med bankernas utlåning. Banken behöver endast en bråkdel i reserv för att kunna "låna ut" det mångdubbla. I USA är reservkravet 10 % medan det i Europa styrs av gemensam lagstiftning som kallas för Basel II. I praktiken är reservkravet endast några få procent i Europa. Detta signifieras av att den svenska penningmängden idag endast består av 4,3 % mynt och sedlar medan resten av pengarna är skapade som skuld i och med bankernas utlåning. Ackumulerat verkar bankernas reserver endast bestå av 4,3% av den totala utlångingen. 

I teoretisk mening är inte bankernas krediter pengar men eftersom de jämställs med pengar och cirkulerar som pengar upptas de i den totala penningmängden. Sedlar och mynt kallas i SCB:s statistik för M0 eller monetär bas. Som vi kan se i nedanstående diagram ökar fortsatt penningmängden kraftigt. Ökningen består av ökad utlåning. Penningmängden har de senaste tio åren ökat med ca tio procent per år. Detta samtidigt som den monetära basen knappt ökat alls. Detta medför att bankernas reserver minskar och att sårbarheten blir allt högre.

Begreppet utlåning är gravt missvisande. Inget lånas egentligen ut. Pengarna skapas istället i och med själva utlåningen. Mer lån = mer pengar. Lånet skall därefter återbetalas med ränta. Problemet är att det inte finns några pengar till räntan utan att denna måste skapas genom ytterligare lån. På så vis måste penningmängden växa exponentiellt kontinuerligt för att systemet inte skall kollapsa. 

Dagens inflationen uppkommer således genom att bankerna skapar mer pengar. Pengarna jagar samma mängd befintliga varor vilket i sin tur leder till prisinflation.

Riksbanken kallar ovanstående för finansiell stabilitet.

Prisdeflation

På en fri marknad där människor väljer ädelmetall som pengar är prisdeflation det naturliga tillståndet. Med ädelmetall är penningmängden relativt stabil. Prisdeflation innebär att varor och tjänster blir billigare.

Den naturliga produktionsökning som uppstår vid nya uppfinningar, innovation eller effektivitetsökningar medför att fler varor kan skapas med samma mängd pengar. Detta innebär att priserna sjunker. Med sjunkande priser kan levnadsnivån bibehållas med mindre spenderade pengar vilket leder till att sparandet ökar. Med ökat sparande frigörs kapital som kan återinvesteras i ny företagsverksamhet och på så vis rullar hjulet vidare.

Med stabila pengar uppnår vi en stabil tillväxt i form av att flera varor skapas samtidigt som alla får mer pengar över. Detta kan ske utan de konjunktursvängningar som är typiska för det nuvarande instabila penningsystemet där kapital förväxlas med lån och där räntorna sätts planekonomiskt.

Skrämselpropagandan kring prisdeflation är således helt felaktig eftersom den stora majoriteten av människor på en fri marknad gynnas av prisdeflation. 

Effekten av inflation

Vi fastslog ovan att ju mer pengar som jagar en bestämd mängd varor desto högre priser s.k. prisinflation. Diagrammet nedan visar att det idag krävs 100 kr för att köpa samma mängd varor som för hundra år sedan, 1911, kostade 2 kr och 18 öre. Priserna har femtiodubblats på bara ett sekel. Underlaget för dessa siffror kommer från SCB:s statistik för konsumentprisindex (KPI). KPI är dock missvisande då måttet underskattar prisinflationen p.g.a. bedrägliga metoder. 

Nedanstående diagram visar prisinflationen sedan SCB började mäta år 1831. Prisinflationen var som synes låg under hela 1800-talet. Fram till år 1873 befann sig Sverige på en silverstandard. Därefter övergick vi till den Skandinaviska guldmyntfoten år 1873. År 1931 övergavs guldmyntfoten till förmån för Bretton Woods några år senare. Vid denna tidpunkt började prisinflationen ta fart men med relativa modesta ökningar sett ur dagens perspektiv.

Bretton Woods innebar att den svenska valutan var bunden till USD som i sin tur var inlösenbar i guld. När USA p.g.a. krigen på 60-talet började skapa allt mer pengar blev den fasta växelkursen på USD 35 för 1 oz guld allt mer ifrågasatt. Mängden fiat-valuta ökade samtidigt som mängden guld bestod. När den franska presidenten de Gaulle började lösa in guld i slutet av 60-talet och början av 70-talet beordrade president Nixon 1971 att USA skulle släppa dollarn fri och ställa in betalningarna i guld. Detta är känt som Nixon-chocken.  

Sedan 1971 har det inte funnits någon uppbackning för valutorna utan de flyter istället fritt mot varandra utan någon typ av referensram. Det är tydligt i diagrammet nedan att brytpunkten för exponentiellt ökande inflation var runt 1971. På de 42 år som förlöpt har priset på guld stigit från USD 35 till USD 1500.

Sedan 1981 har inflationen, d.v.s. penningmängdsökningen i Sverige varit ca 6,9 % i genomsnitt. Om detta fortsätter under det kommande seklet kommer det krävas 845 000 kr för att motsvara 1000 kr idag. Detta medan 1 oz guld fortsatt kommer ha motsvarande eller bättre köpkraft. Detta illustreras i nedanstående diagram.

Varför? Vem tjänar på inflationen

Bankerna tjänar givetvis pengar på detta eftersom det är bankerna själva som ger ut pengarna i form av skuld men återkräver dem med ränta. Genom att pengarna återkrävs med ränta kannibaliserar bankerna på hela ekonomin och sitter till slut med en allt större andel av alla tillgångar. 

Staten tjänar på inflationen genom att värdet på statsskulden minskar samtidigt som staten kan beskatta inflationen. Om en tillgång ökar i pris endast p.g.a. inflation och därefter avyttras kräver staten skatt på prisuppgången. Egentligen har det inte skett någon värdeökning eftersom priset inte skulle ökat utan inflationen men detta struntar staten i och kräver skatt ändå. Resultatet blir en ren förlust för den som avyttrar.

Generellt är de största vinnarna de som sitter tidigt i kedjan och kan åtnjuta de nyskapade pengarna först. Detta eftersom de har möjlighet att använda pengarna innan dess att inflationen får effekt i form av högre priser. De kan således öka sin köpkraft.

Vinnarna är finansbolag, banker, centralbanker och regeringar. Förlorare är alla vi vanliga människor som har fasta eller halvfasta inkomster och som tvingas skatta för prisökningar utan att det skett någon värdeökning. 

Inflation innebär en omfördelning av resurser från de sena mottagarna av nyskapade pengar till de tidiga mottagarna. 

Slutsatser

Vårt nuvarande monetära system med fraktionella reserver möjliggör för den korrupta makteliten att omfördela resurser med hjälp av inflation. 

Inflation är stöld.

Budskapet undertecknad önskar framföra är att istället låta människor själv välja vilken typ av pengar de önskar använda. I tusentals år har människor på den fria marknaden valt ädelmetall som pengar.