G&S: Del 58 Svenska myntverket och dess utveckling av "Guld-tian"

Myntverket

Det svenska myntverket har sedan år 2002 inte varit svenskt utan ägts av den finska myntverket. Sedan år 2008 har de svenska mynten präglats i Finland. Detta eftersom det tusenåriga svenska myntverket inte hade någon miljöpolicy som följde Riksbankens uppsatta ISO-standard vid Riksbankens upphandling. Spiken i kistan för det svenska myntverket sattes i början av sommaren 2011 då de finska ägarna beslutade att till fullo lägga ned myntverket. Beslutet påhejades av de lokala politikerna och media eftersom de hellre vill bygga en bussterminal på platsen än upprätthålla den svenska traditionen att sedan år 995 prägla mynt.  

Efter 975 år avskaffades sambandet mellan metallvikt och myntvalör helt i slutet av 1960-talet. Detta sedan mynten gradvis inflaterats och spätts ut från att först innehålla guld, därefter 80 % och 60 % silver och slutligen 40 % silver. På myntverkets hemsida, som fortfarande är vid liv, står att läsa att myntverket är ett företag som präglas av yrkesstolthet och tillverkning av mynt enligt de senaste produktionsmetoderna inom området. 

Att helt lägga ned myntverket i en tid då den korta 40-åriga parentesen med ouppbackad fiat-valuta är på väg mot sitt obönhörliga slut torde vara ogenomtänkt. Även andra svenska metallföretag lägger ned eller minskar sin exponering mot ädelmetall som pengar och investering. Boliden upphörde med sin prägling av 100 g guldtackor och 1 kgs silvertackor för några år sedan. Det råder också brist på affineringsföretag i Sverige där ett antal företag lagts ned under de senaste decennierna. Istället exporterar de svenska gruvproducenterna metall som affineras och präglas utomlands. Med den råvarutradition och kunskap för hela kedjan från prospekering till prägling som finns i Sverige är det olyckligt att inte Sverige går i bräschen och tar position för remonetariseringen av ädelmetall som kommer att följa i finans-, aktie-, obligations- och valutakraschens spår.

Vi har kontaktat såväl myntverket i Eskilstuna som Boliden för att diskutera möjligheten att prägla och saluföra ädelmetall i Sverige. Myntverket har inte bemödat sig svara och Bolidens affärsutvecklingsavdelning är inte intresserad.

Nordiskt guld

"Nordiskt guld" är en basmetallegering som används för eurocentmynten 10 cent, 20 cent, 50 cent samt för svenska 10-kronorsmynt. Legeringen består av 89 % koppar, 5 % aluminium, 5 % zink och 1 % tenn.

Legeringen utvecklades ursprungligen av det svenska myntverket på 1980-talet för att introduceras i den svenska 10-kronan 1991. Legeringen togs fram specifikt för de svenska 10-kronorsmynten där materialkravet var ett guldliknande mynt som skulle vara lättbearbetat och hållbart. Metallegeringen skulle dessutom vara anti-bakteriell och skulle inte heller inte, till skillnad från nickel, kunna framkalla allergiska reaktioner.

Nickelmynt kommer fasas ut som betalningsmedel med motivet att skydda nickelallergiker. Det går dock att misstänka att den egentliga anledningen är en rädsla över att enkronans metallvärde skall överstiga dess nominella värde. När basmetallerna stod som högst år 2007 var enkronans metallvärde över 70 öre. 

Om staten och myntverket istället behållit silver som lagligt betalningsmedel hade inte dessa problem uppkommit då silver är ett naturligt antibiotikum med anti-bakteriellta egenskaper. Uttrycket "född med silversked i mun" var från början ett uttryck för hälsa då de som använde silverbestick upprätthöll sin hälsa bättre genom det intag av silver som följde användningen av besticken.    

Guld

Innan nordiskt guld introducerades för det svenska 10-kronorsmyntet år 1991 hade Sverige varit utan 10-kronorsmynt i 90 år (med undantag av ett minnesmynt). Riktiga guldmynt prälgades mellan år 1873 och 1901. Den riktiga guldtians vikt är 4,48 gram och innehåller 90 % guld. Detta innebär en finvikt på 4,03 gram. Mynten kan hittas i vår tabell över historiska guldmynt.

Att myntverket tog fram ett guldliknande mynt är intressant i detta sammanhang. Från dess att de riktiga guldtiorna slutade präglas år 1901 har guld-tian inflaterats från de ursprungliga 10 kronorna till 1533 kr i skrivande stund. Detta motsvarar 15 230 % inflation på blott 110 år.

Från Riksbankens hemsida: "Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att hålla inflationen låg och stabil."