Rekylerna i guldpriset

Guldpriset har sedan uppgångsfasen började på allvar 2004 rört sig i kraftiga upprörelser, åtföljda av mindre rekyler följda av lugna perioder. Därefter har priset återigen rört sig snabbt uppåt och mönstret har upprepats.

Under dessa lugna faser ges utmärkta möjligheter att ta positioner i guld eller utöka befintliga.

Storleken på rekylerna har varierat och det går att identifiera fyra tydliga rekyler för åren 2006, 2009, 2010 och 2011. De två första var något större, ca 23% 2006 respektive 26% 2009 och höll på i fem respektive sex månader. Rekylerna 2010 och 2011 var betydligt kortare och mindre omfattande med 14 - 17% nedgång och 2 - 3 månaders rekyl. Allt avrundat till hela månader ur månadscharten för guldpriset i svenska kronor per gram.

Längden på rekylerna ser alltså ut att påverka storleken på dessa, vilket kanske inte är så överraskande?

Gröna linjer ovan visar på toppar i uppgångarna och röda linjer på bottnar. Rekylen 2010 var den enda av dessa fyra rekyler som tog ner priset under tidigare topp. Annars har bottnarna varit högre än tidigare toppar.

Guldpriset ser nu ut att återigen inlett en större rörelse uppåt och handlas nu över 380:- SEK per gram på pappersguldmarknaderna, på god väg mot tidigare toppar på knappt 400:- SEK per gram. Varje tidigare uppgångsfas har lett till nya rekordpriser, men det innebär förstås inte att denna uppgång per automatik kommer göra det. Som bekant är historiska mönster inga garantier för framtida utfall.

Samtidigt har inga fundamenta för guld förändrats. Inga kriser har lösts, inga skuldberg har försvunnit. Tvärt om har den monetära expansionen från centralbankerna bara fortsatt, medan det blir allt tydligare att skuldkriserna kommer antingen permanentas eller få ett mycket destruktivt och dramatiskt slut. I vilket fall som helst är fysiska innehav av guld och silver en personlig försäkring mot detta.

Lars Wilderäng