Silver i solceller

I de allra flesta solceller använder man silver för dess egenskaper som det grundämne som har bäst konduktivitet för el av alla grundämnen.

Solcellsproducenterna målar framsidan, och även baksidan av kiselcellerna med rutnät av silver för att fånga in de elektroner som avges när fotonerna träffar kiseln. Utan silvernäten kan man alltså inte fånga upp den producerade elen. Efter själva kiselcellerna är silvret den största råvarukostnaden för solcellsproducenterna, även om sedan solpanelproducenterna även tillför andra råvaror när man monterar ihop solceller till slutprodukten solcellspaneler.

Det har gjorts försök med att använda sämre material, som koppar eller nickel, men istället väljer solcellstillverkarna att försöka optimera och minimera mängden silver som går åt vid solcellsproduktion. Trots detta räknar Silver Institute med att 100 miljoner troy ounce silver kommer gå åt till solcellsproduktion år 2015. Detta kan jämföras med en gruvproduktion på 761 miljoner troy ounce 2011 och ett totalt utbud om dryg 1 000 miljoner troy ounce samma år. Till 2015 kan alltså ca 10% av allt silverutbud gå åt till solceller.

Solceller och solcellspaneler har fallit snabbt i pris, samtidigt som silverpriset stigit de senaste åren. Sammantaget innebär det att solcellstillverkarna gör allt de kan för att minska mängden silver i panelerna. Samtidigt finns det en direkt koppling mellan verkningsgrad och mängden silver och vilken teknik som används för att frigöra elektronerna spelar mindre roll - de måste fångas upp ändå.

Med annalkande energikriser i spåren av kommande brist på olja, gas och även tids nog kol, så finns det alltså ett underliggande fundamentalt tryck efter silver kopplat till energipriserna, men även till det allmäna läget i världskonjunkturen. Solelinstallationer har speciellt i Europa varit statligt finansierade via subventioner, vilket innebär att efterfrågetrycket påverkats av den europeiska skuldkrisen. Samtidigt har priserna på solcellspaneler fallit så mycket att det än idag är billigare att installera nya solcellspaneler utan subventioner, än vad det var med subventioner för några år sedan.

Man ska inte heller underskatta att solcellsinstallationerna slits. Visserligen kan man låta dem sitta uppe betydligt längre än officiell livslängd på 20 - 25 år, men med allt lägre verkningsgrad. Och liksom för vindkraften kommer en punkt där stora delar av produktionskapaciteten kommer gå åt till att byta ut befintliga paneler. För solcellspaneler ligger detta fortfarande närmare 2030 än idag. Samtidigt kommer återvinning av silvret från paneler bli en stor industri.

En annan variant av solenergi är att använda koncenterad solkraft, som via speglar riktas in mot en kraftgenerator. Även här använder man med fördel silver, som alltså inte bara leder ström bäst, utan också reflekterar ljus bäst bland alla grundämnen. Dock används ofta aluminium i speglar, så här finns ett mer etablerat alternativ.

En fortsatt utbyggnad av solenergi kommer oavsett gynna silverpriset. Genom att visa på att man kan effektivisera bruket av silver i solcellerna, så visar industrin också att de inte har för avsikt att sluta använda silver.