Har Riksbanken tappat miljarder?

Har Riksbanken tappat miljarder eller är det Svd som har "tappat det"?

I denna artikel hävdar man att Riksbanken "tappat" enorma summor pengar på värdeminskningen av deras guldreserv. Och visst har guldet gått ner i papperskronor mätt, men är det verkligen rättvist att säga att Riksbanken har förlorat 5,7 miljarder? Sanningen är den att de inte förlorat mer än att priset har gått ner på en fiktiv pappersmarknad som inte styrs av varken tillgång eller efterfrågan. Det medierna och även Riksbanken snarare borde fråga sig är vart guldet befinner sig? Finns det i Sverige i säkert förvar, eller är det i London vi hittar svenskarnas guld? Frågar man Sophie Degenne, chef för Riksbankens avdelning för kapitalförvaltning, så säger hon att det mesta inte förvaras i Sverige. En liten del är placerad i Sverige och det inventeras av Riksrevisionen och Riksbanken själv. Den utländska reserven inventerar de inte för att det "inte behövs". Det gör de utländska centralbankerna som guldet förvaras hos och sedan får Riksbanken ett kontoutdrag. På frågan om vi verkligen kan vara säkra på om allt guld existerar  - om det finns hos de utländska centralbankerna - svarar Sophie Degenne: "Det finns inget skäl att tro att det inte finns där. Det är ungefär som att fråga om man har pengar på banken"

För den som vet det minsta om hur banksystemet fungerar så är naturligtvis uttalandet skrattretande. Sanningen är att det våra kontoutdrag visar endast är en fordran på en underliggande tillgång - kontanter - som det inte finns i närheten av tillräckligt stor tillgång av för att kunna täcka alla fordringar. Frågan är: Är det samma sak med det guld som vår egen centralbank förvarar hos andra centralbanker?

Att hålla en guldreserv i form av ett kvitto eller "kontoutdrag" är naturligtvis vansinne. En guldreserv bör hållas inom landet för att stärka valutareserven eller vid tillfälle av krig. Inte som en pappersfordran. Tyskland, som också haft det tveksamma omdömet att förvara sin guldreserv i USA, begärde nyligen att få den hemlevererad. Men det var inte så lätt som man kan tro. Leverans till dörren tar tydligen 7 år. Maken till dålig service får man nog leta efter. Hur skulle det kännas om du fick beskedet från din bank att du får vänta 7 år på att få ut dina pengar? Du kanske skulle undra vad det är som tar 7 år? Sanningen kan vara den att det inte finns tillräckligt med guld utan att man först måste ordna fram nytt, innan leverans kan ske. I skuggan av detta faktum känns det underligt att Riksbanken accepterar ett kvitto istället för en inventering gjord av dess egna representanter. Med tanke på det som nyligen hänt på till exempel Cypern, där vissa kunder inte kunde få ut några pengar på över en vecka, och där man ville straffbeskatta spararna, så känns jämförelsen med bankontot underligt.

Guldet är en värdestabil tillgång som en centralbank normalt sett håller för att stabilisera ett lands valuta. I tider av krig och konflikt är även guld en tillgång som kan vara värdefull då den går att använda för handel av viktiga resurser som t.ex. olja. Det kan även röra sig om att ha en monetär resurs som kan fungera som betalning om man som land blir utsatt för ekonomiska sanktioner. Ett exempel på detta är det som skett i Iran, nämligen att man har blivit utsparkad ur banksystemets internationella clearingsystem SWIFT. Därför tar man istället emot betalningar för olja och gas - i guld. 

Det enda som är värt sin vikt i guld är guld. Det är därför underligt att man som i Svds artikel utrycker oro över att guldet har tappat i pris mätt i fiat-valuta (som inte ens finns på bankkontot). Man bör nog istället oroa sig över var det fysiska guldet finns, göra en oberoende inventering, och om nu guldet finns, begära hemleverans illa kvickt.

Tillägg: För den som frågar sig om man kan lita på etablerade mediers analys av guldet kan det vara intressant att läsa denna artikel från tidningen Affärsvärlden, publicerad 1999, där man helt enkelt uppmanar den som har en guldtacka att sälja den. Rakt av.