Vad händer med dina pensionspengar?
Pensionssystemet är för många en blind fläck. Som ung bryr man sig sällan om något som ska hända när man är 65 år gammal, då det känns allt för avlägset. Dessutom är det väldigt få som förstår hur pensionssystemet med alla dess delar funkar. Det är allt för omständligt för gemene man att sätta sig in i.
En som har gjort ett väldigt bra jobb med att förklara hur pensionsystemet i Sverige funkar är Hans Palmstierna. Palmstierna är skribent på bland annat Mises.se, Newsmill.se och på sin egen blogg Save Capitalism.
Palmstierna beskriver bland annat det demografiska problemet. När den allmänna pensionen infördes var medellivslängden långt under vad den är idag och många dog bara några år efter att pensionen hade börjat komma in. En betydande del dog till och med flera år innan.
Allmän pension infördes i Sverige 1913 för de som var över 67 års ålder, men det var knappt på nivåer som erbjöd en skälig levnadsstandard. Allmänna tilläggspensionen infördes 1960, mitt under de svenska rekordåren. Tack vare att Sveriges industrier och infrastruktur var intakt växte ekonomin rekordartat. Men tillväxten skulle dock inte forsätta för evigt och ATP-pensionen var inte anpassad för förändringar i ekonomi och demografi. När 90-talskrisen slog till var man tvungen att minska pensionsutbetalningarna. Pengarna togs istället till att täppa till hålen i svensk ekonomi.
Stater är tyvärr ganska skrupelfria när det gäller att konfiskera medborgarnas pensionspengar. Vissa stater är dock mer skrupelfria än andra. Polen tog här om veckan konfiskationen till en ny nivå när man konfiskerade tillgångar från privata pensionsbolag för att minska statsskulden.
Tanken med det nya svenska pensionsystemet som ritades upp 1994 var att det skulle följa den ekonomiska och demografiska utveckligen i samhället på ett bättre sätt. Systemet består i enkla drag av inkomstpension, premiepension och garantipension. Sedan kan man bryta ner det i lite större detaljer som Palmstierna gör ovan.
ca. 13 min in i klippet talar Palmstierna även om hur svårt det är att för den oinsatte välja rätt i PPM-djungeln. De flesta orkar med all rätt inte bry sig och läggger sig i den så kallade "PPM-sofffan" varpå pengarna hamnar i den högriskabla 7:e AP-fonden.
Citat från pensionsmyndigheten.se:
"Sjunde Ap-fonden använder sig av så kallade derivat för att höja risknivån i aktieandelen. Risknivån i AP7 Såfa är (för sparare upp till 55 år) på så sätt 1,5 gånger högre än i en vanlig globalfond."
Detta innebär alltså att om det går bra så blir avkastningen 1,5 gånger. Det går "1,5 gånger bra", med andra ord. Men samma sak gäller på vägen ner, det vill säga att om det går dåligt kommer det gå "1,5 gånger dåligt".
En bra affär för spelarna på börskasinot, men en dålig affär för dig.
Det man måste förstå när det gäller pensionssystemet är att det bygger på löften om framtida utbetalningar. Pengar finns alltså inte avsatta på något "konto" och löftena kan när som helst brytas.
De flesta vill inte spela med sina pensionspengar på någon börs lika lite som de vill satsa sina pengar på ett kasino. Ett sparande i guld och silver kan inte spelas eller inflateras bort på det vis som papperstillgångar kan.
Kommentarer
Logga in för att kommentera.