Allt tyder på att stödköpen kommer fortsätta länge
USA:s stödköp av bland annat statsobligationer inledes i september 2008 och har nu löpt på mer eller mindre oavbrutet sedan dess. Pengarna som man köper dessa statspapper för skapas ur tomma intet av centralbanken Federal Reserve. Köpen löper i dagsläget på i en takt av 85 miljarder dollar i månaden. Feds ordförande Ben Bernanke meddelade i slutet av förra veckan att man kommer att avakta med att dra ned stödköpen av statsobligationer och att nuvarande nollräntepolitik kommer att fortsätta.
Behovet av att fortsätta stimulanserna för att upprätthålla status quo är uppenbart. När Bernanke tidigare i år uttalade sig om att Fed övervägde att dra ner på stimulanserna reagerade marknaderna negativt och börsen föll med ett par procentenheter. Man blir förstås inte per automatik rikare bara för att börsen stiger. Att trycka pengar ur tomma intet och sedan spendera dem ut på marknaden torde förr eller senare leda till inflation. Många pekar på att man inte har upplevt någon hög inflation och man pekar då oftast på den generella prisnivån och den korg av varor man använder sig av för att beräkna konsumentprisindex i USA. Förutom att konsumentprisindex fastslås med metoder som är minst sagt tveksamma så är det inte alltid så att inflationen letar sig in alla varor och tjänster samtidigt. Man får oftats inflation i tillgångspriser först. Priserna på bostäder och kapitalvaror skenar då iväg vilket har skett sedan stimulanserna påbörjades i slutet av 2008. Försäljningen av bostäder i USA ligger nu på rekordnivåer. Det är dock precis detta man vill uppnå då man är livrädd för att huspriserna skall börja falla och därmed dra med sig kreditmarknaden och med den resten av ekonomin.
Jeffery Lacker, chef över Federal Reserves avdelning i Richmond, sa häromdagen att han var förvånad över att stödköpen fortsätter och att han var emot det. Han påpekade dock att han är i minoritet i sin åsikt och att de flesta i FOMC anser att stödköpen bör fortsätta.
Vissa anser till och med att dagens nollränta och tryckande av 85 nya miljarder i månaden inte räcker. Narayana Kocherlakota som är Fed-chef i Minneapolis tror att stimulanserna kan behöva öka ännu mer. Han menar att man måste göra vad som än krävs för att hålla ekonomin under vingarna. Gupp i vägen tillåts inte. Kocherlakota går till och med så långt som att säga att stimulanserna och nollräntepolitiken bör fortsätta, eller till och med öka, oavsett om inflationen på sikt kommer överstiga Feds inflationsmål på 2% och oavsett om tillgångspriser skulle nå ”ovanligt höga nivåer”.
Den eviga frågan är förstås som alltid hur hög inflationen egentligen är? Kan man lita på den amerikanska regeringens rapporter om inflationen. Uppnås inflationsmålet eller överskrids det? Kevin Phillips sa i en artikel i Harper's Magazine från 2008 följande: “Ever since the 1960s, Washington has gulled its citizens and creditors by debasing official statistics, the vital instruments with which the vigor and muscle of the American economy are measured?”
Det Phillips pekar på är det sluttande plan som har pågått sedan 60-talet och in i våra dagar. Kennedy justerade måtten så att arbetslöshetsstatistiken skulle se bättre ut. Nixon suddade bort mat och bränsle från inflationsstatistiken, osv. Idag sitter vi med Bill Clinton's inflationsstatistiska trassel i knät. Clinton tillsatte det som kallas "The Boskin commission". Denna kommission tog fram ett nytt sätt att mäta inflation genom de metoder som på engelska kallas: "Substitution", "weighting" och "hedonics".
"Substitution" (på svenska ersättning) innebär att om något stiger i pris för mycket tar man helt enkelt bort denna vara från den korg av varor som inflationen mäts mot.. Om till exempel priset på lax stiger för mycket kanske man ersätter det med korv. Enligt Bureau of Labor Statistics steg priset på mat i USA med 4.1 procent mellan 2007 och 2008. En ansenlig ökning alltså. Men om vi kollar på den statistik som amerikanska Farm Bureau sammanställer så steg priset från 2007 till 2008 med hela 11,3 procent! Farm Bureau's data över prisökningen på mat sker genom att mäta exakt samma korg med varor från det ena året till det andra. Vilkas statistik tror du stämmer? Såvida inte amerikanska medborgare ändrade sina shoppingvanor drastiskt från det ena året till det andra torde Farm Bureau's statistik stämma bäst. En ökning med 11.3% från det ena året till det andra i en varugrupp som är så pass essentiell som mat är helt klart anmärkningsvärt.
"Weighting" innebär att man väger betydelsen av olika varor mot varandra. Om någon vara skulle bli allt för dyr antar man att folk helt enkelt slutar köpa den varan, eller åtminstone minskar användandet av den. Därför "viktas" denna varan lägre. I USA står sjukvård för 17% av den totala ekonomin men den "viktas" bara som 6% av KPI-korgen. KPI står för konsumentprisindex. Ökande sjukvårdskostnader kommer därmed ha mindre påverkan på inflationsstatistiken eftersom de har "viktats ner".
"Hedonics" innebär att man räknar produktförbättringar som en prisminskning. Om en TV ena året kostar 400 dollar och året därpå fortfarande kostar 400 dollar 
Med dessa metoder kan man alltså lura både sina egna medborgare och utländska kreditgivare att landet USA har en stabil valuta med låg inflation. Hokus, pokus, filiokus.
Men hur hög är inflationen egentligen då? John Williams som driver sajten Shadowstats.com sammanställer data på ett liknande sätt som man gjorde innan tidigt 1980-tal. Hans data pekar på att inflationen just nu ligger på närmare 10% per år vilket vi kan se här till höger. Den blå linjen mostvarar inflationen idag beräknad med det tidiga 1980-talets metoder, den röda är dagens officiella statistik.
Att trycka pengar skapar onekligen inflation och Federal Reserve's kvantitativa lättnader är inget undantag. Förmodligen kommer vi att få se mer pengatryckande, det vill säga fler stödköp och mer nollräntepolitik. Jeffery Lacker's inställning att stödköpen bör minska snarast är som han själv påpekar en minoritetsåsikt. Betydligt fler vill gå den enkla vägen och forsätta trycka på print-knappen, så som Minneapolis Fed-chef.
Federal Reserve är världens största och mäktigaste centralbank och hur de som styr den handlar påverkar i slutändan oss alla. Om siktet är inställt på att trycka mer pengar kommer sannolikt det blå sträcket i grafen ovan att fortsätta uppåt. Frågan är bara hur högt?
Med vänlig hälsning
Gustav Andersson
Liberty Silver AB
Kommentarer
Logga in för att kommentera.