Sparande eller investering?

Vissa anser att svenskarnas sparande är på tok för lågt, andra att det är för högt och vissa anser att det sparas på fel sätt. Exempelvis skrev Privata Affärers Per Hammarlund hösten 2012 att svenskarnas sparande "förskräcker", inte därför att det är för lågt, utan för att man sparar fel. De siffror Hammarlund pekar på gör gällande att svenskarna har petat in nästan 1200 miljarder på bankontot där man som bekant får tämligen dålig ränta. Hammarlund säger sig dock mellan raderna ha förståelse för att många känner sig brända på börsen sedan IT-bubblor, finanskriser och skuldkriser avlöst varandra under 2000-talets första årtionde.

Men han menar att det ändå finns flera faktorer som talar för att aktier kan leverera "god avkastning till en rimlig risk". Exakt vad det är för faktorer nämns inte utan istället uppmanas läsaren att ta till sig av den amerikanska miljardären Warren Buffets råd som sammanfattningsvis går ut på att "vara långsiktig, ha tålamod samt lära sig tänka självständigt." Artikeln påpekar också att det är viktigt att skaffa sig "tillräckliga kunskaper".

Här gäller det förstås att skilja mellan sparande och investeringar. Hur man definierar de två olika begreppen kan skilja sig åt och gränsen mellan de båda kan ibland vara diffus. Men en investering medför oftast en större möjlighet till avkastning än vad ett sparande gör. Samtidigt så är oftast den medföljande risken mycket högre.

Sparande definieras oftast som en placering med låg risk och hög likviditet. Pengar uppfyller dessa kriterier. 

Utefter ovanstående kriterier är dagens syn på sparande oftast skevt. I dagens ledare kan vi läsa om SEB:s senaste sparbarometer som visar att svenskarna aldrig förut varit rikare än vad de är idag. Men den ökade rikedomen bygger på kraftigt ökande priser på boende som in sin tur bygger på ökande skulder. Platsar detta i en "sparbarometer"?

Att svenskarna trots allt har börjat pytsa in allt mer av sina tillgångar på bankkontot är kanske bara en naturlig del av flykten ner i den upp-och-nedvända likviditetspyramiden känd som "Exters Pyramid". 

Allt eftersom finansmarknadens överbelånade bubbelekonomi med extremt mycket hävstång kollapsade hösten 2008 har regeringar och centralbanker hållit igång ekonomin med livsuppehållande pengainjektioner. Men trots detta har värden flytt nedåt i pyramiden, från bolåneuppbackade säkerheter och olika derivat, till aktier och statspapper. Nästa stag är helt enkelt att sätta pengarna på ett vanligt bankkonto, vilket alltså allt fler verkar ha börjat göra.

Nästa steg är fysiska kontanter och därefter guld.

Vi har dock åtskilliga gånger sett vad som kan hända med ens pengar på bankkontot. Pengar på banken är endast en fordran på kontanter. Det är löfte banken givit dig om utbetalning men skulle alla vilja få sitt löfte infriat samtidigt kan banken omöjligt betala alla fordringar. Vi såg senast i höstas hur cypriotiska bankkunder köade i timmar för att endast bli avvisade.

I sådana situationer är den som har tillgång till fysiskt guld och silver mer välbesutten än de flesta.

Guld och silver är den ultimata likviditeten och säkerheten och där med den ultimata formen av sparande.