Riksbanken orolig för låga priser!

Precis som många hade väntat sig sänkte Riksbanken sin styrränta med 0.25% enheter ner till 0,75%. Styrräntan eller reporäntan är räntan som banker lånar till eller får betalt i när de placerar pengar i Sveriges Riksbank. Dock kräver Riksbanken in olika värdepapper som säkerheter, till exempel bostadsobligationer. 

Sänkningen sägs bero på att man anser att inflationen har varit oväntat låg. I Riksbankens uppdrag ligger i att fokusera på en låg och stabil inflation. Inflationsmålet ligger på 2%. Man kanske kunde tycka att vi borde ha ett nollinflationsmål eller rent av negativ inflation? Detta skulle leda till generellt lägre priser över hela brädet.

Men i Riksbankens värld är inflation något bra. Priserna måste generellt upp så att den eviga tillväxten kan fortskrida obehindrat. Några gupp i vägen tillåts inte. Deflation anses vara katastrofalt eftersom värdet på pengar då ökar. Ökar värdet på pengar kommer ingen att handla utan alla kommer bara spara. Hemska tanke säger Riksbanken.

Men som bekant har vi inom ett antal varugrupper haft kraftig inflation i många år. Ett givet exempel på detta är hemelektronik och då främst datorer och mobiltelefoner. Datorer har fallit kraftigt i pris sedan början av 90-talet samtidigt som de blivit oändligt mycket snabbare. Trots detta köper folk nya datorer och mobiler som aldrig förr, trots att de blir omoderna och långsamma innan köparen hunnit bära hem dem från affären.

Bland annat pekar Riksbanken i sitt pressmeddelande på att tjänstepriserna har ökat oväntat lite de senaste månaderna. Det är alltså enligt Riksbanken dåligt att något inte har stigit i pris. Detta ska stävjas med att pressa ner räntan ännu mer. Som vi tidigare påtalat gynnar detta konsumenter och låntagare medan det missgynnar sparare.

Inflation behöver precis som deflation inte visa sig i alla tillgångsklasser samtidigt. De senaste årens lågräntepolitik är per definition inflationär då banker skapar nya pengar när de ger ut ett lån. De låga räntorna har gjort att många valt att låna till just sin bostad. Det är alltså villor och bostadsrätter som de nya pengarna har gått in i och därmed har vi sett inflation i den tillgångsklassen. 

Förr eller senare måste dock räntan upp. Den kan omöjligt ligga kvar på dagens låga nivåer för evigt och när den väl börjar stiga kommer den sannolikt stiga ganska kraftigt, kanske två till tre gånger från dagens nivå. Hur många svenskar har råd med detta?