Skattebetalarna upprätthåller förtroendet för dagens banksystem

De svenska storbankerna - SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea - förväntas i år göra en sammanlagd vinst på 105 miljarder kronor. Det är sannerligen inga småpotatis utan bankerna smörjer kråset väl på de krediter de skapar och pumpar in i framför allt bolånemarknaden. Pengar skapas i dagens penningsystem mestadels bland privata banker genom utlåning och den riktiga gränsen för hur mycket pengar som kan skapas ligger egentligen i folks benägenhet att ta på sig ytterligare skuld. Denna benägenhet styrs av en massa faktorer, som t.ex. hur ekonomin mår i stort, hur folks löner utvecklar sig, men också hur ränteläget är. Det är just vid räntan som Riksbanken kommer in. 

I dagens ekonomiska system är nämligen räntan centraliserad och det råder inte fullt ut någon marknadsränta. Hade det gjort det hade räntan aldrig kunnat vara noll. Nu är förvisso inte räntan noll för den som på banken vill låna för att köpa en pytteliten jättedyr lägenhet, men reporäntan hos Riksbanken är sedan igår, tisdagen den 28 oktober 2014, noll procent. Detta gör det billigare för bankerna att låna upp pengar i Riksbanken. 

Det är även just bolånen som står för en av de största delarna av penningmängden (pengar är idag lika med krediter) och det är här bankerna tjänar som mest pengar. Pär Boman VD för Handelsbanken klargjorde nyligen att de gångna 9 månaderna är “de bästa i Handelsbankens historia”.

Bankernas penningskapande, genom vilket bubblor i t.ex. bostäder pumpas upp, är inte riksfritt och för att minska riskerna och upprätthålla det förtroende (illusionen som dagens bank- och penningsystem bygger på) anses det behövas stödåtgärder från staten. Ett exempel på ett sådant stöd är den av Riksgälden förvaltade insättningsgarantin där ett antal miljarder skall agera säkerhet för flera tusen miljarder i form av insättningar på Sveriges banker. Sedan 2008 finns det även en stabilitetsfond som dåvarande regering skapade direkt efter den akuta finanskrisen och tanken var att skattebetalarna inte skulle behöva bekosta fonden - det skulle bankerna göra. Men som SvD:s Andreas Cervenka så eminent räknat ut har bankerna bara stått för ca. 30% av de 49 miljarder som Riksgäldens stabilitetsfond innehåller. En stat eller regering har ju i sig inga pengar utan finansierar all verksamhet genom att driva in skatt från medborgarna. Det mesta av fonden har staten och således du och jag, kära skattebetalare, finansierat. 

34 miljarder av 49 miljarder kommer alltså på ett eller annat sätt från staten och således i förlängningen från medborgarna. Bankernas vinstnivåer på sammanlagt 105 miljarder kronor pekar mot att bankerna torde kunna hålla sig själva över vattenytan och hålla sig så pass väl kapitaliserade att de inte behöver understöd från skattebetalarna för att inge förtroende. Rädslan för misstanke om en kraftigt underkapitaliserad bank som kanske inte kommer att kunna betala ut insatta pengar till sina kunder torde vara tillräcklig för att få bankerna att hålla sig i skinnet.

Varför ska du som skattebetalare tvingas betala för banksystemets förtroende?

Med vänlig hälsning
Gustav Andersson
Liberty Silver AB