Kina köper köper olja och guld när priserna är låga

Att Kina håller på att segla upp som stormakt är något som vi skrivit om här på Liberty Silver flera gånger tidigare. Kina gick i början av oktober om USA som världens största ekonomi. Detta enligt IMF som väljer att räkna i köpkraftsjusterad BNP. Detta tillskillnad från att räkna i nominell BNP. Räknar man i nominell BNP så går Kina om USA först om några år. Redan för fyra år sedan blev Kina världens största exportör. 

IMF har räknat om BNP till verklig köpkraft i Kina respektive USA. I Kina är priserna låga jämfört med USA vilket innebär att Kina får ett lyft i förhållande. Kinas seglar nu upp som en verklig stormakt både ekonomiskt och politiskt medan USA kämpar för att hålla sig på toppen av den globala dominansen.

Kina är även genom sina köp av amerikanska statsobligationer en av USA:s största långivare. De äger i runda slängar 1200 miljarder dollar i form av amerikanska statspapper. Mycket tyder på att USA någon gång i framtiden kan få stiga ner från tronen som världens supermakt nummer ett och lämna över den till Kina. Dagarna för dollarn som världens reservvaluta ser ut att vara räknade och den kinesiska yuanen ser ut att kunna ta över inom överskådlig framtid. USA har allt mer gått från att vara en kreditgivarnation till att vara en skuldnation där produktion och investeringar har fått ge vika för konsumtion och skuld. Den Kinesiska ekonmin har däremot varit ett självspelande piano de senaste åren då man under det senaste decenniet haft en enorm tillväxt. Produktion och sparande har varit melodin för den Kinesiska ekonomin. 

En stor del av det kineserna producerar kommer från USA och Kina är således beroende av att det finns köpkraft hos de amerikanska konsumenterna. Skulle denna köpkraft urholkas genom t.ex. en kollaps av den enormt skuldsatta amerikanska dollarn skulle även Kina få lida. Därför kan Kina inte bara dumpa sina amerikanska statsobligationer på marknaden. Däremot vill Kineserna gärna “hedga” mot en eventuell dollarkollaps som skulle göra att alla tillgångar som prissätts i dollar förlorar i värde - även Kinas amerikanska statspapper. Bland annat därför köper nu den kinesiska staten stora mängder guld och mycket pekar på att kinas officiella siffror över en guldreserv på runt 1000 ton inte stämmer. Sannolikt har de i dagsläget 3000 ton eller mer, men ingen vet riktigt.

Den Kinesiska befolkning köper även stora mängder guld. Förra året köpte de nästan 2200 ton och i hittills i år ligger siffran på över 1500 ton.

Sedan de senaste månadernas stora prisfall på oljemarknaderna, vilket har tryckt ned priset till strax över 80 USD per fat, passar nu Kina på att bunkra upp av det svarta guldet som ännu så länge är en nyckelresurs för alla livskraftiga ekonomier. Bloomberg rapporterade under gårdagen att China National United Oil Co., som är en del av landets största energibolag, nyligen köpt den största enskilda andelen olja någonsin genom en singaporeansk prisplattform. Mer än 40 laster motsvarande 21 miljoner fat skall ha omfattats av inköpet. Det spekuleras i att detta används för att fylla upp Kinas strategiska oljereserv.

Enligt Kinas största raffinaderi, China Petrochemical Corp, planerar landet att innan 2020 bygga en strategisk reserv som motsvarar 100 dagars inhemsk konsumtion.

Kina bygger alltså upp sina lager av både guld och olja under en tid då priserna är lägre än på många år. Guldets prisnedgång under de senate åren kan te sig underlig likväl som en kollaps i oljepriset är förvånande, men just nu finns det av olika anledningar ett överskott i tillgången av olja som beror på en kombination av ökande tillgång från bland annat USA såväl som minskande efterfrågan från vissa sektorer. Men vi vet samtidigt att det inte tillkommer mer olja under marken och att tillgången därmed är begränsad. Att ha kontroll över världens viktigast energiresurs - olja - samtidigt som man har den största reserven av en monetär skuldfri ädelmetall som guld är förstås ett strategiskt…tja…guldläge. 

Kina köper taktiskt upp oljefält och bolag världen över, till och med i USA och Kannada, och kinesiska investerare är även ute efter guldbolag i länder som Kanada, Västafrika, Ghana, Australien m.fl.

Allt detta är förstås strategiskt viktigt inte bara för Kina utan hela den asiatiska regionen då man säkrar oljetillgångar som sedan kan bindas upp i bilaterala avtal de asiatiska länderna emellan. Den olja som är tillgänglig att importera för OECD- och EU-länder har minskat kraftigt sedan det man kallar “peak oil exports” inträffade runt 2005. 

Den globala oljeproduktionen har inte toppat ännu och det är oklart när detta kommer ske. Men europeiska länder som Sverige riskerar att stå utan denna viktiga energiresurs i framtiden när det mesta av oljeproduktionen, och försäljningen av denna, är uppbunden till Asien.

Med vänlig hälsning
Gustav Andersson
Liberty Silver AB