Komplexa system kollapsar under sin egen tyngd medans "barbariska reliker" överlever

Flertalet gånger tidigare har vi här på Liberty Silver skrivit om de allt mer vanligt förekommande krascher som våra allt mer komplexa it-system drabbas av. Trots bankernas it-haverier satsar de hundratals miljarder på olika it-satsningar. 

Bland annat rapporterades nyligen om Nordeas it-fiasko som gjort att banken tvingats till nedskrivningar på över 3 miljarder kronor. Bankerna är, precis som SvD:s Anderas Cervenka skriver, i verkligheten inget annat än enorma it-projekt. SEB har tidigare också fått göra nedskrivningar p.g.a it-fiaskon.

De allt mer avancerade betalströmmarna som tvingas fram allt eftersom kunderna vänjer sig vid snabba elektroniska mobila banktjänster skapar system som är allt mer komplexa. Bankerna kommer att öka investeringar inom IT med 30-35% inom de kommande 4-5 åren. Kostnader för detta kommer förstås att lämpas över på kunderna genom avgifter på tjänster eller räntor på bolån. 

När it-systemen kollapsar blir det ofta jobbigt. Inte sällan jättejobbigt. Situationer som förr krävde bankkollaps, naturkatastrof eller världskrig för att uppstå kan nu skapas på grund av en kabelbrand eller en misslyckad mjukvaruuppgradering. Det sistnämnda hände för ca. 2 år sedan då Royal Bank of Scotland skulle uppgradera ett av sina system. Systemet svalde dock inte uppgraderingen utan tjurade till det genom att stänga ner total. På bara några dagar samlades 100 miljoner ogenomförbara transaktioner på hög hos RBS och dessa dotterbanker.

Total påverkades 6.5 miljoner kunder varav 4.7 miljoner av dessa var privatpersoner. Myndigheternas utredning av denna digitala härdsmälta visar att många av bankernas it-system är uppemot 30 år gamla och ovanpå dessa har nya system klistrats på tills dess att systemet kollapsade under tyngden av sin egen komplexitet.

Detta hände trots att RBS, där staten är majoritetsägare, lägger ca. 20 miljarder kronor varje år på IT. 

Det är lagen om avtagande avkastning som spelar in. Vi får det inte nödvändigtvis bättre för att vi inför allt mer avancerade och komplexa system. Snarare får vi lägga mer och mer energi för att springa fortare och fortare och ändock står vi kvar på samma ställe.

Intressant nog kan vi notera att en av Sveriges största ekonomibloggare, Cornucopia, så sent som idag upplevde ett mindre it-haveri där hans internetuppkoppling försvann under en längre stund. Konsekvenserna blev dock större än att Lars Wilderäng, som författar bloggen, inte kunde surfa på internet. I samhället där han bor kunde man inte tanka med kort på automatstationen och sedelinmatningen hade man tagit bort. In- och utlämning på posten fungerade inte heller. Den som inte hade kontanter kunde heller inte handla i den lokala mataffären.  

Komplexitet är det som bank- och centralbankseliten lever på. Man vill gärna framställa pengar och finans som så avancerat att man som lekman aldrig kan förstå sig på det. Man vill få folk att tro att eftersom de inte förstår systemen och teorierna bakom dem är det bäst att överlåta det till experter “som kan”. Tillgångarna skall hållas inom banksystemet och anonyma tillgångar som kontanter eller ädelmetaller skall helst inte få finnas.

Sanningen är att kontanta medel - så som guld- och silvermynt - är den enklaste formen av sparande och pengar. Bank- och centralbankseliten gillar inte enkelhet för enkelhet höljer inte sanningen om sparande, pengar och ekonomi i ett dunkel på det sätt de vill.

Det är därför tillgångar som guld och silver kallas för “barbariska reliker” medan tillgångar inlåsta i det allt mer komplexa banksystemet kallas för “säkra, bra, hygieniska”, o.s.v.  

Alla system som inte gynnar detta system kritiseras, som i fallet med Citibanks rapport som släpptes dagarna innan omröstningen i Schweiz. 

Nedan från ledaren publicerad förra fredagen 28/11-2014.

"1999 backade den Schweiziska centralbanken upp sina reserver med 43% guld. 2009 var denna siffra nere på 18% och 2014 är det nere på endast 7%. Under samma period har många av världens mest kända centralbanker expanderat sina balansräkningar i förhållande till BNP ordentligt. Den Schweiziska centralbanken SNB är inget undantag då deras balansräkning nu motsvarar 90% av Schweiz BNP.

Senaste opinionsmätningen visar att endast 38% kommer att rösta ja i valet på söndag om huruvida Schweiz skall backa upp sina reserver med 20% guld. Den Schweiziska central banken SNB är själva motståndare då det kraftigt skulle begränsa deras möjligheter att centralstyra penningpolitiken.

Starka krafter verkar för att förslaget inte skall gå igenom och i en rapport som Citibanks analytiker släppte för bara några dagar sedan sprids rena lögner om både guld och bitcoin. Rapporten bär namnet “Gold: six thousand year-old bubble”. 

Sanningen är förstås att guld har varit pengar i 6000 år och att fiat pengar har en 100% fail-rate och en medellivslängd på 27 år."

Med vänlig hälsning
Gustav Andersson
Liberty Silver AB