Låt oss säga att vi har ett inflationsmål om 2% (nu snackar man om 4%).
Förstår inte riktigt problematiken. Är det inte bara att trycka 2% nya sedlar och sätta dem i omlopp.

Har hört att förr så fick man högre verkan på landets ekonomi. Tex innan satte man in 1000kr i systemet så ökade ekonomin med ca 1000kr. Men att detta har gått ner. I sådana fall är det väll bara att trycka 10% för att nå inflationsmål om 2%.

Med dessa pengar kan vi väll bygga ut infrastruktur sänka skatter mm.

Tänker jag fel?

Det är helt riktigt att ny valuta inte längre gör lika stor skillnad. Vi är nära den punkten där valutorna imploderar. Vi är nära skuldmättnad. Men härskarna finner på råd för att hålla slaveriet igång.
Inflation kan vara antingen ökad mängd valuta eller en ökad allmän prisnivå. Alltså helt olika saker. Förvirrande! Det är också meningen att det ska vara snårigt. Finansparasiterna vill inte att slavarna ska blanda sig i hur de styr och ställer.
Just nu har vi stagflation i den bemärkelsen att saker som är lätta att blåsa upp artificiellt börsen fastighetspriser osv dessa tillgångar ökar i pris. Annat blir billigare. Tex Kina gör sig av med överproduktion och vi importerar billigt. Vår egen industri försvinner.
Centralbanksinterventionerna trappas upp. De köper upp tillgångar för att blåsa mer luft i bubblorna.

Sverige byter ut industrijobben och vi imoprterar arbetslöshet. Vi tar in outbildade personer som ska ha bidrag resten av sina liv. Den som talar om traditioner och kultur måste tryckas ned i skorna.

Krig- och flykting- eländet leder till ökad skuldsättning och det håller igång pyramidspelet en stund till.
Vi har en oerhörd inflation. Den ökade skuldsättningen innebär även att valutamängden ökar.
Förr eller senare kommer valutan att cirkulera i ekonomin och då ökar priserna.
Så småningom kommer skuldsättning troligen leda till fallande förtroende för vår valuta. Då får vi hyperinflation. Då blir vår valuta värdelös ganska fort.

Inflation är ett av det enklaste och svåraste/ luddiga begreppen som finns inom ekonomin. Så jag förstår din fundering.
Det finns mycket att skriva om detta men jag håller mig kortfattat och berättar min förståelse om detta. Det finns många teorier där main stream ekonomer har en väldigt suddig bild.

För det första är det bra att skilja på prisinflation (inflation på priser hos varor) och penninginflation (inkl. inflation av monetär bas)

Prisinflation: KPI har du säkert hört talas om, detta är ett statligt mått på prisförändringar i en medelpersons (en som inte finns) konsumtion. Detta mått är egentligen inget exakt mått på prisförändringar utan en snarare en modell (med viktning) där visa typer av manipulation görs. Tex. substitionsvaror som viktar ned visa varor om dom blir för dyra.
Ju mer pengar( som jag def. som sedlar, mynt och fordringar på avistakonton) som trycks ut i ekonomin och används för konsumtion i dessa varuklasser ska ge en effekt av att öka prisinflationen. Det är teorin iallafall.
I detta mått räknas inte priser på bostad eller energipriser med. Så om dessa ökar (vilket iallafall bostäder har gjort) så finns det en prisinflation i bostäder. Men detta tar inte KPI hänsyn till. Däremot är boendekostnad med, som såklart tillfälligt sjunker när räntan sänks. Det finns ett mått som heter KPIF som tar hänsyn till detta, denna är högre än KPI.

Penninginflation: Det finns olika typer av betalmedel (eller pengar som vi vardagligt kallar det).
1. Kronor som staten ger ut i form av sedlar mynt
2. Skuld på kronor ( som "finns" digitalt på avistakonton)
3. Kronor inom banksystemet (RIX) som är affärsbankernas och riksbankens interna skuldbollningspengar. Dessa cirkulerar aldrig utanför RIX-systemet.

Prisinflation kan ske om mer (1 och 2) används för konsumtion i högre takt vilket enligt teorin sker om dessa medel ökar.

Då de flesta (egen teori) använder fordran på avistakonton som betalmedel så tror jag inte att sedlar och mynt kommer göra så stor skillnad på ökad prisinflation.

Så här kan man väl säga: De skulder (krediter) som bankerna lånar ut trissar först upp inflation i assets som inte mäts i KPI.

Jag förstår inte exakt vad du menar men riksbanken säger att dom vill ha så mycket sedlar och mynt som marknaden kräver(hur dom nu kan veta detta). Då detta behov ständigt sjunker så kommer alltså inte riksbanken trycka ut mer sedlar och mynt
Alternativ är då att på något vis öka på privatpersoners avistakonton. Det måste dock ske via banksystemet.

Att öka penningmängden behöver inte betyda att ekonomin går bättre. Ekonomin är inte lika med pengar.

Slutligen: Min egen uppfattning är att prisinflation som staten och banksystemet bidrar med är en stöld mot dina besparingar. Det är inte önskvärt! Därför ska du investera i guld och silver som hedgar mot denna stöld:)

Milton Friedman ville ha följande citat på sin gravsten: "Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon".

Inflation, enligt den klassiska innebörden, är en ökning av penningmängden. Antingen reellt med nytryckta pengar eller under kolonisationen av sydamerika nya guld- och silverfyndigheter, eller skenbart genom ökad velocitet. Omsätts pengarna snabbare verkar det på samma sätt som ökad penningmängd.

En stegring av den allmänna prisnivån är INTE detsamma som inflation, det är ett resultat av inflationen.

Bra förtydligande, jag snurrade nog bort trådskaparen lite:)

Inflation är den enda metod med vilken man kan reducera en sedel till häften utan att skada papperet.

Mja, centralbanken köper som regel redan existerande skuldinstrument, statsobligationer,från bankerna. Pengarna till detta skapar den ur tomma intet. Banksystemet får därmed mer likvida medel och det pressar ned de korta räntorna. Så CB ökar på sin tillgångssida (statsobligationen) och sin skuld, de nya "pengarna" Utestående "pengar" bokförs som en skuld i centralbankens balansräkning. Detta är den monetära basen och det är genom att skruva på styrränta och genom den här typen av öppna marknadsoperationer som centralbanken styr nivån på de räntor som råder ute på marknaden, och på hur stor den monetära basen är.
Men detta utgör bara någon procent av den totala penningmängden, som till största delen utgörs av bankkredit. De kommersiella bankerna expanderar sedan den monetära basen ca 20ggr om, i samband med sin kreditgivning. Det är denna penningmängden som påverkar inflationstrycket, och CB har bara indirekt påverkan på denna iom den ränta CB sätter påverkar hur mycket kredit vi (främst hushållen) tar på oss.

Fram till ca 1994-95 rådde en tydlig korrelation mellan ökning i penningmängd och prisinflation. Sedan dess har denna korrelation försvagats. Penningmängden ökar kraftigt men vi får ändå ingen inflation. Varför?

Jag har ställt frågan i olika forum men inte fått ngt svar. En tänkbar förklaring är pensionsreformen 1994 som innebar ett ökat långsiktigt sparande. En annan tänkbar förklaring är att näringslivet är mer konsoliderat och effektivare på att absorbera och ackumulera lkviditet. Företag är färre och större. Du kan inte köpa vare sig dasspapper eller mjölk utan att göra en miljardär någonstans ännu rikare. Om denne sedan inte spenderar/investerar dessa pengar, så blir det ett deflationstryck och en press nedåt på räntorna. Vi har ett högt sparande i ekonomin, men det är typiskt den rikaste tiondelen som sparar. Alla andra ökar på sin skuldsättning.

De regleringar som finns för bankers kapitaltäckning är idag inte begränsande för bankernas kreditexpansion. De jobbar ihop vinster snabbare än vad kreditvolymen exanderar. Det enda som begränsar bankernas kreditexpansion är hur mycket skuld hushållen kan svälja.

Se på utvecklingen av fastighetspriser, börs och konstpriser så ser du var prisinflationen "gömmer sig".

Jo, men varför såg det annorlunda ut före 1995? Vad är det som ändrats i hur ekonomin fungerar? Tidigare innebar ökad penningmängd också ökad kpi-inflation, idag hamnar inflationen främst i tillgångspriser. Jag tror pensionsreformen plus ett mer konsoliderat näringsliv med färre och större företag har bidragit.Tidigare hade vi fler småfirmor med måttliga vinster som spenerades eller återinvesterades i verksamheten. Idag är allt stormarknader, sammanslagningar, butikskedjor, storföretag där vinsterna inte återinvesteras realt utan i olika former av papperstillgångar. Ytterligare en faktor är att tillväxten generellt är svagare, vilket är deflationsdrivande.

Det låter inte alls omöjligt Mats. Intressant teori.

KPi-måttet har garanterat ändras sen 1994-95. Det vore intressant att på svart-vit se vilka förändringar som gjorts.
Allt beror på vilka priser som man vill mäta i KPI. Dagens mått tar, som jag skrev över, inte hänsyn till de priser i ekonomin som har tydligt stigande priset. KPI mäter inte exakta prisförändingar heller ( med substitution och sånt jox).
Annars har du en möjlig delförkaring till penningsinflationens utbildande effekt på prisinflationen.

I USA har dom bytt sätt att räkna KPI några gånger senaste 30-40 åren.

Här är 2 grafer som visar KPI med dagens sätt att mäta KPI mot år 1990s sätt att mäta KPI.
Den andra trafen visar KPI med dagens sätt att mäta mot 1980s sätt att mäta KPI.
http://www.shadowstats.com/alternate_data/inflation-charts

Och inte så förvånande så ger dagens sätt att mäta en lägre KPI i båda fallen.
Vilket i sin tur ger ett "bättre" utfall på real BNP då:
Förändring i Real BNP = Förändring i Nominell BNP - KPI

Ska vi gissa att detta är fallet för Sverige också? Vore dock nice att ha det svart på vit:)