Jag anser inte att skulder blir värdelösa vid en hyperinflation. Det som är viktigt är följande: Om du har en skuld till banken och inte kan betala räntan på den blir banken ägare till ditt hus. Vid en hyperinflation händer en mängd saker i samhället. Många förlorar sina jobb, de flesta företag går sämre. Sannolikheten är stor att du står med räkningar du inte kan betala. Om banken då har en hållhake på dig blir du av med det du inte äger själv. De kan sätta dig på gatan.

Ädelmetaller behåller värdet under en hyperinflation. Det betyder att du inte förlorar dina pengar om du har dem i form av ädelmetaller. Om du har dem i form av papper är det stor risk att de blir värdelösa. I en hyperinflation ökar alltså värdet på ädelmetaller i förhållande till pappersvalutan kraftigt.

Bankerna kan visst bli vinnare i en hyperinflation. Frågan är vilka fysiska värden de äger innan den startar och vilka fysiska värden de äger när den är slut. Om banken agerat klokt med sin utlåning och överlever kan de sitta på bra mycket större realla värden när hyperinflationen avtar. De tar över realla värden från de som inte längre kan betala för sig.

Alla som får ett godkännande från bankinspektionen kan starta en bank. Man måste dock följa de regler som finns för banker. Banker skapar pengar när de ger ut nya lån. De sitter inte och trycker nya sedlar hipp som happ även om det ibland kan verka så. Att starta en ny bank är mycket kostsamt. Om du är intresserad kanske du skulle pröva Vanuatu eller något liknande. :)

Vad är det som gör det så kostsamt att starta en bank? På vilket sätt tjänar banker grova pengar (jag tänker inte på inkomster i form av ränta) på att skapa dem via utlåning? Jag menar, de "förstörs" väl när lånen betalas tillbaka?

Men då har de ju betalat sig.

Tänk att du lånar ut 1'000'000 som du inte har, med en avbetalningstid på 20 år, och en ränta på 3%.
Du kommer då få 1'000'000*0,03*10 = 300'000 i ränteinkomster.

En ganska så hyfsad affär, tycker du inte?

Vad som gör detta lagom bisarrt är att räntan man får in blir en "vinst" på de pengar man lånade ut som man inte hade från början... betänk då att man skapat (som i exemplet ovan) 1.300.000 från ingenting som hamnar på bankens balansräkning.

Hjärnan hänger nästan inte med när man tänker efter...

Money for nothing and the chicks for free...

Det är alltså räntan som är huvudinkomsten för banker. Jag har nämligen hört att det inte är så. Tror att det var filmen Money as debt som sa något i stil med: "man kan tro att bankerna tjänar pengar på räntan, men det är bara en liten del av deras inkomst." och drog en parallell till deras makt att skapa pengar ur tomma intet, men jag kan ha fel.

Varför är det så svårt för många att få ett lån? Även om skulden inte betalas tillbaka riskerar man ju inget med att låna ut pengar man inte har. I själva verket spelar det väl ingen roll om man får tillbaka lånet så länge man får ränta? Eller?

Se räkneexemplet ovanför: banken lånar altså ut 1.000.000, pengar om de aldrig har haft men som skapas ur tomma intet när kunden skriver under lånekontraktet. Så får banken inbetalt 1.000.000 i form av kundens amorteringar under lånets löptid, plus 300.000 i ränta. Summa till banken: 1.300.000, bankens ingångskapital: 0 !
Svårigheten med att få lån är att det (faktiskt) finns begränsningar för hur stor del av ett lån som banken får lov att skapa ur tomma intet, en viss del måste faktiskt vara bankens egenkapital och aldrig understiga 10 % (tror jag). De aningen mer seriösa storbankerna opererar kanske med ett egenkapital på 20-25 % av belånade pengar. Detta löser dock bankerna galant genom att avkräva 10-25 % (beroende på lånesumman) egenkapital av kunden, bara glöm att banken ställer upp med egenkapital!
Om vi återgår till räkneexempel ovan skulle det innebära "bara" 900.000 (vid 10 % egenkapital) eller 800.000 (vid 20 % egenkaiptal) vinst för banken, exklusive ränteintäkterna....snacka om vinstmariginaler!

Där jag känner mig lite förvirrad i det hela är när banken talar om upplåningsränta. De menar att de lånar pengar från marknaden till en viss ränta och en marginal där emellan är det som de lånar pengarna till dig för. Med tidigare resonemang om kapitaltäckning för att låna ut pengar (Fractional Reserve Banking) så förefaller banken aldrig behöva låna pengar för marknaden för att täcka ditt lån. Således känns det som om detta är ett sätt att vilseleda konsumenten och rättfärdiga FRB. Kan någon förklara?

Såhär skriver SEB
Den ränta du får på ditt lån sätts utifrån vår upplåningsränta plus en marginal som bestäms individuellt. Upplåningsräntan är den kostnad banken har för att låna pengar på marknaden och den gäller endast för bottenlån.

Jag kanske är helt ute å cyklar då jag inte är jätteinsatt i hur banker och utlåning fungerar. Men sitter själv på en bostadsrätt som jag lånat pengar av banken av till viss del för att kunna köpa. De pengar jag lånar måste ju existera eftersom personen jag köper lägenheten av får motsvarande summa insatt på sitt konto vid bostadsaffärens slut. Så det måste ju vara bankens egna pengar eller pengar de i sin tur lånar av staten(?) och inte bara tomma siffror de skapar vid själva utlåningen..?

Dom pengarna föddes sekunden som du lånade dem. Samma sak när du säljer så föds den summan när köparen lånar.

Kolla Kunskapscetralen, där finns gott om dokumentärer om hur pengar skapas.

Du säger alltså att banken gör en vinst på 1.300.000 genom att låna ut den där miljonen under 20 år? Nikon säger att vinsten endast är 300.000:

Saken är väl den att banken, när de får tillbaka sin miljon, inte bara kan stoppa den i egen ficka? I så fall skulle de ju bara låna en miljon, betala tillbaka lånet direkt, låna en miljon och fortsätta så till de på bara några timmar går från noll till flera miljarder. Så KAN det ju bara inte fungera. Å andra sidan, varför är det en sådan scam att bankerna lånar ut pengar till staten med 0,00001% i ränta? Då tjänar de ju inte ens på räntan.

Det är efter att ha sett dokumentärer om hur pengar skapas som dessa frågetecken har dykt upp..