Ni förstår säkert tanken, vissa kan inte övertygas. Deras tro på dagens ekonomiska fiatsystem är det optimala och enda riktiga. De kan inte tänka utanför dessa ramar.
I själva verket vet de inte vad pengar är, eller mer troligare så bryr de sig inte.
Men en sådan oförmåga till att öppna sina ögon är ju något som kommer äventyra deras och deras barns ekonomiska framtid.

Så hur gör ni för att upplysa era medmänniskor?

Det finns många sorter. T.ex. sådana som lyssnar och är medvetna och som anser att de man säger är vettigt.
Fortfarande är de för bekväma för att bry sig om att ackumulera något fysiskt. De tycker det är för dyrt och vill använda pengarna till annat. Gärna fonder hos banken.

Sedan finns de, de av den förstnämnda sorten som prompt inte ens kan begripa hela resonemanget.

Sedan finns de förstås de som är som vi som har insett vissa saker.

och Hur gör vi? Hur gör vi, för att hjälpa dessa människor av typkategorierna ovan?

Hur känner man sig som människa om dagens samhälle totalt kollapsar och man drabbas av ånger över att man inte försökte upplysa så många som möjligt?



Det filosofiska resonemanget åsido, många av oss ackumulerar fysisk metall av rena och skära egoistiska skäl. Med all rätt, ty gällande är väl att man hjälper sig själv först och sen andra (åtminstone i vissa avseenden).
Frågan är om ens innehav kommer vara mest till nackdel i framtiden om total ekonomisk kollaps inträder.
När andra inte har, så vill de gärna ha ditt. I synnerhet om de är desperata.
Om man då måste smyga med det, så kan man ju ändå inte nyttja det för att köpa saker.


Detta är onekligen ett dilemma.

När jag började läsa så tänkte jag att du slår huvudet på spiken - vissa vägrar att inse,
Nästa var att ju fler du talar om det för ju fler inser att du har metaller hemma = inbrottsrisk.

Men den del jag citerat så tar du upp ännu några problem som är än större. Vi kommer att behöva hjälpa de inom familjen (som vägrade lyssna) och än värre vad skall vi göra /kunna göra om hela skiten rämnar, vilka skall vi då hjälpa? De levde glada loppan när du satt hemma och fes på metaller och väntade, och väntade.
Om skiten rämnar vad har vi då att köpa? Eller kanske ännu mer: Vad vill vi köpa! - för vi är ju faktiskt de som avstår (i dagens mått mätt) från vissa saker för att se det mer i framtiden.
Vi snålar idag för att ha fest imorgon, men vi kanske inte kan ha fest då!
Så jag förstår fullständigt din andemening och funderar också i de banorna.

Frågan är vilka är lyckliga? De som lever för dagen här och nu och solen skiner på dem - de har iaf. roligt, de lever ju nu.
Du ser din lycka i framtiden - vilket kanske dröjer längre än du tror.... När dagen väl kommer som du sett fram emot, kommer kanske att se helt annorlunda ut och du blir bara något lyckligare (har det lite lättare) än de andra men har missat alla de skojiga åren då "allt var bra".
Vi är kanske bara en hög med pessimister (med foliehatttar) som dör i förtid.... Som så många andra sagt, man kan inte äta guld.

// SIMM

Upplys bara de som är villiga att bli upplysta. Resten kommer att bli upplysta ändå, tids nog, men på ett kostsamt sätt. Ärligt talat så tycker jag det är rättvist.

Nu låter du som Konfucius: "Det finns tre vägar till visdom. Den första är via resonemang, den svåraste. Den andra är via imitation, den lättaste. Den tredje är via erfarenhet, den bittraste." (OBS, min översättning)

Tror inte vi kommer övertyga alla. Vi behöver inte övertyga alla. Alla vet t ex att det är smidigt med el, men hur många vet egentligen hur el fungerar? Vi behöver bara friheten att använda bra pengar så kommer andra att imitera oss och en del lära sig den bittra vägen.

Det är ju inte enbart detta med pengar som jag ser det, utan så mycket annat, som massmedias svek (undanhållande av sanning på alla plan, historia inte minst) och politikernas svek (undanhållande av sanning, på samma sätt) och mycket mer. Totalt blir det för mycket för en "genomsnittlig" person att greppa. Så det är förståeligt om de som inte fattar, det tar ju tid. För mig har allt vuxit fram långsamt under några år, och detta med pengar är en relativt ny insikt. Och ju mer tiden går desto snabbare fattar man eftersom depån med förkunskaper hela tiden fylls på och varje detalj direkt kan sättas i sitt sammanhang. Ok, är det rättvist att de flesta får sig en näsbränna? Folk som egentligen aldrig fick en chans att sätta sig i sakers tillstånd? Nej i många fall inte. Å andra sidan, krisen som kommer blir förhoppningsvis en ny jordmån för förbättrade relationer människor emellan, där de som haft möjligheten inskaffa kunskap i förväg har priviligeiet att få stötta på olika sätt. Det här blev nästan lite profetisk...

ja detta är väl den riktigt stora utmaningen som ut sliter med just nu.
har redan köpt på mig ädelmetaller och survivalist prylar så det räcker och nu återstår bara att øvertyga så många som möjligt innan det är försent.
tänker som så att bättre att de är lite förberedda än inget alls. länka, martenson, flute etc till dem. nu när det står om krisne hela tiden i media så är det ju ganska enkelt att få folk att förstå.

men visst vissa vägrar ju lyssna på ens de mest kloka resonemang. och då gäller väl att dra en gräns mellan att distansera sig eller inse att man oavsett måste hjälpa dem trots att de ej ville lyssna.
tex sliter även jag med mina föräldrar medans de flesta vänner och syskon hakat på till större eller mindre grad.

tänker som så vad gäller rånrisk etc att ensam är inte stark utan om de flesta jag känner också har PM så blir de även "allierade" mot tjuvar utpressare etc.
kort och gott bilda små vänkretsar med pm innehavare och preppers.

Det behövs nästan en kris för att massorna ska börja ställa frågan "varför?".

Något vi kan göra under tiden är att periodiskt skänka en (silver-?)slant till sådana duktiga journalister, bloggare, regissörer, etc som faktiskt försöker upplysa massorna. De blir ju knappast sponsrade av Hollywood och storbankerna, utan måste många gånger klara sig med knappa medel för att betala dagens mat, boende, energi, o.d. Det är synd om de inte har råd att fortsätta.

På så vis bidrar du till att sprida kunskaper utan att bli känd i din omgivning som gulduppköpare.

Resten av ditt innehav är det nog klokt att lägga undan för att täcka dina egna utgifter och hjälpa dina närmaste när det väl blir dags ...

Tyvärr är detta sanningen

Bättre att fånga upp folk när de fallit så de kan resa sig än att hindra dom från att falla. De som fallit vill ju oftast veta varför. De som ännu inte fallit vill inte veta varför de är på väg att falla.

Svar till ovanstående.

Jo visst är det så.. för den absoluta majoriteten tyvärr.

men jag tror att man kan komma långt genom att börja med sina närmaste vänner och familj som hyser ett stort förtroende för en och som är villiga att lyssna.

jag har fått med mig mina 3 syskon föräldrarna på halvfart och ytterligare 4-5 vänner mer eller mindre. tillsammans blir vi en allt större grupp som kan hjälpa varandra. visst det har tagit tid och varit väldigt frustrerande stundtals men sakta så vaknar många upp. och ssk nu den sista tiden när sk mainstream bekräftar det man sade för länge sedan.

Ps. tack till dig MFC som var en av de som öppnade ögonen på mig:)

Jag bugar ödmjukt. Ju fler som förstår vad vi står inför och som kan sprida informationen desto bättre.

Man kan hjälpa dem som står en närmst (o knappt det), övriga folk kollar på en som om man är galen... och det är så tråkigt att se dem göra det, för det är dem som kommer springa tillbaka till politikerna, media, mfl., vid den kris, dvs samma folk som satte dem i klistret från början.
Många bunkrar upp med mat och ädelmetaller i hopp om att överleva en kris, men man skall inte glömma att man besitter gansak attraktiva ägor när/om hårda tider kommer och folk kommer vilja ha dem. Räcker ju bara att fel människa vet om det eller får nys om det. Känns som om moralen hos människor är så mycket lägre än den en gång var, tyvärr.
De flesta är, i min erfaranhet, inte öppna för denna typ av information, även andra utmaningar som väntar oss, men det är i sig en helt annan del...

Jag förklarar så gått jag kan för folk jag känner löst, mina vänner och min familj hur världsekonomin ser ut och att ädelmetall är en bra investering. Jag gör det för att lätta mitt hjärta och sinne. Om en kris uppstår och de sedan kommer tiggande efter pengar och mat kan jag åtminstone säga till mig själv att jag varnade dem. En viktig aspekt. De får bo och leva i mitt hus på mina villkor.