Jag flyttade diskussionen till en ny tråd på ditt förslag (där jag utvecklat mina argument som du efterfrågade). När det gäller din förståelse av riksbanken så stämmer det nog (hur det förhåller sig med BIS lämnar jag därhän). Eventuellt ställe jag mig kritisk till påståendet att riksbanken VAR i grunden privat - har du någon källa på det? Notera att det funnits privata banker tidigare med egen sedelutgivning är en annan sak.

Ändrat: lagt till texten inom parentes i första meningen.

Nej nej nej du har fel och du förstår heller inte problemet. Bankerna tar INTE in inlåning från allmänheten varefter de kan skapa pengar, det funkar INTE så.
Samma sekund som bankerna beviljar LÅN skapas dessa pengar i form av en räntebärande skuld - alltså en SKULD på Svenska kronor - inte kronor i sig. Där majoriteten av lån går till finansmarknaden.

Om du inte lär sig skilja på Svenska kronor och bankernas skulder (konsumentkredit) så vet jag inte hur jag skall fortsätta.

Pengar skall skapas fria från skuld - på ett transparent och demokratiskt sätt - helt skyddat från politisk påverkan och vinstdrivande företags intressen. Inget magiskt i det, det har fungerat förut och kommer att fungera igen, frågan är bara när och hur det kommer att ske.

Jag har vid tidigare tillfället bemött den invändningen - den skillnaden är inte viktig för funktionen. För att inse detta så kan man ta och jämföra situationen som uppstår efter man lånat ut sedlar och mynt som sedan lånats in i bank å ena sidan och situationen som uppstår efter att man som i dag direkt gottskriver kontot det lånade beloppet. Jag antar i bägge fallen att banken faktiskt har en kassa:

Fall ett: Nisse går in på banken och lånar 100tkr, kassörskan plockar fram en bunt med 100 tusenlappar. Sen tar Nisse och ber att få sätta in pengarna (inlåning). Situationen efter detta är att bankens kassa är oförändrad (den bunten tusenlappar ligger åter i kassan), Nisse är skyldig banken 100tkr och har samtidigt en avistafordring på banken på 100tkr (kontoutdraget visar detta).

Fall två: Nisse går in på banken och ber att få låna 100ktr, kassörskan knappar lite på sin terminal och säger OK klart du har 100tkr på ditt konto. Situationen efter detta är att bankens kassa är oförändrad (den bunten tusenlappar ligger åter i kassan), Nisse är skyldig banken 100tkr och har samtidigt en avistafordring på banken på 100tkr (kontoutdraget visar detta).

Vill du föra tesen att det är viktig skillnad mellan fall ett och fall två så får du nog förklara var den viktiga skillnaden är, för vid slutet av dagen tycks det inte vara någon skillnad. Man kan till och med hävda att fall två bara rör sig om att man har förenklat processen i fall ett.

@Skyking
Dina fall är för att citera dig "inte viktig för funktionen." då de är bladder

Fall 1) Japp lånar jag en bil av dig och du "lånar" tillbaka den av mig så tar skulderna ut varandra. Men å andra sidan har heller ingen "lånat ut" någon bil - det gör inte banken heller i ditt exempel. Det är mao tramslogik och fjanterier du sysslar med - spelar ingen roll hur högtravande du bladdrar ihop det.

Fall2 ) Kassörskan ljuger (du med) då Nisses konto omöjligt kan innehålla kronor. Nisse konto kan enbart innehålla bankens skuld och ALDRIG kronor - detta är entydigt från den balansräkning som du inte vet existerar. Banken har även i detta fall inget lånat ut och ingen skuld finns. Det enda banken kan "låna ut" till ett kundkonto är det som kundkontot kan innehålla och det är entydigt enligt bankens balansräkning bankens egna skuld (jo, jag vet det där var svårt för dig att förstå men så är det)

Det som händer är vad ekonomiprofessor Richard Werner berättar här - banken hittar på en fiktiv insättning och sysslar med bokföringstrick ("accounting trick" - Werners ord). Jag vet att jag inte ska vara nedlåtande men det är svårt att inte bli annat då man blir trött på ditt högtravande nonsens. Om du inte fattar vad det är för något Werner visar detta med så det en balansräkning

https://youtu.be/bS-Ce5ar9gk

Tack!
Från svenska wiikipedia"
"Banken grundades då Stockholm Banco (även kallad "Palmstruchska banken") gick omkull år 1668 och köptes upp av Sveriges riksdag. Stockholm Banco var Sveriges äldsta bank, och den första europeiska banken som gav ut sedlar. Konkursen berodde på denna sedelutgivning (se Uttagsanstormning), och misstron efter grundaren Johan Palmstruchs bakslag fick till följd att det dröjde länge innan tillstånd gavs för ny sedelutgivning."
stockholm banco var kanske inte en centralbank men blev det då staten tog över den vid sin insolvens.

Nej du har inte bemött den invändningen i funktionen - snarare tvärtom med okunskap - för i slutet av dagen är det ABSOLUT avgörande. Och eftersom du inte förstår penningsystemet och hur det fungerar verkar du inte ens kunna se skillnaden i ditt egna exempel så du sitter och medvetet eller omedvetet försvarar skuldslaveriet.

I ditt första exempel lånar Nisse 100tkr - precis som jag skulle låna en hammare av dig. I detta fall måste man som du skriver anta att faktiskt banken har en kassa.

I ditt andra exempel behöver inte banken någon kassa alls. Kassörskan skapar insättningen och utlåningen, Ingen utlåning har skett - som att jag skulle låna en hammre av dig men får en lapp där det står "hammare" på.

Även om du antar att banken faktiskt har en kassa i bäggen exemplen så behövs ingen kassa i exempel två - och skillnandes är direkt avgörande - för det är så det funkar i verkligheten. Storbankerna har en löjligt liten kassa och skulle inte kunna erhålla mer än några få % av sina fordringar och senast 2008 visade sig hur oerhört skört systemet är. Och denna denna oslagbara kraft att kunna skapa pengar från ingenting utnyttjar storbankerna till fullo för egen vinning.

Systemet gynnar bara de på den absoluta toppen.

1) Att skulderna tar ut varandra kan man kanske tycka, men notera att dessa har olika löptider och kan inte uppenbarligen kvittas mot varandra. Notera också att kunden normalt använder sitt tillgodohavande för att göra betalning varpå situationen där man skulle kunna tycka det vara kvittbart inte längre är aktuellt.

2) Att du vägrar förstå vanlig svenska (jag tror att du är intellgent nog att förstå om du vill och att detta är ett val du gör) får du själv stå för. Jag tänker inte bemöda mig med att prata Lincolnska bara för att du skall förstå.

Michael Kumhof, Tidigare forskningschef, IMF: ”Financial reform for a sustainable economy.”. https://www.youtube.com/watch?v=YnAtHbDptj8 ”Banks do not need to attract deposits before they lend money. Rather they create deposits out of nowhere in the act of lending it out. I'm a former bank manager, I worked for Barclay's for five years. I have created those book entries. That is how it works, and if a leading light economist such as Paul Krugman tries to tell you otherwise, then he does not know what he is talking about.”

Svar på tidigare frågor om vem som äger Fed. (Kanske redan besvarad, jag har inte läst alla inlägg...)

Federal reserve har åtminstone tidigare skrivit i klartext på sin egen hemsida att de betalar "dividends to its member banks" dvs utdelningar till sina "medlemsbanker". Detta är som jag ser det en omskrivning av att de har "ägare" som är en rad banker, och att dessa erhåller vinstutdelningar. De skriver inte i klartext att de är en privatägd bank, men så är det. Vill minnas att Michael Maloney skrivit/talat om detta också.

Sveriges riksbank ägs av svenska staten. De flesta centralbanker är statliga, några har delvis privat ägande, några (inkl. Fed) är privat ägda.Schweiz centralbank tex. är delvis privatägd. Den är tom börsnoterad, om man skall tro Wikipedias artikel om Swiss National Bank som den heter på engelska.

Av denna anledning är det nödvändigt att man funderar på vad man menar med "äger" . I ett fall som FED där tydligen utdelning sker till medlemsbanker samtidigt som styret utses av staten så ställs frågan lite på sin spets. Endel väljer att tolka detta som att bankerna äger FED (vilket är att förnkla det lite väl mycket). Sen har vi youtubegenerationen som får för sig att det som sägs där även måste gälla sverige - här är det enklare staten styr och tar vinsten, mer statligt ägande blir det nästan inte.

När det gäller ditt förra inlägg så bör man veta hur bokföring går till. Det är alltid så att en bokning skall vara balanserad, banker är inget undantag. Man får inte glömma att i bankens bokföring finns andra konton än kundkonton (det är för övrigt ingen som förväntat sig att man skulle dra från ett kundkonto för att finansiera ett lån - jag skulle bli rätt besviken ifall det var mitt som vart drabbat). Bokningen av ett lån bör göras genom debit på kundfordringar och kredit på kundkontor. Att säga att det sker från ingenstans blir ju minst sagt en tolkningsfråga.

Sen är det där med accumulera inlåning innan rätt hypotetiskt - alla banker har ju redan gott om inlåning redan.

Bankers krediskapande leder kreditexpansionscykeln. Centralbanken agerar reaktivt, i efterhand och skapar nödvändig monetär bas, om de korta marknadsräntorna drivs upp högre än vad cb tycker att den bör vara. Detta är tom. visat i forskning, publicerat i peer-reviewed tidskrifter, bl.a. av prof. Werner som hänvisats till ovan.